Expressen 1974:"Soldaterna våldtog mig framför mina barn” – nya historiska vittnesmål från Cypern 1974

Ytterligare ett historiskt tidningsbelägg har nu hittats som beskriver Turkiets brutala och omänskliga invasion av Cypern 1974, inklusive vittnesmål om våldtäkter och övergrepp mot kvinnor i de grekcypriotiska flyktinglägren.

Artikeln från Expressen skildrar den humanitära katastrofen efter invasionen, där tusentals familjer förlorade sina hem och där kvinnor utsattes för svåra övergrepp inför sina egna barn. Vittnesmålen ger en stark och mörk bild av situationen på Cypern under den turkiska ockupationen.

Frågan är nu om Cyperns och Greklands ambassadörer samt Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenegrand är villiga att läsa och uppmärksamma dessa historiska dokument och de berättelser som fortfarande lever kvar bland offren och deras familjer.

Har inte också cyprioter rätt att uttrycka sina erfarenheter, sin sorg och sin historia utan att tystas ner eller glömmas bort?

Expressen 1974-12-11 - Turksoldaten våldtog mig när mina barn såg på

DEKELIA (Expressen).

— Eso mas... våra hem... se hur vi bor...

Petros Skordos från den lilla byn Gaidouras på Nordcypern skälver av rörelse när han för mig pekar ut ändlösa rader av trista, grå militärtält i Dekelia-skogens flyktingläger för grekcyprioter vid den brittiska Dekelia-basen.

Söder om den så kallade Attilalinjen, som delar Cypern i en turkisk och en grekisk zon, finns det i dag 180 000 grekcypriotiska flyktingar som lämnat allt de äger i den norra zonen, där turkarna i dag är segerherrar.

I dag har regnperioden börjat. Vinterkylan har satt in. Överallt möter jag lidande, hat och desperation. Makarios återkomst till Cypern ger inte de olyckliga människorna något hopp.

Petros Skordos berättar:

— I min by räddade sig alla familjer när turkarna kom men efter några dagar återvände vi för att se om vi kunde rädda våra grisar och getter. I Gaidouras fanns det fortfarande turkiska soldater. De sköt oss alla. Jag blev sårad men var den ende överlevande.

Maroulla Georghiou från den lilla byn Trimithi berättar:

— När turkarna kom stängde de in alla kvinnor med barnen i skolan. Jag bad att få gå hem och hämta mjölk till barnen. En soldat tog mig hem. I sängkammaren våldtog han mig i mina barns åsyn. Sedan kallade han på en annan soldat som gjorde samma sak. Jag hade helst velat dö.

Hur många kvinnor och flickor som våldtagits vet ingen men enligt uppgifter i Nicosia har över 700 grekcypriotiska kvinnor hittills beviljats legal abort.

● Resignation

Stämningen i flyktinglägren är resignerad. Varken den grekiska eller den turkiska propagandan gör något för att förbättra moralen. Det pågår ett grymt och intensivt nervkrig.

Hela Grekcypern är i stort sett krossat. Jag har talat med en rad ekonomiska experter i grekregeringen. De ger alla en nattsvart bild av den ekonomiska situationen.

Läget är i dag detta:

● ”Ockupationen”. Tidigare tillhörde 59 procent av Cypern grekerna och endast 12,3 procent turkarna. I dag ockuperar turkarna 40 procent av ön. I den grekiska sydzonen lever i dag 40 procent av den grekiska befolkningen som flyktingar. De har förlorat allt till turkarna.

● Levnadsstandarden har sjunkit med 50 procent. Alla tjänstemän har påtvingats en lönesänkning med 20 procent. I privata företag kan sänkningen ofta vara så stor som 50 procent. Pengarna går till flyktingarna.

● Arbetslösheten. Cirka 30 procent av den aktiva arbetsstyrkan går utan arbete. De flesta familjer försörjde sig tidigare med tre extraknäck. Det går inte längre.

● Skolorna. Över en tredjedel av de grekiska skolorna är ockuperade av turkarna. Många har förstörts men de flesta barn är tillbaka i improviserade skolor.

— En tunn tältduk är det enda skydd som många grekcypriotiska flyktingar har i lägren på Cypern. Barn och gamla fryser just nu när vinterkylan satt in.

● Jordbruket. Grekerna har förlorat 48 000 svin, 280 000 får, 1,5 miljoner höns och 12 000 kor. Det betyder en produktionsförlust på 144 miljoner kronor för grekerna.

Chefen för regeringens ekonomiska planeringsavdelning, dr Iakovous Aristidou, säger till Expressen:

— Om det inte blir en politisk lösning och om Cypern blir delat i två zoner så finns det ingen ekonomisk framtid för Grekcypern. Vi blir dömda till misär och underutveckling.

Chefen för flyktingarbetet dr Georg Iacovou säger till Expressen:

— Vi kan aldrig absorbera den stora massan av flyktingar om Cypern blir delat. Det kommer att ta minst 30 år om allt går bra att nå samma levnadsstandard som Cypern hade för fem månader sedan.

Allt beror nu på Makarios politik".

När FN-soldater vittnade om våldtäkter mot kvinnor under den turkiska invasionen av Cypern 1974.

Ypervorioi

Stefan Ishizaki om mötet mellan Sverige och Japan:“Jag hoppas på Sverige men Japan är riktigt bra”

Efter matchen mellan AIK och IF Elfsborg träffade vi Stefan Ishizaki som har en bakgrund i båda klubbarna. Det blev ett öppet samtal om Elfsborgs säsong, tankar kring Markus Rohdén och inte minst om VM, där Sverige och Japan ställs mot varandra i samma grupp. Med en koppling till Japan gav Ishizaki också sin syn på Japans landslag och deras chanser i turneringen

Stefan, skulle du vilja ha Markus Rohdèn tillbaka?

Ja absolut!

Kan han placera sig i startelvan?
Han är lite gammal men han är fortfarande jätteduktig. Man hittar definitivt en plats för honom.

Du har spelat för både AIK och IF Elfsborg och idag möttes lagen. Hur kändes det?
Det var lite speciellt men såklart nu när jag jobbar för Elfsborg så ville jag att Elfsborg skulle vinna och ta tre poäng.

Hur långt kan Elfsborg gå i år?

Det kan gå väldigt långt. Jag tror det är svårt, men det kan gå. Vårt mål är att komma ut i Europa. Jag tror inte truppen riktigt är redo för att vara topp tre än men det börjar se bättre och bättre ut.

Jag tycker att i början, första matcherna, så spelade vi kanske inte så bra, men vi vann. Idag spelar vi bra men vi lyckas inte riktigt sätta in bollen för att vinna. Det börjar se bättre ut spelmässigt men vi måste sätta dit bollarna också för att hänga med där uppe.

En kommentar om det svenska landslaget nu när de spelar i VM. Vad tror du?
Jag är halv japan så det blir lite samma som idag. Sverige mot Japan i sista matchen där i gruppen.Men absolut. Tunisien är såklart jättesvåra men får man fyra till sex poäng så kan man säkert gå vidare ändå. Det är bara att hoppas på minst en vinst och förhoppningsvis två.

Vilket lag ska du heja på; Japan eller Sverige?
I och med att jag har spelat för Sverige så får jag säga Sverige men Japan är jätteduktiga. De har jättebra lag. De har väldigt många japanska spelare ute i Europa nu. Av de 26 som har varit med i kvalet är det bara två eller tre som spelar i Japan, resten spelar i Europa.

Det är många namnkunniga också, Nakamura, Mitoma, Ueda. Det finns många duktiga spelare som spelar i Premier League och i stora mästerskap.Och så är det många i Tyskland också. De håller väldigt bra kvalitet.

Tror du att Japan går vidare från gruppen?
Jag tror Holland och Japan går vidare men jag hoppas på Sverige.

Kan Japan skrälla och vinna VM?
Nej, det tror jag inte. Det blir någon av de stora. England ser ganska bra ut, men de har den här förbannelsen att det inte går bra i mästerskap. Tyskland ser väldigt bra ut. Frankrike ser bra ut. Spanien ser alltid bra ut. Det står mellan dem.

Saknar du fotboll; 

Ja absolut. Jag har börjat spelat lite igen.

Ypervorioi

Svensk monument i Mesolongi:"Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget"

I dag firas Greklands nationaldag till minne av befrielsen från det osmanska riket. I detta frihetskrig på 1820-talet deltog även svenska frivilliga som reste till Grekland för att kämpa för landets frihet. Flera av dem deltog i försvaret av Mesolongi och några gav sina liv där.

Som ett minne över deras insats restes senare ett svenskt monument i staden Mesolongi. Denna historia är i dag inte särskilt känd i Sverige.

Här publicerar vi en historisk artikel från 1939 ur Svenska Dagbladet om det svenska minnesmärket över de svenska frivilliga i Mesolongi.

