Från forntid till nutid – Assyrierna som bevarat sin historia mot alla odds

Det assyriska folket har en lång och rik historia som sträcker sig över flera tusen år, med rötter i de gamla civilisationerna i Mesopotamien. Trots århundraden av förföljelser, tvångsförflyttningar och krig har det assyriska folket lyckats bevara sin identitet, sitt språk och sin kristna tro. Under 1900-talet drabbades assyrierna särskilt hårt under folkmordet Sayfo 1915, då hundratusentals assyrier, tillsammans med armenier och pontiska greker, systematiskt förföljdes och mördades i dåvarande Osmanska riket.

I denna intervju delar Sparel Danho, med bakgrund i den assyriska rörelsen i Sverige, med sig av sin kunskap om folkmordet, de historiska områden där assyrier levt, och hur den assyriska identiteten bevaras i dagens Mellanöstern. Intervjun berör också assyriska symboler, flaggan, samt de få kvarvarande samhällen där språket Assyriska fortfarande talas.

Det är en berättelse om lidande men också om överlevnad, tro och kulturell styrka – och en påminnelse om vikten av att bevara ett av världens äldsta folk.

Under våren uppmärksammas det assyriska kulturarvet särskilt genom utställningen av konstverk på Nationalmuseum i Stockholm, där assyriska konstföremål för första gången på decennier ställs ut efter att ha varit nedpackade och gömda. Detta ger en unik möjlighet för svenska besökare att ta del av konstverket och dess historiska betydelse.

Vad föreställer konstverket i Nationalmuseum i Stockholm, från vilken tidsperiod kommer det, och hur hamnade det i Sverige/Nationalmuseum?

Assyrien var under många hundra år det mäktigaste riket i Mellanöstern, med en storhetstid under perioden ca 900–600 f.Kr. Den över två meter höga, nyinstallerade reliefen på Nationalmuseum är en av omkring 400 reliefplattor som en gång täckte väggarna i de viktigaste rummen i kung Assurnasirpal II:s palats i den assyriska huvudstaden Kalah, idag kallad Nimrud. Assurnasirpal regerade mellan 883 och 859 f.Kr. och flyttade 879 rikets huvudstad till Nimrud där han lät uppföra tempel och palats. Reliefen var ursprungligen målad och har suttit i ett mindre rum i anslutning till den stora festsalen där de flesta väggplattorna hade samma motiv: ett bevingat skyddsväsen intill palmträd med stiliserade blad.

Den assyriska konsten skapade sensation när palatsen i Nimrud, Khorsabad och andra platser grävdes ut av brittiska och franska arkeologer på 1840- och 50-talen. Skulpturerna avlägsnades från byggnaderna och fördes till museer i Europas och Nordamerikas städer, ibland under kaotiska former. Nationalmuseums relief var en gåva från Sveriges änkedrottning Josefina år 1866, när museibyggnaden invigdes. Hur och när drottningen mottog reliefen är inte känt. De skulpturer som fanns kvar i palatset i Nimrud förstördes till största delen 2015 av terrororganisationen Islamiska staten.

Hur lever minnet av Seyfo kvar inom assyriska familjer och samfund?

Minnet av Seyfo – det folkmord som drabbade assyrier/syrianer/kaldéer under Osmanska rikets sista år, särskilt år 1915 – lever starkt kvar inom assyriska familjer och samfund världen över. Inom många assyriska familjer förs minnet vidare genom muntlig tradition: äldre generationer delar med sig av personliga berättelser, vittnesmål och familjeöden som ofta har präglat släktens historia. Dessa berättelser fungerar som en levande länk mellan dåtid och nutid och hjälper yngre generationer att förstå den historiska smärta och det trauma som fortfarande påverkar identiteten.

Utöver familjens roll spelar även assyriska föreningar, kyrkor och organisationer en viktig roll i att hålla minnet vid liv. Varje år uppmärksammas Seyfo den 24 april, ofta genom minnesceremonier, föreläsningar, utställningar, gudstjänster, filmvisningar och demonstrationer. Dessa arrangemang äger rum i Sverige, Tyskland, Nederländerna, USA, Australien och andra länder där den assyriska diasporan är stark.

Minnet av Seyfo är också en del av en politisk kamp för erkännande. I Sverige har Riksdagen officiellt erkänt Seyfo som folkmord (2010), något som gett ytterligare legitimitet åt minnesarbetet. Böcker, akademisk forskning, dokumentärfilmer och projekt som “Seyfo Center” bidrar till att samla och sprida kunskap om händelserna.

