Greklandsexperten Peter Pålsson: "Besök mindre byar för en mer genuin upplevelse och lägre priser"- Här är hans bästa Greklandstips

Grekland är ett av svenskarnas mest älskade resmål, men hur upplever man landet på riktigt ,bortom turiststråken, stränderna och charterpaketen? För att få en mer genuin bild av dagens Grekland ville vi tala med någon som verkligen känner landet på djupet.

Därför kontaktade vi Peter Pålsson, mannen bakom webbplatsen På luffen i Grekland, som under många år har delat med sig av sina erfarenheter, råd och praktiska tips till svenskar som vill resa mer självständigt och upptäcka det autentiska Grekland. Han räknas idag som en av de mest kunniga och uppskattade svenska rösterna när det gäller resor i Grekland utanför de traditionella turistspåren.

I den här intervjun delar han med sig av sina bästa råd till svenska resenärer, om rätt årstid att resa, budget, prisutveckling, misstag att undvika och vilka upplevelser man absolut inte får missa. 

Vilken är enligt dig den bästa årstiden för svenskar att resa till Grekland och varför?

Den bästa tiden att resa till Grekland är maj–juni, då värmen ännu inte blivit alltför intensiv och klimatet är mycket behagligt för både sightseeing och bad. Även september–oktober är utmärkta månader med ljumma kvällar, behagliga dagstemperaturer och fortfarande varm badtemperatur långt in i oktober. Under högsommaren juli–augusti blir det betydligt varmare, vilket passar bäst för den som främst vill ha strandsemester.

Vad bör svenska resenärer tänka på innan de reser till Grekland för första gången?

Reser man under högsommaren juli–augusti är det viktigt att dricka mycket vatten och skydda sig mot solen. Augusti är dessutom grekernas största semestermånad, vilket innebär att stränder, tavernor och turistområden snabbt blir fulla. Det är därför klokt att planera i förväg och boka boende i god tid.

Hur mycket behöver en svensk resenär ungefär i budget för en bra semester i Grekland idag?

Budgeten varierar naturligtvis från person till person, men reser man utanför charterturism kan man ungefär räkna med:

Boende: cirka 80–100 € per natt

Frukost ute: cirka 10 €

Lättare lunch med öl eller vin: cirka 10–15 €

Middag med öl eller vin: cirka 15–25 €

En grekisk sallad, som ofta används som prisindikator, ligger idag kring 8 €. En halv liter öl kostar vanligtvis 4–5 €, och husets vin cirka 5–10 €.

Har Grekland blivit dyrare eller billigare för svenskar det senaste året?

Grekland har definitivt blivit dyrare efter pandemin. Särskilt mejerivaror som mjölk, grädde och smör upplevs idag ibland som dyrare än i Sverige. Däremot är frukt och grönsaker fortfarande relativt billiga, särskilt om man handlar på lokala marknader. Solstolar på stränder har också blivit en tydlig extra kostnad för många resenärer, men det finns fortfarande tavernor som erbjuder gratis solstolar om man beställer mat eller dryck.

Vilka misstag gör turisterna ofta och hur kan de få en mer genuin upplevelse av Grekland?

Många turister stannar endast i de mest turisttäta områdena. För en mer genuin upplevelse rekommenderas att besöka mindre byar utanför turiststråken, där både priserna ofta är lägre och maten mer traditionell. Att resa med lokalbussar är också ett bra sätt att se mer av landet och samtidigt uppleva landskapet i lugnare tempo.

Är det stor skillnad i pris mellan turistöar och fastlandet till exempel i Peloponnesos?

Öarna är generellt något dyrare än fastlandet, främst på grund av transportkostnaderna dit. Att resa mellan flera öar kan också bli en betydande extra kostnad. Fastlandet, inklusive Peloponnesos, är vanligtvis något billigare, men skillnaderna är oftast marginella och varierar beroende på region.

När är priserna som lägst under året?

Under vintermånaderna och lågsäsongen är det generellt billigare att vistas i Grekland, särskilt eftersom strandlivet då inte är i fokus och efterfrågan på boende är lägre.

Vilka områden i Grekland passar bäst att besöka utanför sommarsäsongen?

Grekland är ett resmål året runt. Aten är alltid attraktivt för besök, medan Rhodos och Kreta har mest öppet även under vintern jämfört med många andra öar. Peloponnesos är också populärt under vintermånaderna tack vare sitt relativt milda klimat, även om regn kan förekomma. Costa Navarino är dessutom ett välkänt golfresmål som lockar många besökare under perioden oktober–april.

Vilka tre grekiska rätter tycker du att svenska resenärer absolut måste prova?