Ett äreminne över svenska Hellaskrigare

Bohuslänsk bautasten reses i Mesolongi

Ett svenskt minnesmärke, en bautasten, restes i den grekiska staden Mesolongi till minne av de svenska frivilliga som stupade under det grekiska frihetskriget på 1820-talet. Stenen var cirka fem och en halv meter hög och placerades på en mindre kulle av bohuslänska kullerstenar.

Den högtidliga avtäckningen skulle äga rum den 2 april, samtidigt som grekerna firar årsdagen av stormningen av Mesolongi.

Inskriptionen på stenen var huggen på grekiska och löd i översättning:

”Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget.”

Redan i början av frihetskriget år 1822 utsattes Mesolongi för en två månader lång belägring av turkiska styrkor. Belägringen hävdes tack vare grekernas tappra motstånd. Försvararnas bedrifter blev snart kända över hela Europa och väckte stark sympati för Greklands sak.

Insamlingar startades för att skaffa vapen och förnödenheter. Bara i Sverige samlades 35 000 riksdaler in. Entusiasmen i Sverige var stor och många frivilliga reste till Grekland. De anslöt sig till de internationella filhellenska styrkorna tillsammans med frivilliga från många andra länder.

År 1825 belägrades Mesolongi för andra gången av turkiska styrkor, denna gång med stöd av en egyptisk armé. Efter en lång belägring tog förråden slut. Försvararna försökte då bryta sig igenom fiendens linjer, men planerna avslöjades och endast ett fåtal lyckades ta sig igenom. När fiendens styrkor trängde in i staden sprängde de kvarvarande grekerna staden i luften.

Den mest kände av de deltagande svenskarna var Maximilian Myhrberg, som tjänstgjorde som adjutant hos den franske generalen Fabvier. Tyvärr gick de flesta dokument om de filhellenska kårerna och deras sammansättning förlorade vid stormningen av staden. Många av de svenskar som deltog i försvaret av Mesolongi och gav sina liv där har därför inte fått sina namn bevarade till eftervärlden.

Redan i maj 1829 beslutade den grekiska regeringen att uppföra ett monument till de utländska frivilligas ära. Monumentet restes i ”Hjältarnas park” i Mesolongi och följdes senare av flera andra minnesmärken.

Där finns bland annat en staty av lord Byron, som efter en kort men för grekerna mycket betydelsefull insats avled i Grekland år 1824. Där finns även en staty av amiral Hastings samt monument över tyska, finska och polska frivilliga. Efter det svenska monumentets uppförande planerades också minnesmärken över amerikanska och portugisiska frivilliga.

Det svenska minnesmärket, hugget i röd bohusgranit, skänktes till Grekland av Svenska Orient Linien. Arbetet med att ställa monumentet på plats ombesörjdes av rederiets generalagent i Levanten, generalkonsul Eugen Eugenides, en känd vän av Sverige.

Den svenska bautastenen transporterades till Grekland med Orientlinjens ångfartyg Birkaland.

Svd 1939-03-04

Svd 1939-03-04 

Ypervorioi 

Wanda är på väg till Cypern: ”Kom till ön och koppla av – där finns sol, natur och vänliga människor”

Cypern fortsätter att vara ett populärt resmål för många svenskar. Trots den senaste tidens diskussioner om säkerhetsläget tvekar inte Wanda, som har besökt ön flera gånger, att resa dit igen. 

När Greek news and radio in Florida träffade henne på flygplatsen var hon på väg till Cypern ännu en gång och såg fram emot både vandring i bergen och avkoppling. Hon beskriver Cypern som ett soligt och avkopplande land med vänliga människor och rekommenderar varmt fler svenskar att upptäcka ön.

Hur många gånger har du varit på Cypern?
Ungefär fyra gånger. Jag var där redan på 1990-talet också när jag tränade människor där.

Varför väljer du att resa till Cypern?
Det är ett väldigt fint ställe med en härlig atmosfär.

Hur skulle du beskriva Cypern för någon som aldrig har varit där?
Soligt, vackert, med vänliga människor och en avslappnande miljö.

Vad ser du mest fram emot under din resa den här gången?
Vi ska vandra i bergen och sedan koppla av.

Hur upplever du tempot på Cypern jämfört med Sverige?
Det är lugnare och mer avslappnat. Jag gillar lugn och ro. Jag bor strax utanför Stockholm, där det är lugnt hemma, men i arbetet är tempot ganska högt.

Finns det någon stad eller något område du särskilt vill rekommendera?
Ja, till exempel Larnaka, men det finns många fina platser över hela ön.

Vad tycker du om den cypriotiska maten?
Jag är vegan, så jag äter mat utan kött och fisk. Det fungerar bra, och det finns till exempel vegetarisk moussaka om man ber om det på restauranger. Jag gillar särskilt traditionella tavernor.

Vad tycker du att skiljer Cypern från andra medelhavsländer?
Jag upplever att människor är mycket vänliga och att turister verkligen är välkomna.

Är du orolig efter den senaste incidenten som har diskuterats?
Inte alls. Man kan inte gå runt och vara rädd hela tiden.

Skulle du rekommendera svenskar att resa till Cypern även nu?
Ja, absolut.

Skulle du kunna tänka dig att tillbringa mer tid där i framtiden?
Ja, vi planerar att göra vissa saker där framöver. Kanske inte flytta permanent, men att vara där mer.

Vad vill du säga till svenskar som funderar på att resa till Cypern?
Kom till Cypern och koppla av. Det är ett fantastiskt ställe.

Ypervorioi

Svenskan Linda i Ayia Napa:”Turisterna kommer varje vecka, allt är som vanligt"– här är hennes bästa tips till besökare

Trots rapporter i internationella medier om drönarattacker mot den brittiska militärbasen på Cypern fortsätter vardagen i turistområdena som vanligt. I Ayia Napa märks situationen knappt alls, säger svenskan Linda Håkanssom som bor och arbetar på ön.

I en telefonintervju med Greek radio and news in Florida berättar hon att livet fortsätter i normal takt, att turister fortfarande anländer varje vecka och att oron främst finns bland människor utanför Cypern. Samtidigt delar hon med sig av sina erfarenheter av livet på ön, rekommenderar den bästa tiden att besöka Ayia Napa och ger råd till skandinaver som funderar på att resa till eller flytta till Cypern.

Hur har du upplevt situationen på Cypern efter de senaste drönarattackerna mot den brittiska basen?

Jag befinner mig i området kring Ayia Napa. Här har vi inte märkt någonting alls. När man bor här och rör sig i området har man inte sett något.

I medierna verkar det mycket större. Ibland undrar jag om jag befinner mig på samma plats som de beskriver. Jag har fått väldigt många meddelanden från vänner i Sverige. De frågar hur situationen är med bomber på Cypern.

Jag säger till dem: här finns inga bomber.

Det var några människor på hotellet som började fråga var skyddsrum och säkra rum finns. Det var så vi själva fick reda på det, eftersom vi inte hade tänkt på det tidigare.

Annars är allt som vanligt.

Märker du någon oro bland lokalbefolkningen eller turisterna?

Mer bland turister än bland lokalbefolkningen.

Pågår oron fortfarande?

Nej, åtminstone inte vad jag kan se bland turisterna.

Det har funnits vissa reseavbokningar från personer som till exempel skulle komma på måndag. Jag vet att resebolaget Ving hade omkring 500 avbokningar till Cypern, men de gällde också framtida datum.

Fortsätter turister att komma?

Ja, varje vecka.

Känner du dig trygg att bo och arbeta på ön?

Ja. Jag har tänkt på om det är konstigt att jag inte oroar mig. Men jag gör faktiskt inte det.

Nu när medierna pratar om skyddsrum har man tänkt lite mer på det. Men det finns inte skyddsrum för hela befolkningen och många används som garage eller för andra ändamål.

Jag känner mig trygg. Kanske för att jag är svensk. Om något väldigt allvarligt skulle hända känner jag att jag skulle kunna åka tillbaka till Sverige.

Märker du någon förändring i vardagen?

Nej, inte bland lokalbefolkningen.

Så livet fortsätter som vanligt?

Ja. Det är som om ingenting har hänt.

Är turister välkomna?

Ja, absolut. De behöver inte vara rädda.

Vad skulle du säga till turister som funderar på att resa till Cypern?

Jag kan inte veta vad som händer i framtiden. Men Mellanöstern har i många år varit en region med spänningar och Cypern ligger väldigt nära. Trots det har det aldrig hänt något på Cypern.

Min man, Josef, var från Libanon. Där har det funnits bombningar och konflikter i många år, men allt beror på vilken del av landet man befinner sig i.

Nu verkar det som att målet är den brittiska basen och inte befolkade områden. Naturligtvis kan civila skadas, men här där jag är har ingenting hänt.

Om jag hade hört bomber här hade jag kanske reagerat annorlunda. Men här är allt lugnt.

Vad skulle du säga till skandinaver som funderar på att resa till Cypern?

Allt är som tidigare. Det finns egentligen ingenting att vara rädd för.

Hur reagerar du när du läser i svenska medier att det finns oro?

Jag tycker att det är överdrivet. Hur kan de säga det när de inte är här?