På vilket sätt påverkar Seyfo dagens assyrier, särskilt i diasporan?

Seyfo har lämnat ett djupt psykologiskt och emotionellt sår inom det assyriska folket. Många familjer bär på en kollektiv sorg och rädsla, där berättelser om mördade släktingar, flykt och förlorade hem har blivit en del av identiteten. Detta trauma går i arv, även till yngre generationer som inte själva upplevt folkmordet. Det skapar en känsla av historisk orättvisa, förlust och ibland rotlöshet, vilket i sin tur kan påverka psykisk hälsa, självbild och tillhörighet.

Seyfo markerade början på en långvarig våg av tvångsförflyttningar av assyrier från sina ursprungliga områden i dagens Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Denna exil har lett till att stora delar av befolkningen idag lever i diasporan – i länder som Sverige, Tyskland, USA, Australien och Nederländerna. Där har assyrier tvingats börja om sina liv, ofta utan möjlighet att återvända till sina förfäders hemland.

Folkmordet ledde till geografisk och kulturell splittring. Assyrier som flydde bosatte sig i olika länder, vilket lett till en mångfald av dialekter, religiösa tillhörigheter (t.ex. syrisk-ortodoxa, kaldeiska, assyriska kyrkan) och nationella identiteter. Dessa skillnader har ibland skapat inre spänningar inom samfundet, där enighet kring språk, namn och strategi för erkännande av Seyfo kan vara svår att uppnå.

I diasporan lever assyrier ofta i länder där de är en liten minoritet. Detta ökar risken för kulturell och språklig assimilering. Unga assyrier som växer upp i västvärlden kan ha svårt att behålla sitt modersmål, sina traditioner och sin religiösa tillhörighet. Bristen på ett geografiskt centrum försvårar också möjligheterna att bevara och utveckla assyrisk kultur på ett samlat sätt.

Samtidigt har Seyfo lett till ökad politisk medvetenhet och mobilisering inom diasporan. Många assyrier är idag engagerade i människorättsfrågor, kulturarvsarbete och kampen för officiellt erkännande av folkmordet. Särskilt i Sverige, där assyrier har tillgång till föreningsliv, utbildning och politisk representation, har detta lett till att Seyfo fått en central roll i att forma en modern assyrisk identitet – en identitet byggd på både sår och styrka.

Finns det fortfarande assyriska byar, kyrkor eller kulturella monument kvar i dagens Irak, Turkiet, Syrien eller Iran? Hur bevarar de assyrisk kultur och språk – pratar de fortfarande assyriska?

Ja, det finns fortfarande assyrier kvar i byar och samhällen i Irak, Turkiet, Syrien och Iran, även om antalet har minskat drastiskt på grund av konflikter, förföljelser och migration. Dessa samhällen spelar en viktig roll i att bevara det assyriska språket (med sina olika dialekter), kulturen och religionen.

• I Turkiet, särskilt i det historiska området Tur Abdin, finns ett fåtal assyriska byar som fortfarande är bebodda – till exempel Midyat, Kafro, Anhil och Hah. Många av de som bor där idag är äldre eller återvändare från diasporan i Sverige och Tyskland. I dessa byar pratar man fortfarande olika dialekter av assyriska, och man vårdar lokala traditioner, kyrkliga högtider och hantverk. Men befolkningen är liten och hotas av fortsatt utvandring, ekonomiska svårigheter och rättsliga tvister om mark.

• I nordöstra Syrien, särskilt i städer som Qamishli, Hassakeh och byar i Khabur-regionen, lever fortfarande assyriska samhällen. Här finns starka kyrkostrukturer, bland annat kyrkor som Mor Afrem, Mor Gabriel och Mariam al-Adra (Jungfru Maria-kyrkan). I dessa områden firas högtider som påsk och jul enligt den syrisk-ortodoxa kalendern, och arameiska (västassyriska) lärs ut i vissa kyrkliga skolor. Trots kriget i Syrien har vissa samhällen fortsatt sin verksamhet, men många har också tvingats fly.

• I Irak, särskilt i den autonoma regionen Kurdistan, finns fortfarande flera assyriska byar såsom Bakhetme, Ainkawa, Diana, Nala, och Alqosh. Efter ISIS framfart har många assyrier lämnat sina hem, men några har återvänt och återuppbyggt sina samhällen. Viktigt att nämna är att det i Irak har grundats skolor, förskolor och till och med ett universitet där undervisningen delvis sker på assyriska. I Alqosh ligger även det historiska Rabban Hormizd-klostret, ett av de viktigaste klostren för den kaldeiska och assyriska kristna traditionen.