Tre klassiska rätter som man inte bör missa är:

• Grillad bläckfisk
• Moussaka (med potatis, aubergine, köttfärs och ostsås)
• Stifado (långkokt köttgryta med smålök)

Dessutom finns naturligtvis souvlaki – det klassiska grillspettet – nästan överallt och är alltid ett säkert val.

Vilka tre upplevelser i Grekland tycker du att svenska resenärer absolut inte får missa?

Ett besök i Aten och Akropolis är nästan ett måste för alla som reser till Grekland. Andra viktiga historiska platser är Olympia, där de antika olympiska spelen hölls vart fjärde år, samt Delfi, som i antik tid ansågs vara världens mittpunkt. Samtliga dessa platser finns upptagna på UNESCO:s världsarvslista och erbjuder starka historiska upplevelser.

Ypervorioi

Svensk monument i Mesolongi:"Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget"

I dag firas Greklands nationaldag till minne av befrielsen från det osmanska riket. I detta frihetskrig på 1820-talet deltog även svenska frivilliga som reste till Grekland för att kämpa för landets frihet. Flera av dem deltog i försvaret av Mesolongi och några gav sina liv där.

Som ett minne över deras insats restes senare ett svenskt monument i staden Mesolongi. Denna historia är i dag inte särskilt känd i Sverige.

Här publicerar vi en historisk artikel från 1939 ur Svenska Dagbladet om det svenska minnesmärket över de svenska frivilliga i Mesolongi.

Ett äreminne över svenska Hellaskrigare

Bohuslänsk bautasten reses i Mesolongi

Ett svenskt minnesmärke, en bautasten, restes i den grekiska staden Mesolongi till minne av de svenska frivilliga som stupade under det grekiska frihetskriget på 1820-talet. Stenen var cirka fem och en halv meter hög och placerades på en mindre kulle av bohuslänska kullerstenar.

Den högtidliga avtäckningen skulle äga rum den 2 april, samtidigt som grekerna firar årsdagen av stormningen av Mesolongi.

Inskriptionen på stenen var huggen på grekiska och löd i översättning:

”Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget.”

Redan i början av frihetskriget år 1822 utsattes Mesolongi för en två månader lång belägring av turkiska styrkor. Belägringen hävdes tack vare grekernas tappra motstånd. Försvararnas bedrifter blev snart kända över hela Europa och väckte stark sympati för Greklands sak.

Insamlingar startades för att skaffa vapen och förnödenheter. Bara i Sverige samlades 35 000 riksdaler in. Entusiasmen i Sverige var stor och många frivilliga reste till Grekland. De anslöt sig till de internationella filhellenska styrkorna tillsammans med frivilliga från många andra länder.

År 1825 belägrades Mesolongi för andra gången av turkiska styrkor, denna gång med stöd av en egyptisk armé. Efter en lång belägring tog förråden slut. Försvararna försökte då bryta sig igenom fiendens linjer, men planerna avslöjades och endast ett fåtal lyckades ta sig igenom. När fiendens styrkor trängde in i staden sprängde de kvarvarande grekerna staden i luften.

Den mest kände av de deltagande svenskarna var Maximilian Myhrberg, som tjänstgjorde som adjutant hos den franske generalen Fabvier. Tyvärr gick de flesta dokument om de filhellenska kårerna och deras sammansättning förlorade vid stormningen av staden. Många av de svenskar som deltog i försvaret av Mesolongi och gav sina liv där har därför inte fått sina namn bevarade till eftervärlden.

Redan i maj 1829 beslutade den grekiska regeringen att uppföra ett monument till de utländska frivilligas ära. Monumentet restes i ”Hjältarnas park” i Mesolongi och följdes senare av flera andra minnesmärken.

Där finns bland annat en staty av lord Byron, som efter en kort men för grekerna mycket betydelsefull insats avled i Grekland år 1824. Där finns även en staty av amiral Hastings samt monument över tyska, finska och polska frivilliga. Efter det svenska monumentets uppförande planerades också minnesmärken över amerikanska och portugisiska frivilliga.

Det svenska minnesmärket, hugget i röd bohusgranit, skänktes till Grekland av Svenska Orient Linien. Arbetet med att ställa monumentet på plats ombesörjdes av rederiets generalagent i Levanten, generalkonsul Eugen Eugenides, en känd vän av Sverige.

Den svenska bautastenen transporterades till Grekland med Orientlinjens ångfartyg Birkaland.

Svd 1939-03-04

Svd 1939-03-04 

Ypervorioi 

Greklandskännaren Markus Olsson: “Det finns något att uppleva under alla årstider” – så reser du bäst i Grekland

Vagabond.se

Markus Olsson är skaparen av Mitt Grekland och en av de svenskar som känner Grekland bortom de vanliga turiststråken. Genom många resor till öarna och till fastlandet har han fått en djup kunskap om den grekiska naturen, kulturen, gastronomin och vardagslivet.