De kanske intervjuar vissa människor, men ändå känns det överdrivet. När de skriver att flygplan eller militära styrkor skickas tror vissa att något stort kommer att hända. Men det handlar bara om förebyggande försvarsåtgärder.

Vi fick också information om att sirener skulle testas. Då trodde vissa att något var på väg att hända, men det var bara ett test.

Livet i Ayia Napa

När är enligt dig den bästa tiden att besöka Ayia Napa?

September, oktober och november. Från mitten av september är vädret fortfarande mycket varmt.

Jag skulle även säga att december är underbar.

Vad är skillnaden mellan sommaren och våren eller hösten?

På sommaren är det mycket folk på stränderna och på gatorna.

På våren och hösten finns det mer utrymme och klimatet är mer behagligt.

Finns det lugnare platser för dem som inte vill festa?

Ja. Egentligen är det bara bargatan som är det stora nöjesområdet och en del av stranden Nissi Beach under dagtid.

Vilka platser i Ayia Napa skulle du rekommendera?

Hamnen och den nya marinan i Ayia Napa. Där är det inte lika mycket folk.

Är Ayia Napa en bra destination för familjer eller främst för unga?

Den passar absolut även för familjer.

Vilka barer eller klubbar är populära bland unga?

Skandinaver gillar baren BAR DE THEATRE. Det finns också Pirates och andra ställen på bargatan.

Vilka restauranger skulle du rekommendera?

Jag skulle rekommendera att man åker till Sotira och äter på en traditionell grekcypriotisk taverna som Mousikos, ungefär tio minuter från Ayia Napa.

Jag går också ofta till Hokkaido eller De Medici, där de serverar asiatisk respektive italiensk mat.

Livet på Cypern

Vad är det bästa med livet på Cypern?

Vädret och klimatet. De gör livet lättare.

Saknar du Sverige?

Ja. Jag saknar skogen.

Skulle du rekommendera fler svenskar att flytta till Cypern? Varför?

Ja. På grund av klimatet och livskvaliteten. På vintern i Sverige stannar människor ofta inomhus. Här kan man leva mer utomhus hela året.

Man kanske inte tjänar lika mycket pengar, men livskvaliteten är hög.

Vad har du lärt dig av livet på Cypern?

Att man inte ska stressa. Cyprioter stressar inte på samma sätt.

Jag tror också att vi i Sverige ibland tar vissa saker för givna eftersom staten erbjuder mycket stöd.

Vilka aktiviteter kan svenskar göra i Ayia Napa?

På sommaren kretsar allt kring havet: dykning, snorkling och båtturer.

Men naturen är också fantastisk. Det upptäckte jag mer på vintern. Man kan till exempel vandra i Cavo Greco och det är väldigt vackert.

Vad bör skandinaver absolut prova när de kommer hit?

De måste prova cypriotisk meze.

Finns det någon dold skatt du skulle rekommendera?

Havet är den största skatten.

Till exempel Turtle Beach i Protaras.

Vad är ditt bästa råd till någon som vill flytta till Cypern?

Att inte jämföra Cypern med Sverige. Det är inte Sverige. Man har flyttat utomlands för att uppleva något annat.

Ibland går saker lite långsammare här, men man måste njuta av klimatet och livet.

Ypervorioi 

Samisk journalist:"Hela mitt liv har jag kämpat mot hat och rasism-Den gröna omställningen blir grön kolonialism mot oss"

Den 6 februari, under firandet av samernas nationaldag, besökte Greek News in Florida statsbiblioteket i Göteborg för att bevaka evenemanget och träffa några deltagare. Där mötte vi journalisten Mona-Malin Melli Sarri, som växte upp i inlandet i Västerbotten, i Vindeln. 

I intervjun berättar hon om sin samiska identitet, sina erfarenheter av språket och kulturen samt hur hon ser på samernas situation i dagens samhälle.

Vilken relation har du till samerna?

Min relation till det samiska språket är att jag är same. Jag identifierar mig som same och det har jag gjort hela mitt liv.

Hur upplever du situationen i dagens samhälle?

Jag upplever den som fientlig. Den bygger till stor del på okunskap och stereotyper, men den kan variera från plats till plats. Ofta är den värre i mindre samhällen.

Har det varit så länge?

Ja, hela mitt liv har jag kämpat med hat, hot, fördomar och rasistiska uttryck. Även när det gäller möjligheten att till exempel lära mig mitt språk, nordsamiska. Det är den verklighet jag känner till.

Hur fungerar möjligheten att lära sig språket i skolan?

I Sverige finns det en lag som säger att man ska kunna läsa sitt modersmål, men det finns ingen fastställd kvalitetsnivå. I grundskolan var nivåerna ganska låga, ungefär en timme i veckan med lärare som inte alltid var utbildade. På universitetet finns däremot många kurser. Det gäller särskilt eftersom jag talar nordsamiska, som är den största varianten. Det är mycket svårare när det gäller umesamiska eller lulesamiska, som är andra dialekter.

Hur ser du på den svenska statens roll i relation till samerna?

Jag tycker att det behövs ett starkare arbete för att främja det samiska folket och språket, eftersom mycket av hatet i dag bygger på okunskap.

Har du själv upplevt diskriminering?

Ja, hela mitt liv har jag blivit förtryckt av icke-samer.

Vad ligger bakom detta förtryck?

Det handlar om många år av statliga beslut som har lett till att samer betraktats som ett mindre värdefullt folk. Historien talar om saker som rasbiologi eller nomadskolor där man försökte försvenska och kristna samerna. Det är den börda vi bär – vi vet vad vårt folk har utsatts för.

Hur kan den samiska kulturen och språket bevaras och stärkas?

Genom evenemang som detta, där språket finns, hörs och uppmuntras att talas. Genom mer utbildning, enklare lärarutbildning och större tillgänglighet. Framför allt behövs insatser i skolan och tidig utbildning för barn om Sveriges urfolk.

Vad symboliserar den samiska flaggan?

Flaggan är kopplad till naturen eftersom vi är ett naturfolk. Många säger att rött symboliserar blodet i våra ådror eller i djuren, blått havet, grönt naturen och gult solen. Men det finns olika tolkningar.

Kan du tala om markrättigheter och ILO 169?

ILO 169 är en konvention som betonar att staten måste lyssna på urfolk. Norge har ratificerat den, men inte Sverige. Det innebär att Sverige kan använda mark för gruvor, vindkraft eller vattenkraft utan att vi har något att säga till om, trots att det är vår mark.

Har detta ökat i samband med klimatdebatten?

Ja, det finns något som kallas ”grön kolonialism”, där vind- och vattenkraft är bra för miljön men inte för oss och vår kultur. Ofta hörs inte vår röst eftersom det anses vara bra för framtiden.

Hur ser situationen ut i andra länder?

Det är en svår fråga. Samer i Ryssland är hårt förtryckta och kan inte uttrycka sig fritt. Det finns förtryck i alla nordiska länder, men Norge har fler rättigheter eftersom landet har ratificerat konventionen. Jag känner få samer i Finland, men överallt finns ett tryck på att exploatera deras mark.

Ypervorioi 

Greklandskännaren Markus Olsson: “Det finns något att uppleva under alla årstider” – så reser du bäst i Grekland

Vagabond.se

Markus Olsson är skaparen av Mitt Grekland och en av de svenskar som känner Grekland bortom de vanliga turiststråken. Genom många resor till öarna och till fastlandet har han fått en djup kunskap om den grekiska naturen, kulturen, gastronomin och vardagslivet.

Med tanke på hans omfattande erfarenhet av Grekland kontaktade Greek Radio in Florida honom för att dela med sig av sina råd och erfarenheter till publiken. Genom denna kontakt fick vi också möjlighet att prata med honom, så att han kunde förmedla sina egna tips och observationer om resor till Grekland.

I följande intervju delar han sina bästa tips om vilken tid på året som är idealisk för att resa, hur man kan undvika turistmassorna och vilka destinationer som erbjuder den mest autentiska grekiska upplevelsen.

Vilken är den bästa tiden för svenskar att resa till Grekland med tanke på priser, väder och upplevelser?

Jag skulle säga att alla årstider erbjuder stora möjligheter, beroende på vilka upplevelser man söker. Grekland har mycket att erbjuda under sommaren, hösten, vintern och våren, och beroende på ens budget, väderpreferenser och de aktiviteter man vill göra under resan kan olika årstider passa bättre eller sämre.

Min favoritårstid i Grekland är våren, när dagarna är varma, luften klar och naturen grön och blommande. Överallt förbereder man sig för sommarsäsongen och det finns en känsla av energi och förväntan. Boendepriserna är oftast lägre än under högsäsongen (delar av juni, hela juli och augusti), det finns färre turister och vädret är idealiskt för att besöka monument och sevärdheter. Även om havet kan vara lite kyligt skulle jag säga att temperaturen är som att bada i en svensk sjö mitt i sommaren – lite kallt i början, men kroppen vänjer sig snabbt.