Med tanke på hans omfattande erfarenhet av Grekland kontaktade Greek Radio in Florida honom för att dela med sig av sina råd och erfarenheter till publiken. Genom denna kontakt fick vi också möjlighet att prata med honom, så att han kunde förmedla sina egna tips och observationer om resor till Grekland.

I följande intervju delar han sina bästa tips om vilken tid på året som är idealisk för att resa, hur man kan undvika turistmassorna och vilka destinationer som erbjuder den mest autentiska grekiska upplevelsen.

Vilken är den bästa tiden för svenskar att resa till Grekland med tanke på priser, väder och upplevelser?

Jag skulle säga att alla årstider erbjuder stora möjligheter, beroende på vilka upplevelser man söker. Grekland har mycket att erbjuda under sommaren, hösten, vintern och våren, och beroende på ens budget, väderpreferenser och de aktiviteter man vill göra under resan kan olika årstider passa bättre eller sämre.

Min favoritårstid i Grekland är våren, när dagarna är varma, luften klar och naturen grön och blommande. Överallt förbereder man sig för sommarsäsongen och det finns en känsla av energi och förväntan. Boendepriserna är oftast lägre än under högsäsongen (delar av juni, hela juli och augusti), det finns färre turister och vädret är idealiskt för att besöka monument och sevärdheter. Även om havet kan vara lite kyligt skulle jag säga att temperaturen är som att bada i en svensk sjö mitt i sommaren – lite kallt i början, men kroppen vänjer sig snabbt.

Jag reser sällan till Grekland under den mest intensiva turistsäsongen eftersom priserna på boende ökar kraftigt och det är mycket folk överallt. Samtidigt har många människor inte möjlighet att resa utanför sommaren och om man vet vad man kan förvänta sig vid den tiden kan man ändå njuta av en fantastisk resa. Vädret är oftast stabilt med sol och värme, servicen fungerar på maximal nivå och bad i havet är verkligen njutbart.

En annan mycket trevlig tid att resa till Grekland är hösten, med milda kvällar, färre turister och ett mer avslappnat tempo. Priserna börjar sjunka och resenären får mer för samma budget. Det är också en idealisk period för sightseeing eftersom dagstemperaturerna är mer behagliga för promenader.

Man ska inte heller underskatta vintern i Grekland. Vädret kan vara varierande och erbjuda både soliga och behagliga temperaturer men också regn och kyla. Jag hade möjlighet att åka skidor i Grekland för några år sedan och det finns flera skidorter som kombinerar vackra backar med traditionella bergsbyar.

Är det varmt nog att bada på våren? Och var?

Ja, enligt min mening är det möjligt, även om jag personligen inte har något emot lite svalare vatten. Ju längre söderut i Grekland man befinner sig, desto varmare är havet på våren.

Är sommaren fortfarande den bästa säsongen för de flesta svenskar?

Det beror på vad man vill göra och vad man vill få ut av sin resa. Många är begränsade av semester och skollov, men om det finns möjlighet att resa vid en annan tidpunkt är det verkligen värt att upptäcka Greklands mångfald under hela året.

Vilka öar rekommenderar du för familjer, par och unga resenärer?

Efter så många resor till Grekland har jag kommit fram till att nästan alla öar kan erbjuda något för alla. Jag säger sällan att en ö inte passar för familjer eller unga resenärer. Det viktiga är vad varje person vill uppleva på sin resa och att välja destination utifrån det.

Fundera över vad som är viktigt för dig: sevärdheter, sand- eller stenstränder, bra snorkling, variation av tavernor och nattliv, olika byar och boendealternativ eller direktflyg.

Glöm inte att fastlandet i Grekland också har otaliga fantastiska destinationer, både vid kusten och inne i landet.

Hur kan man undvika folkmassorna på sommaren?

Genom att resa tidigt på säsongen eller välja destinationer som inte betjänas av stora charterpaket. Om man organiserar resan själv med flyg, färjor och boende öppnas enorma möjligheter och man kan uppleva platser som är mindre turistiska.

Finns det platser som kombinerar strand och lugn?

Ja. Jag har mycket goda erfarenheter från Sivota på det grekiska fastlandet samt från öar som Naxos, Anafi, Leros, Donoussa, Syros, Andros, Kimolos och Skyros.

Är havet fortfarande varmt på hösten?

Ja, eftersom havet behåller sommarens värme. I stora delar av Grekland är vattnet fortfarande mycket behagligt, även om det gradvis blir svalare ju längre hösten går.

Vilka är de bästa destinationerna året runt?

Aten och Attika i allmänhet, liksom Kreta, är destinationer som erbjuder upplevelser året runt.

Vilka aktiviteter passar under olika årstider?

Vandring och besök på arkeologiska platser är idealiska på våren och hösten. Skidåkning är naturligtvis för vintern, medan bad i havet är bäst på sommaren och tidig höst.

Vilka är de vanligaste misstagen turister gör?

På organiserade resor är det lätt att begränsa sig till hotellet. Men det är värt att utforska det bredare området och de omgivande byarna. Där upptäcker man autentiska gastronomiska upplevelser, fina möten med människor och lokala produkter som inte finns i turistbutiker.

Om man gör island hopping är det klokt att lämna lite extra tid innan hemresan. Dåligt väder kan ställa in färjeförbindelser, vilket hände mig förra året när jag blev kvar längre på Serifos och bara tillbringade några timmar i Aten innan mitt flyg hem.

Vilka är tre grekiska maträtter som ingen bör missa?

Det viktigaste är att lämna de turistiska områdena och leta efter tavernor med lokala råvaror och traditionella recept.

Jag älskar särskilt lokala pajer, särskilt i regionen Epirus.

Grekland är också en utmärkt destination för vegetarisk mat, med favoriträtter som bönstuvning och bönsoppa.

Tre traditionella grekiska drycker man bör prova?

Min favorit är tsipouro, som påminner om grappa och passar perfekt till maten.

Grekiska viner förtjänar särskild uppmärksamhet och kan följa både lunch, middag eller en avkopplande eftermiddag på balkongen.

Slutligen är grekiskt kaffe en integrerad del av upplevelsen och kan avnjutas när som helst på dagen. Personligen föredrar jag att dricka det på morgonen på ett litet kafé och samtidigt betrakta livet runt omkring mig.

ypervorioi

Ullis Andersson:”På Skiathos finns färre måsten än i Sverige – Livet är inte lika strikt organiserat"

Ullis Andersson som ursprungligen kommer från Sundsvall har under de senaste åren skapat ett nytt liv på den grekiska ön Skiathos, där hon driver den välkända baren Anderssons Bar i den gamla hamnen på ön.

Nu förbereder hon sig för nästa affärssteg genom att öppna en butik med svenska godis en idé som hon har burit på i många år.

Greek Radio Florida, kontaktade henne med anledning av hennes liv och verksamhet på Skiathos. Genom denna intervju fick även vi möjlighet att lyssna om hennes erfarenheter av livet i Grekland, skillnaderna mellan den svenska och den grekiska vardagen samt utmaningarna och möjligheterna med att driva företag utomlands.

Vad fick dig att lämna Sverige och flytta till Skiathos?

Jag kom till Skiathos första gången 1994. Till en början kom jag hit på semester och återvände varje år. För 13 år sedan, 2014, öppnade jag en bar här.

Många tror att det är en partybar, men jag gjorde faktiskt tvärtom. Jag skapade en bar för människor som inte vill ha hög musik. Jag köpte ett redan existerande företag, renoverade det i min egen stil och det blev mycket populärt.

Vi gör våra egna cocktails och kokar själva rabarbersirap, så jag tvingar alla svenskar att ta med rabarber från Sverige. Jag använder bara färska produkter och anpassar drinkarna så att de blir unika.

Nu ska jag också öppna en butik med svenskt godis precis bredvid. Lokalen blev ledig och jag bestämde mig för att ta över den. Jag har redan en stor kundkrets, främst från Skandinavien, men de flesta av mina gäster är engelsmän som också älskar lakrits och svenskt godis.

Jag har besökare från USA, Sydafrika och hela Europa. Ett sällskap från Los Angeles som själva drev en bar sa till mig att det var de bästa cocktails de någonsin hade smakat.

Ångrade du någonsin att du flyttade till Skiathos?

Nej. Min man är från Skiathos och driver två restauranger. Han hjälper mig mycket. Vi har fortfarande ett hus i Sundsvall eftersom mina barnbarn bor där. Jag åker dit varje år i några veckor och de kommer också hit. Jag försöker också övertala min man att vi ska tillbringa någon vecka i Sverige på sommaren. Men när sommaren väl kommer är det nästan omöjligt att lämna Skiathos eftersom turistsäsongen då är i full gång på ön.

Vad har livet på Skiathos lärt dig?

Att man inte behöver vara lika strikt organiserad som i Sverige.

I Sverige kommer man alltid i god tid, betalar räkningarna flera dagar i förväg och allt fungerar enligt ett schema.

Här ändras planerna lätt. En dag skulle vi måla, men i stället satt vi med vänner i fyra eller fem timmar. Det skulle aldrig hända i Sverige.