Jag reser sällan till Grekland under den mest intensiva turistsäsongen eftersom priserna på boende ökar kraftigt och det är mycket folk överallt. Samtidigt har många människor inte möjlighet att resa utanför sommaren och om man vet vad man kan förvänta sig vid den tiden kan man ändå njuta av en fantastisk resa. Vädret är oftast stabilt med sol och värme, servicen fungerar på maximal nivå och bad i havet är verkligen njutbart.

En annan mycket trevlig tid att resa till Grekland är hösten, med milda kvällar, färre turister och ett mer avslappnat tempo. Priserna börjar sjunka och resenären får mer för samma budget. Det är också en idealisk period för sightseeing eftersom dagstemperaturerna är mer behagliga för promenader.

Man ska inte heller underskatta vintern i Grekland. Vädret kan vara varierande och erbjuda både soliga och behagliga temperaturer men också regn och kyla. Jag hade möjlighet att åka skidor i Grekland för några år sedan och det finns flera skidorter som kombinerar vackra backar med traditionella bergsbyar.

Är det varmt nog att bada på våren? Och var?

Ja, enligt min mening är det möjligt, även om jag personligen inte har något emot lite svalare vatten. Ju längre söderut i Grekland man befinner sig, desto varmare är havet på våren.

Är sommaren fortfarande den bästa säsongen för de flesta svenskar?

Det beror på vad man vill göra och vad man vill få ut av sin resa. Många är begränsade av semester och skollov, men om det finns möjlighet att resa vid en annan tidpunkt är det verkligen värt att upptäcka Greklands mångfald under hela året.

Vilka öar rekommenderar du för familjer, par och unga resenärer?

Efter så många resor till Grekland har jag kommit fram till att nästan alla öar kan erbjuda något för alla. Jag säger sällan att en ö inte passar för familjer eller unga resenärer. Det viktiga är vad varje person vill uppleva på sin resa och att välja destination utifrån det.

Fundera över vad som är viktigt för dig: sevärdheter, sand- eller stenstränder, bra snorkling, variation av tavernor och nattliv, olika byar och boendealternativ eller direktflyg.

Glöm inte att fastlandet i Grekland också har otaliga fantastiska destinationer, både vid kusten och inne i landet.

Hur kan man undvika folkmassorna på sommaren?

Genom att resa tidigt på säsongen eller välja destinationer som inte betjänas av stora charterpaket. Om man organiserar resan själv med flyg, färjor och boende öppnas enorma möjligheter och man kan uppleva platser som är mindre turistiska.

Finns det platser som kombinerar strand och lugn?

Ja. Jag har mycket goda erfarenheter från Sivota på det grekiska fastlandet samt från öar som Naxos, Anafi, Leros, Donoussa, Syros, Andros, Kimolos och Skyros.

Är havet fortfarande varmt på hösten?

Ja, eftersom havet behåller sommarens värme. I stora delar av Grekland är vattnet fortfarande mycket behagligt, även om det gradvis blir svalare ju längre hösten går.

Vilka är de bästa destinationerna året runt?

Aten och Attika i allmänhet, liksom Kreta, är destinationer som erbjuder upplevelser året runt.

Vilka aktiviteter passar under olika årstider?

Vandring och besök på arkeologiska platser är idealiska på våren och hösten. Skidåkning är naturligtvis för vintern, medan bad i havet är bäst på sommaren och tidig höst.

Vilka är de vanligaste misstagen turister gör?

På organiserade resor är det lätt att begränsa sig till hotellet. Men det är värt att utforska det bredare området och de omgivande byarna. Där upptäcker man autentiska gastronomiska upplevelser, fina möten med människor och lokala produkter som inte finns i turistbutiker.

Om man gör island hopping är det klokt att lämna lite extra tid innan hemresan. Dåligt väder kan ställa in färjeförbindelser, vilket hände mig förra året när jag blev kvar längre på Serifos och bara tillbringade några timmar i Aten innan mitt flyg hem.

Vilka är tre grekiska maträtter som ingen bör missa?

Det viktigaste är att lämna de turistiska områdena och leta efter tavernor med lokala råvaror och traditionella recept.

Jag älskar särskilt lokala pajer, särskilt i regionen Epirus.

Grekland är också en utmärkt destination för vegetarisk mat, med favoriträtter som bönstuvning och bönsoppa.

Tre traditionella grekiska drycker man bör prova?

Min favorit är tsipouro, som påminner om grappa och passar perfekt till maten.

Grekiska viner förtjänar särskild uppmärksamhet och kan följa både lunch, middag eller en avkopplande eftermiddag på balkongen.

Slutligen är grekiskt kaffe en integrerad del av upplevelsen och kan avnjutas när som helst på dagen. Personligen föredrar jag att dricka det på morgonen på ett litet kafé och samtidigt betrakta livet runt omkring mig.

ypervorioi

Ullis Andersson:”På Skiathos finns färre måsten än i Sverige – Livet är inte lika strikt organiserat"

Ullis Andersson som ursprungligen kommer från Sundsvall har under de senaste åren skapat ett nytt liv på den grekiska ön Skiathos, där hon driver den välkända baren Anderssons Bar i den gamla hamnen på ön.

Nu förbereder hon sig för nästa affärssteg genom att öppna en butik med svenska godis en idé som hon har burit på i många år.

Greek Radio Florida, kontaktade henne med anledning av hennes liv och verksamhet på Skiathos. Genom denna intervju fick även vi möjlighet att lyssna om hennes erfarenheter av livet i Grekland, skillnaderna mellan den svenska och den grekiska vardagen samt utmaningarna och möjligheterna med att driva företag utomlands.

Vad fick dig att lämna Sverige och flytta till Skiathos?

Jag kom till Skiathos första gången 1994. Till en början kom jag hit på semester och återvände varje år. För 13 år sedan, 2014, öppnade jag en bar här.

Många tror att det är en partybar, men jag gjorde faktiskt tvärtom. Jag skapade en bar för människor som inte vill ha hög musik. Jag köpte ett redan existerande företag, renoverade det i min egen stil och det blev mycket populärt.

Vi gör våra egna cocktails och kokar själva rabarbersirap, så jag tvingar alla svenskar att ta med rabarber från Sverige. Jag använder bara färska produkter och anpassar drinkarna så att de blir unika.

Nu ska jag också öppna en butik med svenskt godis precis bredvid. Lokalen blev ledig och jag bestämde mig för att ta över den. Jag har redan en stor kundkrets, främst från Skandinavien, men de flesta av mina gäster är engelsmän som också älskar lakrits och svenskt godis.

Jag har besökare från USA, Sydafrika och hela Europa. Ett sällskap från Los Angeles som själva drev en bar sa till mig att det var de bästa cocktails de någonsin hade smakat.

Ångrade du någonsin att du flyttade till Skiathos?

Nej. Min man är från Skiathos och driver två restauranger. Han hjälper mig mycket. Vi har fortfarande ett hus i Sundsvall eftersom mina barnbarn bor där. Jag åker dit varje år i några veckor och de kommer också hit. Jag försöker också övertala min man att vi ska tillbringa någon vecka i Sverige på sommaren. Men när sommaren väl kommer är det nästan omöjligt att lämna Skiathos eftersom turistsäsongen då är i full gång på ön.

Vad har livet på Skiathos lärt dig?

Att man inte behöver vara lika strikt organiserad som i Sverige.

I Sverige kommer man alltid i god tid, betalar räkningarna flera dagar i förväg och allt fungerar enligt ett schema.

Här ändras planerna lätt. En dag skulle vi måla, men i stället satt vi med vänner i fyra eller fem timmar. Det skulle aldrig hända i Sverige.

Vilka är skillnaderna mellan livet i Grekland och Sverige?

I Grekland finns det färre “måsten”. I Sverige planeras allt via kalendern.

Här ringer man någon för en kaffe och det slutar med vin och mat. Livet fortsätter – bara i en annan takt.

Samtidigt känner jag tacksamhet över att jag alltid kan återvända till Sverige, eftersom tryggheten och systemen fungerar annorlunda här.

Vilka utmaningar mötte du som företagare i Grekland?

Jag var tvungen att snabbt lära mig att anpassa mig. I Sverige sker allt digitalt, medan man här behöver papper, stämplar och tålamod.

Tålamod är nödvändigt. Ibland går saker inte som planerat, men till slut hittar de sin väg.

Vad saknar du mest från Sverige?

Mina barnbarn, min dotter – och chokladen Marabou.

Känner du dig idag mer grekisk eller svensk?

Jag känner mig svensk. När man flyttar som vuxen finns ens rötter alltid kvar.

Vad är den svåraste delen av anpassningen?

Många säger att jag lever deras dröm, men få skulle våga lämna allt bakom sig. Man måste vara helt orädd och redo att arbeta mycket hårt.

Skulle du råda andra svenskar att flytta till Grekland?

Det är bra att först prova på livet här. Levnadsstandarden och det sociala systemet är annorlunda.

Många idealiserar Grekland på sommaren och blir överraskade på vintern när allt är stängt.

När är den bästa tiden att besöka Skiathos?

Maj, juni, september och oktober. Juli och augusti är för dem som gillar mycket liv och rörelse.

Vilka stränder rekommenderar du?

Den lilla ön Tsougria Island, bara 15 minuter med båt från Skiathos, är fantastisk. Det sägs att The Beatles ville köpa den på 1960-talet.

Det är också värt att besöka de norra stränderna på ön. Skiathos har 65 stränder och de flesta är utmärkta.

Vad betyder frihet för dig?

Frihet är att öppna balkongdörren på morgonen, dricka kaffe och se den gamla hamnen framför mig.

Jag tänker ofta på hur privilegierad jag är. Jag är stolt och tacksam över livet jag har byggt upp med hårt arbete, svett och tårar.

Ypervorioi 

Grek nyvald Moderat 1979:”Invandrare är mer konservativa än de vågar visa - Vill förbättra svenskundervisning"

Den 4 februari 1979 publicerades en intervju med Spyridon Giannatos, nyvald moderat ledamot i Täby kommunfullmäktige. Han var den första greken som valdes in för Moderaterna i kommunen. I intervjun berättar han om sin bakgrund och om sin vilja att förbättra svenskundervisningen för invandrare. Efter webbsidans granskning uppmärksammas intervjun på nytt.

DN 1979-02-04

Det finns många fördomar om invandrare. En är att den som lämnar juntans Grekland är politisk flykting och står långt till vänster.

Men Spyridon Giannatos i Täby är varken det ena eller det andra. Han tog den näst sista platsen i kommunfullmäktige – för moderaterna.

– Det är inget märkvärdigt med mitt deltagande i kommunalpolitiken, säger han. Jag har bott i Sverige i 13 år och är svensk medborgare.

Att vara svensk medborgare är annars inte nödvändigt för att hamna på valbar plats i kommunalvalet. Det räcker för invandrare att ha arbets- och uppehållstillstånd i minst tre år.

Spyridon Giannatos har bott i Täby sedan 1970 och arbetar politiskt inom Moderata samlingspartiet sedan 1973. Han blev 1975 ordförande i moderaternas invandrarkommitté i Täby.

– Jag vill arbeta för bättre svenskundervisning för invandrare, säger han. Varje invandrare bör ha rätt till sex månaders svensk skolundervisning på heltid innan de på allvar kan fungera i svenskt arbetsliv. Även hemspråksundervisningen i skolorna måste förbättras, anser han.

I dag får endast politiska flyktingar som stannar sex månader i AMS-läger ordentlig svenskundervisning, anser han. Många företag kringgår lagen om svenskundervisning på betald arbetstid åt invandrare.

Spyridon Giannatos (m), ny ledamot i Täby fullmäktige, vill bland annat ägna sig åt att förbättra svenskundervisningen för invandrare.

Spyridon Giannatos kommer från en ö långt ut i Joniska havet söder om Korfu. Fadern var förmögen, så det var inte av ekonomiska skäl som Spyridon 1965 gav sig ut i världen som sjöman.

När diktaturen tog makten i Grekland 1967 fick han sitt pass indraget på grekiska ambassaden i Stockholm. Han beslöt då att stanna i Sverige.

Här har han försörjt sig som bilmekaniker och studerat på kvällskurser till ingenjör. Han arbetade ett tag på STK (Svenska tekniska kontrollinstitutet), men arbetet upphörde i samband med stoppet för utbyggnad av kärnkraft. Han är gift med en finska och har två barn.

Att vara moderat är för Spyridon Giannatos en självklarhet.

– Invandrare är i regel mycket mer konservativa än de vågar visa, tror han.

– Men det är stor skillnad på den grekiska högern och den svenska högern, anser han. Hans egen far var snarare liberal än moderat, vilket ungefär motsvarar moderaterna här, menar han.

Spyridon Giannatos tror, som alla moderater, på frihet för individen och mindre förmynderi. Men han är mycket försiktig i sina uttalanden.

– De sociala bidrag som finns är nödvändiga så länge skattesystemet tar det mesta av individens pengar, säger han.

I Täby bor knappt 3 000 invandrare. Endast 34 av dem är greker. Den största gruppen – 1 096 personer – är finländare. Sedan kommer tyskar, norrmän, engelsmän, jugoslaver och greker.

Spyridon Giannatos vill arbeta för alla invandrare oavsett vilket land de kommer från.

Enligt Invandrarverket har valdeltagandet bland invandrare sjunkit med 10 procent sedan förra valet.

– Det kan bero på att de olika partierna har samma politik när det gäller invandrare, säger Spyridon Giannatos. Många vet helt enkelt inte vilket parti de ska rösta på.

Gitta Magnell

DN 1979-10-08

Ypervorioi

Guideboksförfattaren: ”Cypern är mer avslappnat – Sverige är för uppstyrt” – Här är hans bästa vandringstips

 

Greekradiofl.com möter Mats Randow, författare och vandringsentusiast med stark koppling till Medelhavet. Sedan sitt första besök på Cypern har han tillbringat långa perioder på ön i samband med arbetet med sina guideböcker.

Han delar med sig av sina erfarenheter av vardagslivet, naturen, maten och vintraditionerna och berättar hur vandring ger en djupare förståelse för Cyperns kultur, historia och människor. Samtidigt jämför han sina upplevelser från Cypern med tiden på Lesbos, där han tidigare varit verksam som vandringsledare.

Hur länge har du bott på Cypern, och vad var det som lockade dig att flytta hit?

Jag kom till Cypern för första gången några dagar efter nyår 2020, precis före pandemin bröt ut. Anledningen var helt enkelt att jag skulle påbörja fältarbetet med guideboken om Cypern. Pandemin avbröt det arbetet och jag åkte tillbaka till Göteborg. Jag var tillbaka så snart restriktionerna tillät och har tillbringat först och främst vintrarna på Cypern som så kallad långliggare eller longstay samtidigt som jag arbetade med guideboken.

Hur skulle du beskriva livsstilen och vardagen jämfört med Sverige?

Cypern är mer tillbakalutat och avslappnat där man enkelt uttryckt tar viss ordning och reda med en nypa salt. I Sverige är det mer uppstyrt av den saken så känslan är att det nästan blir överdrivet, men skönt när man kommer hem. Jag uppfattar också att man tar sig tid med att umgås och bry sig om varandra lite mer på Cypern. Ta söndagseftermiddagen som exempel med stora sällskap med en långlunch på en taverna. En social tillställning med hela familjen över generationsgränserna där även vänner är välkomna. I Sverige hinner vi som bäst med en AW som det kallas med kollegorna. Det är inget fel på något av de, men jag uppfattar det som att vi är mer självupptagna i Sverige.

Finns det några nackdelar med att bo på Cypern som du tycker svenskar bör känna till?

Egentligen inte tycker jag, mer än att det är längre ifrån familj och vänner i Sverige. Det kan bli mer komplicerat med myndighetskontakt och liknande eftersom man inte alltid vet hur det fungerar innan man lär sig. Man får ta hjälp och också ha tålamod. Klimatet kan vara en nackdel på högsommaren när värmeböljor drar över ön. Hettan kan vara respektlöst obarmhärtig.

Vandring och mat hänger ofta ihop – finns det någon cypriotisk rätt eller produkt du förknippar särskilt med dina turer?

Där har vi också olika traditioner. I Sverige lagar man gärna mat över öppen eld på vandringsturen. Det är livsfarligt och olagligt på Cypern eftersom brandrisken är extremt hög. På Cypern gör jag som lokalborna och har en matsäck som är färdig att ätas direkt. Den består av frukt och energirik snacks. Likt cyprioterna tycker jag också om att avsluta på en taverna i en lantlig by.

Cypern har en rik vintradition. Har du provat några lokala viner som imponerade på dig;

Absolut. Cypern har en lång tradition och utmärkta viner av bra kvalitet. Där måste jag lyfta de inhemska druvorna. Maratheftiko, den blodröda mycket gamla druvsorten är en favorit och druvan Xynisteri som säkerligen är den vanligaste vita på Cypern. Dessertvinet Commandaria får man inte heller glömma, en söt bit av öns historia. Det sägs vara världens äldsta vin med traditioner till korsfararnas tid på 1100-talet och möjligen mycket äldre än så.

Hur kom idén till boken? Var det en personlig passion för vandring, eller ville du visa en annan sida av Cypern;

Idén kommer först ifrån mitt bokförlag Vildmarksbiblioteket som jag samarbetar med. Jag såg direkt idén som mycket inspirerande på en för mig ny ö i Medelhavet. Om du vill upptäcka en annan sida av en välutvecklad turistö som Cypern är vandring ett utmärkt sätt. Långsamheten gör att du hinner se och upptäcka sidor som den traditionella turisten inte gör. Du når platser som har unik natur, kommer till gamla byar med historia, möte med människor och kultur. Att skriva om detta tycker jag är roligt och att få ge inspiration till andra att upptäcka.

Finns det någon särskild plats eller rutt på Cypern som betyder extra mycket för dig?