Vilka är skillnaderna mellan livet i Grekland och Sverige?

I Grekland finns det färre “måsten”. I Sverige planeras allt via kalendern.

Här ringer man någon för en kaffe och det slutar med vin och mat. Livet fortsätter – bara i en annan takt.

Samtidigt känner jag tacksamhet över att jag alltid kan återvända till Sverige, eftersom tryggheten och systemen fungerar annorlunda här.

Vilka utmaningar mötte du som företagare i Grekland?

Jag var tvungen att snabbt lära mig att anpassa mig. I Sverige sker allt digitalt, medan man här behöver papper, stämplar och tålamod.

Tålamod är nödvändigt. Ibland går saker inte som planerat, men till slut hittar de sin väg.

Vad saknar du mest från Sverige?

Mina barnbarn, min dotter – och chokladen Marabou.

Känner du dig idag mer grekisk eller svensk?

Jag känner mig svensk. När man flyttar som vuxen finns ens rötter alltid kvar.

Vad är den svåraste delen av anpassningen?

Många säger att jag lever deras dröm, men få skulle våga lämna allt bakom sig. Man måste vara helt orädd och redo att arbeta mycket hårt.

Skulle du råda andra svenskar att flytta till Grekland?

Det är bra att först prova på livet här. Levnadsstandarden och det sociala systemet är annorlunda.

Många idealiserar Grekland på sommaren och blir överraskade på vintern när allt är stängt.

När är den bästa tiden att besöka Skiathos?

Maj, juni, september och oktober. Juli och augusti är för dem som gillar mycket liv och rörelse.

Vilka stränder rekommenderar du?

Den lilla ön Tsougria Island, bara 15 minuter med båt från Skiathos, är fantastisk. Det sägs att The Beatles ville köpa den på 1960-talet.

Det är också värt att besöka de norra stränderna på ön. Skiathos har 65 stränder och de flesta är utmärkta.

Vad betyder frihet för dig?

Frihet är att öppna balkongdörren på morgonen, dricka kaffe och se den gamla hamnen framför mig.

Jag tänker ofta på hur privilegierad jag är. Jag är stolt och tacksam över livet jag har byggt upp med hårt arbete, svett och tårar.

Ypervorioi 

Σκάνδαλο στη Super League: O Σούντγκρεν αποκαλύπτει στημένους αγώνες -"Κατέληξα να παθαίνω κρίσεις άγχους"

                                

Ορισμένοι αγώνες που έπαιξε ο Ντάνιελ Σούντγκρεν στην Ελλάδα ήταν στημένοι.

Την περασμένη άνοιξη, υψηλόβαθμα στελέχη του συλλόγου Βόλος είχαν κανονίσει ποια ομάδα θα κερδίσει – ώστε να εξασφαλιστούν θέσεις στη μεγάλη κατηγορία.
«Κατέληξα να παθαίνω κρίσεις άγχους», λέει ο αμυντικός της Ντέγκεφορς στο podcast Lundh.

Τη σεζόν 2024/25 ο Ντάνιελ Σούντγκρεν αγωνίστηκε στον ελληνικό Βόλο, όπου –όπως παραδέχεται ο ίδιος– έζησε πράγματα για τα οποία σήμερα νιώθει ντροπή.
Στο podcast Lundh, ο 34χρονος αποκαλύπτει ότι πιστεύει πως ορισμένοι αγώνες που έδωσε ο Βόλος εκείνη την περίοδο ήταν στημένοι.

Ούτε ο ίδιος ούτε οι συμπαίκτες του είχαν ανάμειξη στην υπόθεση. Σύμφωνα με τον Σούντγκρεν, ο πρόεδρος της ομάδας και πρόσωπα του περιβάλλοντός του μιλούσαν ανοιχτά στους παίκτες πριν από ορισμένους αγώνες για το πώς έπρεπε να εξελιχθούν τα πράγματα και ποιο θα ήταν το αποτέλεσμα – και έτσι ακριβώς συνέβαινε.

Φέρνει ως παράδειγμα δύο αγώνες από τα πλέι άουτ του ελληνικού πρωταθλήματος την περασμένη άνοιξη. Ο Σούντγκρεν πιστεύει ότι τα αποτελέσματα αυτών των δύο παιχνιδιών είχαν καθοριστεί εκ των προτέρων, ώστε να εξασφαλιστεί η παραμονή τόσο του Βόλου όσο και μιας άλλης ομάδας στη μεγάλη κατηγορία.
Ο Βόλος κέρδισε το ένα ματς με 3–0 και έχασε το άλλο με 0–3 – έτσι και οι δύο ομάδες έμειναν στην κατηγορία.

Το «στήσιμο» γινόταν πάνω από τα κεφάλια των παικτών, αλλά πριν από τους αγώνες, σύμφωνα με τον Σούντγκρεν, η ομάδα ενημερωνόταν ξεκάθαρα για το τι θα συμβεί.

«Δύσκολα μπορώ καν να το αναφέρω», λέει. «Στα αποδυτήρια πριν από τον αγώνα άκουγες πράγματα όπως “σήμερα δεν θα πάρεις την μπάλα” και “σήμερα ο τάδε και ο δείνα θα πέσουν στην περιοχή, θα πάρουμε πέναλτι”».

Ποιος τα έλεγε αυτά; Ήταν άλλοι παίκτες;
– «Ο πρόεδρος. Ο προπονητής.»

Ήταν στημένοι αγώνες;
– «Ναι, και νιώθαμε ντροπή. Έπαιζα με τέσσερις Σκανδιναβούς και κάτι τέτοιο δεν υπάρχει στη Σκανδιναβία.»

Ο Σούντγκρεν εξηγεί ότι ο σκοπός δεν ήταν το οικονομικό κέρδος, αλλά η εξασφάλιση της παραμονής των ομάδων στη λίγκα. Τονίζει επίσης ότι ο ίδιος δεν συμμετείχε στη χειραγώγηση, αλλά το γεγονός ότι βρέθηκε μέσα σε αυτή την κατάσταση τον σημάδεψε.

«Δεν είχα καμία ανάμειξη, αλλά όταν κάθεσαι στα αποδυτήρια και συνειδητοποιείς ότι αυτά συμβαίνουν σε ένα πρωτάθλημα τόσο υψηλού επιπέδου, νιώθεις αηδία. Ένιωθα ντροπή, δεν ήθελα να είμαι μέρος αυτού. Είναι αποκρουστικό.»

Οι Έλληνες παίκτες, λέει, έδειχναν συνηθισμένοι:

«Νομίζω ότι οι Έλληνες είναι τόσο εξοικειωμένοι με αυτό που απλώς σηκώνουν τους ώμους και κάνουν ό,τι τους λένε.»

Προσθέτει ότι το γεγονός του προκάλεσε κρίσεις άγχους:

«Όταν γύρισα στη Σουηδία και προσγειώθηκα, κατέληξα στο νοσοκομείο την πρώτη κιόλας μέρα. Είχα έναν κόμπο στο στομάχι και έπαθα πραγματική κρίση άγχους.»

Όταν ρωτήθηκε τι θα έλεγε αν τον καλούσε η ελληνική λίγκα, απάντησε:

«Θα έλεγα μόνο την αλήθεια. Δεν υπάρχει τίποτα να κρυφτεί. Νομίζω ότι ήδη το ξέρουν.»

Ο Σούντγκρεν αναφέρθηκε και σε συγκεκριμένους αγώνες:
Ο Βόλος κέρδισε εντός έδρας τον Πανσερραϊκό με 3–0 και στη ρεβάνς έχασε με 0–3. Στο πρώτο ματς ο ίδιος κέρδισε το πέναλτι που οδήγησε στο 1–0, ενώ στο δεύτερο μπήκε αλλαγή στο 33ο λεπτό.
Στην τελική βαθμολογία, τόσο ο Πανσερραϊκός όσο και ο Βόλος παρέμειναν στην κατηγορία.

Ο Βόλος, που προήλθε το 2017 από τη συγχώνευση δύο συλλόγων, έχει ιστορικό υποθέσεων χειραγώγησης: το 2011, η ΕΠΟ τιμώρησε μία από τις ομάδες με αφαίρεση δέκα βαθμών για «στημένους αγώνες» και η UEFA την απέκλεισε από τις ευρωπαϊκές διοργανώσεις για τρία χρόνια.

ypervorioi

Markus Olsson:"Det som framför allt slår mig när det gäller Grekland är grekernas "filoxenia"

Han tog tjänstledig från jobbet och åkte till Grekland för att byta miljö och för att må bättre. Nu åker han varje år och skriver allt om Grekland på sin webbsida "mittgrekland" "Det blev en vändpunkt för mig, att börja uppskatta det jag har här" säger Markus Olsson till vår webbsida. 

Det tog tre veckor innan Markus började att känna sig bättre i Greklands vackra miljö och frikostigheten (filoxenia på grekiska) "Jag var helt uppslukad av allt det vackra jag fick se, de varma människorna jag mötte och deras sätt att leva på" säger han.

Denna fantastiska upplevelse som Markus fick från Grekland var anledningen till att han ville förmedla det vackra Grekland till en läsekrets. Detta förverkligades när han började med sin webbsida mittgrekland.  