Det är en vanlig fråga jag får som samtidigt är svår att svara på eftersom jag tycker om så många platser. Cypern har en variation som jag gillar från de vackra stränderna ända upp till utsikten på Olymposbergets sluttningar. När jag tänker mer på frågan kan jag gärna lyfta fram det bredare området på Akamashalvön som jag tycker mycket om. Som en enskild vandringstur tänker jag nog mer på berget Madari i Troodosbergen med härliga stigar i djupa skogar och fina utsiktsplatser.

Om du fick beskriva Cypern med tre ord – vilka skulle det vara?

Nu tänker jag snabbt och spontant. Kristallklart badvatten, lång historia och solsken. Förlåt mig, men det blev fem ord.

Vilka råd skulle du ge till någon som vill upptäcka Cypern till fots för första gången?

Är det högsommar? Var försiktig med värmen och ta dig upp på Troodos högsta höjder. Regnar och blåser det? Undvik raviner och branta bergssidor. Stora som små sten kan falla ner. Läs också på lite om turen så du vet vad som förväntas. Kontrollera höjdskillnader och svårighetsgrad, hur lång turen är och ungefär vilket underlag stigarna har. Beräkna god tid och undvik att avvika från leden. Använd en kartapp som fungerar med din gps i telefonen.

Du har även skrivit om Lesbos – vad fick dig att intressera dig för den ön?

Jag lockades dit av en vän 2016 och fann en mycket vacker ö med fina och lättillgängliga vandringsleder. Jag blev kvar på Lesbos i drygt två år som vandringsledare. Då väcktes också idén om en guidebok för Lesbos när jag fick kontakt med mitt bokförlag, Vildmarksbiblioteket. Detta eftersom jag samlat på mig mycket information om lederna och utflyktsmålen på ön.

Vilka likheter och skillnader ser du mellan Lesbos och Cypern, när det gäller natur, kultur och människor?

Likheterna är många som den varierande naturen och växterna. Kulturen är väldigt lika med traditioner, ortodoxa kyrkan och maten. Människorna är gästvänliga och pratar samma språk på båda öarna. Med språket kommer man lätt in på skillnader. Cypern är en segregerad ö med turkisktalande cyprioter i norr och grektalande cyprioter i söder. På något vis känns Cypern närmare Europa trots att det geografiskt ligger längre bort. Det är infrastrukturen som för mig känns närmare. Lesbos är inte lika påverkad av turismen som på Cypern, vilket gör att gamla traditioner känns starkare och charmigare på Lesbos.

Finns det något i Lesbos som du saknar på Cypern eller tvärtom?

Jag älskar den lokalproducerade traditionella maten på Lesbos. Även om pizzan såklart finns på Lesbos, kan jag ibland sakna ett bredare matutbud på Lesbos. Även om traditioner är starka på Cypern kan jag sakna det genuina som finns på Lesbos. Exempelvis på en vandringstur på Cypern saknar jag herdarnas får och getter som går på lösdrift på landsbygden. Egentligen småsaker där båda öarna har sina för- och nackdelar gentemot varandra.      

Interjun har återpublicerats i Cyprkotiska media 

Ypervorioi

Marcus Rohdén:”Det svenska landslaget måste veta vad det står för – ett starkt försvarsspel är ofta nyckeln”

Inför matchen mellan AEK Larnaca och BK Häcken fick vår webbplats möjlighet att intervjua Marcus Rohdén. Den svenske mittfältaren, som till vardags spelar i AEK Larnaca, berättar om livet och fotbollen på Cypern, jämför ligan med Allsvenskan och delar med sig av sina tankar kring det svenska landslaget.

– Det här är din andra säsong på Cypern. Hur känns det?
Det känns jättebra. Jag och min fru trivs väldigt bra i landet och i Larnaca. Jag har kommit in bra i laget och första säsongen var riktigt rolig. Vi vann cupen och kämpade om topplaceringarna i ligan. Att avsluta säsongen med en titel var otroligt häftigt.

– Du bor i Larnaca. Umgås du med andra svenskar där, såsom Frans Brorsson?
Ja. Jag känner Frans Brorsson och vi umgås en del, äter lunch eller middag. Förra året bodde vi nära Philip Helander, som vi kände sedan tidigare. Jag har även träffat Emil Bergström som spelade i Anorthosis. Det finns några svenskar här och det är trevligt.

– Hur är livet i Larnaca? Finns det några nackdelar?
Vi trivs väldigt bra. Det är ett lugnt liv, fint väder året runt och det är enkelt när familj och vänner vill komma på besök. Det enda som kan ses som en nackdel är att det är långt till Sverige och lite krångligt att resa hem. Annars ser jag egentligen inga nackdelar. Det är annorlunda jämfört med Italien, men på ett positivt sätt.

– Hur är läktarkulturen på Cypern jämfört med Sverige, Italien och Turkiet?
Det är svårt att jämföra, särskilt med Turkiet där matcherna mot Fenerbahçe, Galatasaray och Beşiktaş är på en helt annan nivå. Även Serie A hade en speciell stämning. På Cypern är fansen passionerade och vi har bra support både hemma och borta, men det är inte lika mycket folk på matcherna som i några av mina tidigare klubbar.

– Om du jämför den cypriotiska ligan med Allsvenskan?
Jag skulle säga att de är ganska lika. Den cypriotiska ligan har vuxit de senaste åren, framför allt med lag som Pafos. Den svenska ligan är kanske lite mer fysisk och jämn. På Cypern är de fem till sju bästa lagen riktigt bra.

– Om du skulle placera AEK i Allsvenskan, vilken position skulle du ge laget?
Jag tror att AEK hade varit med i toppen av Allsvenskan och kämpat om Europaplatser.

– Följer du fortfarande Allsvenskan och Elfsborg?
Ja, absolut. Jag har sett i princip varje match med Elfsborg sedan jag flyttade därifrån för snart tio år sedan. Jag har många vänner i och runt klubben och jag älskar Elfsborg.

– Hur ser du på Elfsborgs prestation den här säsongen?
Fram till sommaren gjorde de det väldigt bra och låg i toppen. Hösten blev tuff, de tappade rytmen och självförtroendet och fick inte ut max av spelarna. Det blev en negativ spiral.

– Johan Larsson har avslutat sin karriär. Vad tycker du om det?
Johan har varit en viktig spelare för Elfsborg sedan han kom upp i A-laget. När han kom hem från utlandet lyfte han laget till en ny nivå och var med och tog dem till Europaplatser och till och med till guldstrid. En väldigt fin karriär och en sann Elfsborgare. Om det är tidigt att sluta vid 35 är svårt att säga, men han höll hög nivå in i det sista.

– Längtar du tillbaka till Elfsborg?
Det är klart att det finns mycket man längtar efter. Det hade varit mäktigt att spela där igen någon dag. Men jag har också många andra drömmar, som att spela i Serie A igen eller i Premier League. Man får ta en dag i taget. Jag har kontrakt här till sommaren och får se vad som händer. Jag har alltid sagt att jag gärna spelar i Elfsborg igen, men det måste passa både mig och klubben.

– Finns det chans till comeback i landslaget nu när Potter tagit över?
Det tåget har nog passerat. Det finns andra spelare att ta ut. Men jag tror det kommer bli bra med Potter. Det viktiga är att bygga en ryggrad med några bärande spelare och bygga vidare därifrån. Han är en tränare man inte tackar nej till. Han har bevisat sin kvalitet.

– Vad behöver svenska landslaget för att hitta tillbaka till framgångar?
Man måste veta vad svenska landslaget står för och vad som historiskt har gjort oss starka. Vi måste utnyttja spelarnas individuella styrkor och sätta dem i rätt positioner. Men grunden är att hitta ett sätt att vinna matcher, även när spelet inte är perfekt. Ett starkt försvarsspel är ofta nyckeln.

– Dina mål framöver?
Mitt mål är att bidra till att AEK Larnaca når stora framgångar. Vi vill göra det bra i Europa och ta nästa steg, kanske spela slutspel efter nyår, och samtidigt kämpa om ligan och Europaplatserna.

– När är du tillbaka från skadan?
Förhoppningsvis om någon vecka. Jag har ingen smärta och tränar utan bakslag. Jag tar steg i rätt riktning.

Ypervorioi 

Svensk FN-polis vittnar: ‘Turkarna plundrade systematiskt Cypern – "de instängda grekcyprioterna lämnades utan skydd"

                                 

Svensk FN-polis, Alvar Johansson, beskriver den dystra bilden av Cypern efter den turkiska invasionen 1974. “Turkarna plundrade systematiskt allt av värde”, säger han och kritiserar FN:s passivitet och oförmåga att skydda de kvarvarande grekcyprioterna.

Värnamo tidning 1975-11-04

FN-polis berättar om läget på Cypern

— Det är nedslående att se de förhållanden som råder i den norra delen av Cypern, som ockuperas av turkarna. Hotellen står tomma och den ekonomiska verksamheten, förutom jordbruket som fortfarande fungerar i vissa områden, har stannat av. Den nytillträdde FN-polisen Alvar Johansson från Lanneryd, som har erfarenhet från två tidigare FN-uppdrag, jämför med situationen efter den turkiska invasionen förra året. Och värst av allt: FN-insatsen har i praktiken inte lyckats hjälpa dem som blivit instängda.

Neutraliteten verkar ha lett till en förlamning som på ett provocerande sätt utnyttjas av dem som har intresse av att gynnas själva. Och de är många. På den turkiska sidan av den linje som skiljer greker och turkar i norr har plundring skett i stort sett ostört. Mycket tyder på att turkarna systematiskt plundrade allt av värde från butiker och industrier för att föra det till Turkiet. Hur ekonomin ska kunna återhämta sig återstår att se; inte ens grekernas flykt söderut verkar avta. Situationen har snarare försämrats sedan i höstas, särskilt inom turismen, som tidigare var en viktig sektor för ön.

Toma hotell

— När jag var på Cypern första gången 1965 fanns det i ett visst område 4–5 hotell. Under mitt andra FN-uppdrag 1970 hade antalet stigit till 25, och nu finns det 110, som alla var fullbelagda fram till förra året. Nu står de tomma. Den grekiska personalen har lämnat och turkarna har inte kunnat eller velat ta över dem.

Den vackra stranden runt Famagusta, välkänd för många svenskar, ligger idag öde. Omkring 200 000 flyktingar från den ockuperade delen av ön finns nu i söder. Hjälpen består framför allt i att grekcyprioterna, fulla av optimism, försöker bygga upp ett nytt liv på den del av ön som återstår och hjälper sina släktingar som fortfarande lever i små enklaver i norr — när turkarna tillåter det förstås, eftersom de är mycket misstänksamma och knappt tillåter någon passage över linjen.

Poliser betalade ut pensioner

I den utsträckning FN-personalen kunde göra något konkret handlade det mest om socialt arbete. Alvar Johansson berättar att en av hans uppgifter som polis var att föra pensioner från södra sidan till äldre som stannat kvar i grekiska byar i norr — det var enda sättet de kunde få sina pengar.

Men de mänskliga tragedier han såg och som FN inte lyckades förhindra var nedslående, och detta minskade respekten för FN:s arbete. Tyvärr utnyttjade även ohederliga element FN:s oförmåga att upprätthålla sina beslut om de mänskliga rättigheterna.

Greker fördes bort med tvång

En gång upptäckte FN-poliser att turkarna lastade äldre personer, 72 till 93 år gamla, på en buss för att föra dem från en grekisk by inom den turkiska zonen till en okänd plats. Ingen visste vart, eftersom språkproblemen gjorde kommunikationen svår både med turkarna och de äldre grekerna.

FN-högkvarteret kunde inte ens ställa upp med tolk innan de fått en “fullständig skriftlig rapport”. Under de fyra timmar som diskussionerna mellan poliser och turkar pågick fick de äldre vänta i en kvav och het buss, tills poliserna till slut tvingades låta den köra. Trots löften om att de skulle föras till en by nära de grekiska gränserna kördes bussen till Nicosia. Vad som därefter hände med de äldre grekerna fick ingen någonsin veta.

Potatisåkern

Ett annat exempel på vad som hände i byarna: när skiljelinjen drogs hamnade en bondes åker delvis på den turkiska sidan och delvis på den grekiska, där han bodde. Under sådd och skötsel av potatisarna var det inga problem; ingen hindrade honom från att gå över. Men när det blev dags för skörd stoppades han. Turkarna hävdade att åkern tillhörde dem och tog potatisarna.

En annan bonde som hade några ventiler till bevattningssystemet på den turkiska sidan och försökte laga dem blev skjuten i ryggen. Den neutrala utredningen och obduktionen visade att han sköts medan han hukade för att ta sig tillbaka under stängslet till sin egen sida. FN:s rapport slog fast att skottet avlossades “av misstag”, eftersom vakten trodde att det var en sabotör som närmade sig från turkiskt område.

Trots allt positiv

Trots allt han upplevt säger Alvar Johansson att han fortfarande har en positiv syn på livet på Cypern. Kamratskapet inom FN-styrkorna var utmärkt, oavsett nationalitet. Den civila polisen, som han tillhörde, bestod av personal från Australien, Österrike och Sverige, medan de militära styrkorna hade personal från Kanada, Finland, Danmark och England.

Poliserna hjälpte den lokala polisen med information och assistans på grund av konflikterna mellan greker och turkar, medan militären ansvarade för rapportering till högkvarteret och gränspatrullering.

Det verkar nu som att en neddragning av FN-styrkorna är att vänta.
— Våra efterträdare är betydligt färre än vi var, säger Johansson.

Samarbete med australiensare

En del av sin tjänstgöring tillbringade Johansson tillsammans med den australiska polisen.
— Det var en trevlig period som jag inte skulle vilja vara utan, säger Alvar. Jag skulle gärna återvända någon gång till Cypern som turist — men av FN-arbetet har jag fått mer än nog.

Värmano tidning 1975-11-04

Ypervorioi

Svensk arkitekt i FN-uppdrag – "Cypern är koncentrat av hela den grekiska och romerska kulturen"

Vår webbsida har hittat en intressant artikel ur Svenska Dagbladet, publicerad den 4 maj 1962. I artikeln berättas om den svenske arkitekten Hans-Ancker Holst, som på uppdrag av FN reste till Cypern för att hjälpa landet utveckla moderna och prisvärda bostäder. Holst beskrev uppdraget som ett drömjobb att få arbeta på ”Kärlekens ö”, djupt präglad av den romerska och grekiska kulturen.

Svensk arkitekt skall lära ut ”boendets konst” till cyprioter - 1962-05-04, Svenska Dagbladet 

En experimentstadsdel med olika typer av enfamiljshus vill arkitekt SAR Hans-Ancker Holst uppföra i någon av de sex städerna på Cypern, dit han i dag fredag reser på ett halvår på uppdrag av Nämnden för internationellt bistånd. Cypern är i starkt behov av bra och billiga familjebostäder och det är närmast den mycket viktiga detaljen i en stor generalplan för ön som arkitekt Holst ombetts av FN att hjälpa till med. I samband med ”experimentstadsdelen” skall cyprioterna också få lära sig konsten att bo, hur man väljer möbler t.ex. och i övrigt inrättar det trivsamt åt sig.

— Cypern lever i ett självständighetsrus sedan landet blev republik för ett par år sedan, säger arkitekt Holst. Men problemen är många och stora: landets befolkning är till femtio procent sysselsatt inom jordbruk och boskapsskötsel och lever på en låg standard, ekonomiskt såväl som bostadssocialt. I den generalplan som finns för de sex distriktsområdena ingår anläggandet av flygfält och hamnar, byggandet av vägar, sjukhus och skolor och naturligtvis också bostäder.

Hittills har finansieringsfrågan inte lösts, skattemedlen räcker knappast, men rätt snart torde det bli nödvändigt att be om stöd från den internationella lånemarknaden och jämstädes därmed skapa en marknad för långfristiga lån.

Värdefull mark

Eftersom jorden är ytterligt bördig på Cypern (trots att bevattningsproblemen är stora) betraktar cyprioterna en bit mark som en förmögenhet. Det blir därför av allt att döma nödvändigt att lagstiftningsvägen införa möjligheter för att förvärva tomtmark för allmännyttiga bostadsbyggnader. Denna fråga är en av de närmaste åren.

Ön har skött väl om sitt skogsbestånd. Det finns därför ganska gott om trä för husbyggnad. Dessutom har Cypern egen betongproduktion som bör kunna förbilliga byggandet. En rent teknisk detalj som arkitekt Holst får ta ställning till är en sorts jordbävningsförsäkring, en bestämmelse som stadgar att alla enfamiljshus måste byggas med en stomme av betong. Säkerligt ett märkligt förfarande men oerhört fördyrande när varje inbesparad pund är av betydelse.

— Som uppdrag för en arkitekt är det här något av ett drömjobb, säger arkitekt Holst. Cypern är ju ett koncentrat av hela den romerska och grekiska kulturen, ett faktum som förpliktigar: det gäller att fara varliga fram i byggnadsarbetet på ”Kärlekens ö”.

1962-05-04 Svenska Dagbladet 

Svenska Dagbladet 1962-05-04

Ypervorioi

Fler svenskar söker sig till den Grekiska Ortodoxa kyrkan i Örebro -”Det var det jag letade efter i mitt liv"

                           

I Örebro finns en liten men livlig grekisk-ortodox församling Sts. Demetrios & Nestor som samlas i ett kapell som hyrs av Svenska kyrkan. Tack vare Greksika Metropolitdömet i Stockholm, S:t Georgios, har församlingen vuxit under de senaste åren. Här firas liturgin på både grekiska och svenska, och gemenskapen består av greker, svenskar och andra ortodoxa troende från olika länder som har funnit en plats där de känner sig hemma.

Församlingen har under de senaste åren vuxit stadigt, mycket tack vare fader Georgios, som genom sitt lugn, sin värme och sin djupa tro har blivit en andlig lärare och vägledare för många medlemmar. Hans närvaro har hjälpt människor att närma sig Gud, och flera berättar att de genom honom funnit den stillhet och mening de länge sökt.