Mittgrekland.se är en webbsida som vill inspirera och informera resenärer eller alla greklandsälskare om allt om Grekland. Här kan man läsa om Grekisk musik och dess sevärdheter, historiska platser samt ge tips och råd för den som vill åka till Grekland. Han ger också råd och recept för tillagning av råvaror ursprugna från den Grekiska jorden. 

Markus har besökt 48 olika öar i framför allt Kykladerna men för varje år som går blir det fler.Han hoppas också att andra Greklandsresenär delar med sig av sina upplevelser. Det kan man göra genom att skicka in reseberättelser, tips eller bara ett foto. Detta var anledningen till att vi kontaktade Markus för att tillfredsställa vår nyfikenhet om hans insats i ljusets land (Ελλάδα på grekiska).

Vad är det som fått dig att du skriver om Grekland? Vad är det syftet med denna webbsida?
Allting startade 2012 när jag tog tjänstledigt från det jobb jag hade då. Det hade varit en väldigt intensiv arbetsperiod och jag mådde inte särskilt bra. Jag kände att jag behövde komma bort och få byta miljö och det blev en öluff i Grekland på sex veckor. För att hålla mina vänner uppdaterade om var i Grekland jag var, vad jag fick uppleva och hur jag mådde så började jag skriva som en dagbok på webben. Efter tre veckor kände jag att jag började må mycket bättre och jag var helt uppslukad av allt det vackra jag fick se, de varma människorna jag mötte och sättet att leva på. Som exempel frågade en kvinna på Andros mig varför jag måste skynda vidare till något annat när det är så vackert här. Det blev en vändpunkt för mig, att börja uppskatta det jag har här och nu och inte skynda vidare till nästa plats, till nästa uppgift eller att hela tiden planera morgondagen.

Allt jag fick uppleva av Grekland på den resan ville jag att även andra skulle få uppleva så därför började jag skriva mer om Grekland och om fler platser i Grekland. Jag ville att fler ska få veta vilket underbart land Grekland är. mittgrekland.se är en webbsida om mina upplevelser av Grekland och jag hoppas att det ska ge inspiration och information till andra som vill resa till Grekland.

Om du skulle jämföra Grekland med andra medelhavsländer, vad är det som Grekland har som inte andra länder har ?
När det gäller Medelhavet så har jag bara rest till några andra Medelhavsländer men det som framför allt slår mig när det gäller Grekland är grekernas "filoxenia". Jag kan inte säga att jag har upplevt den gästvänligheten någon annanstans runt Medelhavet eller någon annanstans i världen för den delen. Det finns en djupt rotad gästvänlighet som betyder väldigt mycket och när du får uppleva den i Grekland så kan man inte känna något annat än kärlek.

Vi läser på din webbsida att du skriver olika recept. Hur skulle du beskriva den Grekiska maten? Vilken skillnad är med exempelvis med den Svenska maten?
Jag älskar grekisk mat och anledning är framför allt de djupa och rika smakerna som verkligen kommer fram när man framför allt använder råvaror från Grekland.
Både Sverige och Grekland har många rätter med ett historiskt ursprung men Grekland har en betydligt rikare mathistoria och det finns så många goda rätter som följt familjer i generationer. Min uppfattning är att det i Grekland får ta tid att laga mat, man låter smakerna få växa fram på ett annat sätt.

Hur skulle du beskriva Grekland kort ? Vad betyder Grekland för dig?
Det är svårt att beskriva Grekland med få ord men för mig är Grekland gästvänlighet, värme, starka känslor, dofter, smaker, underbara hav och stränder, fantastisk vandring, historia, kultur och musik. Grekland betyder väldigt mycket för mig och har varit min räddning under tuffa stunder i livet. Jag har även haft förmånen att få träffa greker och och grekiska föreningar här hemma i Sverige och även fått ta del av grekernas frikostighet i Sverige. 

Vilket råd skulle du ge till grekerna ?
Håll fast i era traditioner och er kultur, det som gör er unika. Vi som är turister är besökare i ert land och ska med respekt uppleva det rika liv ni har att erbjuda. Jag vill uppleva det som är säreget för Grekland och inte det som är anpassat för den stora massan av turister.

Ypervorioi

Peter Pålsson:"Grekland har allt som man söker som kultur, mat, fantastiska stränder och historiska platser"

Många svenskar väljer bort Sverige för Grekland. Bland annat för värmen och kulturen.

– Vi flyttade till Grekland för folket, värmen, havet, kulturen och maten säger Peter Pålsson som bor tillsammans med sin sambo Tina i Koroni i Peloponnesos.

Att fly Sverige för Grekland är inget nytt fenomen.Sedan 1980-talet har många svenskar flyttat söderut: antingen för att bosätta sig i Grekland permanent, eller bara slippa undan vinterhalvåret. Därför är lokalbefolkningen i många Grekiska öar och storstäder vana vid svenskar, och välkomnar dem med öppna armar. Peter och Tina upplever samma sak.

"Vi har blivit mycket välkomna i byn "

Vår webbplats kontaktade Peter för en intervju som bland annat han skriver om i sina resor i Grekland på webbplatsen På luffen i Grekland. 

Hur många år har ni bott i Grekland? 

Detta är fjärde året som vi har haft eget boende i Koroni. Annars har vi alltid tillbringat somrarna i Grekland och själv har jag rest i  Grekland sedan mitten av 70-talet.

Varför valde ni att bo i Grekland? 

För oss fanns inget annat val. Folket, värmen, havet, kulturen och maten är de främsta skälen till att vi valde Grekland.

Vad betyder Grekland för dig ?

Grekland betyder allt för mig och alla möten med grekerna har bara förstärkt min känsla och kärlek till Grekland.

Vad har Grekland som de andra Medelhavsländerna inte har? 

Svårare att svara på men för mig är det den grekiska mytologin och alla kulturella och historiska platser i Grekland. Här på Peleponnesos är det mycket Panigiria (byfester) som förstärker gemenskapen och bykänslan vilket också bidrar mycket! Förmodligen likadant i hela Grekland.

Du skriver på en webbsida om Grekland. Varför gjort du detta? Vad var orsaken till detta? 

Angående hemsidan På luffen i Grekland så tyckte mina söner att det var bra att ha en hemsida för att eventuellt nå ännu fler och det har de rätt i. På hemsidan kan jag skriva i min egen takt och lägga in mer personliga saker också. Till exempel lite mer om hur det fungerar till vardags och mer om närområdet vi bor i. Hemsidan kommer ju nå ut till fler och det är ju målet att sprida så mycket som möjligt om Grekland.

Hur skulle du beskriva Grekland till svenskar? Varför ska svenskarna besöka Grekland? 

Grekland har allt som man söker som kultur, mat, fantastiska stränder och historiska platser. På bara lite över 3 timmar med flyg har man allt serverat istället för långa resor på 10-12 timmar för att hitta sommaren och fina stränder. Grekland fungerar i stort sett hela året för semester och har Aten och Thessaloniki som vackra storstäder väl värda ett besök.

Du är bosatt i Grekland. Hur skulle du beskriva Greker? Hur har dem bemött dig? 

Vi har blivit mycket välkomna i byn då vi tog hand om fallfärdigt hus och renoverade upp det. Vi har trevliga grannar och blivit accepterade som ”lokalbor” i byn. Försöker man bara med lite grekiska blir de nöjda och vi lär oss mer och mer.

Skulle du rekommendera fler Svenskar att bosätta sig i Grekland och varför i så fall? 

Det har blivit mycket lättare att registrera sig med skattenummer som behövs till alla kontakter med myndigheter och företag. Mycket är digitaliserats och räkningar och kontakter med företag sker via mail eller direkt på deras hemsidor. Allt går snabbt framåt och det blir lättare och lättare som utlänning att köpa hus och tomter. Man får all hjälp av mäklare med alla kontakter man behöver. Banken har vi i byn också och där måste man ha sitt skattenummer först innan man kan få ett konto. Man måste ha en revisor som deklarerar huset varje år. Vi har alla kontakter lokalt i byn och det är bara att besöka respektive om man behöver råd eller hjälp.

Ypervorioi

Oacceptabel handling av Sveriges ambassadör i Aten

Sveriges ambassadör i Aten, Charlotte Sammelin,legitimerar med sitt besök det anti-grekiska turkiskt talande partiet DEB i västra Thrake.

I Fredags besökte Charlotte Sammelin Thrake och en del av besöket gick hon till det turkiskt talande DEB-partiet.

Enligt uttalandet blev hon informerad om DEB-partiets arbete och frågorna om den turkiska minoriteten i västra Thrakien.

Ambassadören borde vara medveten om att det inte finns någon turkisk minoritet i Thrakien utan den enda erkända minoriteten är religiös muslimsk enligt artikel 45 i Lausannes-fördrag.

DEB fungerar som agent av Ankara och Sammelin hade inte liknande diskussioner med andra lokala aktörer i Thrakien utan bara med det turkiskt talande partiet, som inte ens har valt en enda parlamentsmedlem.

I slutet av mötet tackade DEB-partiledningen den svenska ambassadören Charlotte Sammelin för hennes besök,sade DEB i ett uttalande.