Under hösten intervjuade Greek News & Radio FL (Florida) flera medlemmar i församlingen om deras väg till den ortodoxa tron, deras upplevelser av gemenskapen och den andliga betydelse som kyrkan i Örebro har fått i deras liv.

Denice: ”Det var det jag letade efter i livet”

Denice, 31 år, är uppvuxen protestantiskt på sin mammas sida. Hennes pappa är inte troende, och under tonåren slutade hon bry sig om religion. När hon blev äldre började hon tänka att det nog finns något mer, men det kändes inte rätt för henne som protestant.

Hon började läsa om olika frågor och fick nya vänner som var ortodoxa. Hon läste, lyssnade och lärde sig mer om ortodoxin – och till slut bestämde hon sig för att detta var rätt.
”Det var det jag letade efter i mitt liv”, säger hon.

Sedan 2020 är hon medlem i församlingen.
”Det känns bra – man är välkommen och det är öppet, oavsett var man kommer ifrån. Det känns väldigt välkomnande och familjärt.”

Denice känner att hon har hittat den rätta vägen.
”Absolut. Jag tror att det finns många som känner att det måste finnas något mer i livet, men som inte riktigt vet vad det är. Ortodoxin är inte så känd i Sverige, därför skulle jag verkligen rekommendera människor att komma hit och lära sig mer. Man märker att den skiljer sig från både katolicismen och protestantismen, och jag tror att många skulle ha nytta av att upptäcka den.”

George Babbish: ”Här är Kristus närvarande”

George Babbish kommer från Betlehem. Han berättar att han tycker mycket om att vara med i församlingen i Örebro.
”Det känns väldigt bra! Man får träffa människor och be Gud om hjälp. Det är jätteskönt för dem som ber till Gud. När Kristus är här känner man det – Jesus sa att där två eller tre samlas, där är jag mitt ibland dem.”

Han berättar att de har haft sin kyrka i Örebro i flera år och att han tycker mycket om gudstjänsten.
”Jag tycker mycket om den grekiska gudstjänsten, för i mitt land, där Jesus föddes, har vi samma gudstjänst. Det är jättebra att vara med.”

George känner sig hemma bland alla människor i kyrkan.
”Ja, med alla människor som är här – med fader Georgios och hans familj och alla som deltar. Annars skulle jag inte komma.”

Han skrattar varmt:
”Det här är den bästa kyrkan i hela Sverige som jag har varit i, och jag säger till alla att komma hit.”

Lucas Ekström:"Här känner jag mig hemma i tron"

Lucas Ekström, 28 år, berättar att det som lockade honom mest att komma till den ortodoxa församlingen var samhörigheten och vördnaden inför gudstjänsten.
”Det jag saknade mest var nattvarden, det egentliga fokuset på liturgin och den stora vördnaden inför gudstjänsten.”

Han känner sig hemma.
”Det är en gemenskap med ödmjukhet och vördnad inför Gud, med respekt och kärlek för människor – en enkelhet som jag uppskattar väldigt mycket.”

Lukas skulle rekommendera alla att komma hit och ta del av liturgin och gemenskapen.
”Man växer och lär sig mycket, och att vara med och ta del av det sociala kan betyda mycket.”

Han beskriver hur det var i början:
”Det är lite konstigt i början eftersom jag är protestant, men man vänjer sig och man lär sig på resans gång. Det är en process som tar sin tid.”

Tankarna om att bli ortodox har vuxit fram.
”Jo, jag har tänkt på det. Det är en process som jag håller på med nu. Jag känner att jag vill bli ortodox, men det är en väg som får ta sin tid.”

Agne Tallroth: "Den här är den riktiga kyrkan"

Agne Tallroth, 54 år, berättar att han blev ortodox i februari 2022. Han började fundera på ortodoxin redan när han bodde i Nordirland, i Belfast, 2019.
”Jag ville tillhöra den genuina kyrkan, den riktiga, den som är grundad av Herren själv och som har hållit fast vid läran och traditionen från början utan att förändras med tiden.”

Han berättar att det känns mycket bra att vara med i kyrkan.
”Jag känner mig hemma här. Det är en stor familj.”

Agne rekommenderar alla svenskar att komma till kyrkan.
”Det är gemenskap med Gud och med varandra. De flesta funderar någon gång i livet på varför vi är här och vad meningen med livet är.Jag fick svar på de frågorna här i kyrkan.”

Sarah: ”Det känns mer rätt här”

Sara berättar att hon och hennes man kommer från en protestantisk frikyrka, men att de sökte en tro med mer historia och liturgi.
”På den vägen hamnade vi här.”

Hon känner att de hittat rätt.
”Det känns mycket bra, som en större trygghet och en stadigare grund. Det känns som att man har kommit in i en familj som redan fanns – man fick bara gå in vid sidan. Jättefint välkomnande och en jättefin gemenskap.”

Sara rekommenderar fler svenskar att komma.
”Ja, absolut – för deras frälsnings skull.”

Om liturgin, som är både på grekiska och svenska, säger hon:
”I början tyckte jag att det var svårt, men nu, som fader Georgios säger, behöver man inte förstå allting – själen är närvarande. Och man lär sig mer och mer på vägen.”

Sofia: "Välkomna, den här är ortodoxin"

Sofia Fountoukidou, som kommer från Serres och har rötter i Pontus och Thrakien, berättar att hon har varit medlem i församlingen i fyra år.
”Det är ett sätt för mig att kunna delta i kyrkan på det ortodoxa sättet. Jag känner mig stolt och som en aktiv medlem.”

Hon gläds över att fler svenskar har börjat söka sig till ortodoxin.
”Det finns svenskar som är intresserade av att bli ortodoxa och som söker information om vad ortodoxin är. De vill se den rätta tron. Jag säger till dem: ’Välkommen, det här är ortodoxin.’”

Sofia hoppas att församlingen fortsätter växa.
”Vi lär av varandra, och det gör mig glad att se både barn och vuxna delta i kyrkans liv.”

Elisseos Arvanitidis: ”Gud öppnar dörren”

Elisseos Arvanitidis, 76 år, med rötter i Thrakien, berättar att allt började för omkring nio år sedan när deras präst först kom som diakon.
”Sakta men säkert skapade vi vår egen kyrka, med hjälp från Metropolitdömet i Stockholm. Nu har vi vår egen präst och vi har allt vi behöver.”

Han säger att församlingen i dag består av omkring 150 personer.
”Vårt mål är att vi äldre, tillsammans med de yngre familjerna med små barn, ska bevara tron. Barnen deltar i nattvarden och lär sig genom att vara en del av kyrkans liv.”

Giorgos uttrycker stor tacksamhet.
”Vi är mycket glada över att ha så fina människor omkring oss. Alla är välkomna! Den som vill komma till Gud knackar på dörren och Gud öppnar dörren.”

Han berättar också att församlingen fortsätter växa, och att flera nya dop ska ske under månaden.
”Nu har vi nya familjer och barn – och som den äldre i församlingen kommer jag att döpa dem. Den här månaden ska jag döpa flera svenskar som vill bli ortodoxa. Det är en stor glädje för oss alla.”

Han avslutar med ett budskap till greker världen över.
”Våra landsmän utomlands gör allt för att bevara våra traditioner och föra dem vidare. Jag vill uppmuntra dem att fortsätta så. Det är också vad vi försöker göra här – för vårt hemland och för vår tro.”

                       

                                           

Ypervorioi

Som idag för 95 år sedan:Kronprins Gustaf Adolf besökte Cypern – han hyllades med grekiska och svenska flaggor

Göteborgs Handels och sjöfartstidning
1930-10-02

Den 2 oktober 1930 anlände kronprinsen av Sverige till Cypern. Han åkte inkognito under namnet ”greve av Gripsholm” och lämnade Port Said ombord på ångaren ”Belkas” med destination Limassol.

När kronprinsen anlände till staden mottogs han med kungliga hedersbetygelser och stor entusiasm. Den grekiska befolkningen hade samlats längs gatorna tillsammans med borgmästaren, skolor och elever som vajade grekiska och svenska flaggor sida vid sida. Musik, blomsterkransar och jubel fyllde luften när den svenske kronprinsen steg i land.

Efter mottagandet i Limassol fortsatte kronprinsen till Larnaca, där han besökte viceguvernören och ärkebiskopen av Cypern. Besöket skedde i samband med den svenska arkeologiska expeditionens arbete på ön – ett forskningsprojekt som bidrog till att belysa den grekiska historien och kulturarvet på Cypern.

Hans Kungliga Höghet mottog blommor och bröd som gåvor från den lokala befolkningen, och den brittiska kolonialregeringen tog högtidligt farväl av honom vid ångfartyget, ackompanjerat av jubel och applåder från folkmassan.

Kronprinsens besök blev ett symboliskt ögonblick av vänskap mellan Sverige, Grekland och Cypern en dag som fortfarande minns 95 år senare.

Ypervorioi