• I Iran, främst i området Urmia i nordväst, finns ett fåtal assyriska familjer kvar. Här finns kyrkor och skolor, och det arameiska språket talas fortfarande inom vissa kretsar, även om det sker en snabb assimilation.

Kloster, kyrkor och monument som fortfarande vårdas eller besöks:

• Mor Gabriel-klostret (397 e.Kr.) i Tur Abdin, Turkiet – ett av världens äldsta fungerande kristna kloster.

• Mar Mattai-klostret i Irak – grundat på 300-talet och fortfarande aktivt.

• Deir Zafaran (Saffransklostret) i Turkiet – ett religiöst och kulturellt centrum för den syrisk-ortodoxa kyrkan.

• Kyrkor i Qamishli och Alqosh som används för både gudstjänster och kulturella evenemang.

Vilka områden var mest drabbade fanns det specifika byar eller städer; 

Tur Abdin (sydöstra Turkiet)
Ett historiskt assyriskt område fullt av kloster och kyrkor.
Viktiga orter:

• Midyat – tusentals assyrier massakrerades här och i omgivande byar.

• Azakh (dagens İdil) – plats för hårt motstånd mot osmanska trupper.

• Beth Zabday (dagens Cizre) – utsattes för systematiska attacker.

Hakkari (sydöstra Turkiet/norra Irak)
Höglandet där många bergsassyrier bodde.

• De flesta byarna förstördes, och tusentals dödades eller fördrevs.

• Assyrier här tillhörde främst den Assyriska Österns kyrka.

Van-regionen

• Här fanns både armenisk och assyrisk befolkning.

• Shatak och andra byar utsattes för samordnade massakrer.

Mardin-regionen

• En blandad stad med assyrier, armenier och muslimer.

• Många assyrier i Mardin och omkringliggande byar avrättades eller deporterades.

Urfa (Edessa)

• Viktigt religiöst centrum för syrianer.

• Många avrättades i massgravar eller brändes inne i sina kyrkor.

Diyarbakir (Amed)

• Stad där guvernören Mehmed Reshid beordrade massmord på både armenier och assyrier.

• Även biskopar och präster avrättades.

Vad symboliserar stjärnan och färgerna på den assyriska flaggan?

Den Assyriska flaggan består av en gyllene cirkel i centrum som representerar solen.
Dess exploderande och stormiga flammor genererar värme och ljus för att underhålla jorden och allt levande.

Den fyruddade stjärnan som omringar solen symboliserar landskapet. Dess ljusblåa färg till fridfullhet.

De vågiga ränderna som utsträcker sig från centrum till flaggans fyrkanter är de tre betydande floderna i vårt hemland, nämligen Tigris, Eufrat och Zawa.

• Den mörkblåa randen representerar Eufrat vars namn härstammar från det Assyriska ordet Prat vilket betyder Per-u-ta och betyder på svenska överflöd/rikedom.

• Den vita randen mellan de bägge mäktiga floderna är Zawa. Den vita färgen symboliserar lugn och fred.

• Några har tolkat de röda, vita, blåa ränderna som den motorväg som skall föra de skingrade Assyrierna tillbaka till sina fäders hemland.

Ovanför den blåa stjärnan avbildas guden Ashur (Assur), som vaktar över landet, flaggan och nationen som flaggan avser.

Flaggan symboliserar också solsystemet. De fyra årstiderna (vår,vinter, sommar och höst) de tre strålarna i varje hörn är de tre månaderna som finns i varje årstid, gula cirkeln är guden shamash (solguden).

Vi glömmer aldrig 

Δεν ξεχνάμε ποτέ !! 

Συντακτική ομάδα 

"Människan har ett behov av att ha en större mening med livet än det som är här och nu för att få inre frid"

     

I en tid där både den västerländska civilisationen och individuella livsval genomgår stora förändringar, har Josefin Utas blivit en framstående röst i debatten om både andlighet och samhällsutveckling. Med en kritisk syn på den ökande sekulariseringen och vikten av djupare förståelse för våra traditioner, har Josefin engagerat sig i att utforska de existentiella frågorna som präglar vår tid. 

I denna intervju delar hon med sig av sina tankar om individens roll i den pågående krisen, den kristna synen på existensens mening och den bristande förståelsen för de intellektuella grunderna som format vårt samhälle.

Den västerländska civilisationen går igenom en kris. Vilken roll har individen i denna process? Tror du att det kan vara en andlighetskris?  

En del kan man nog kalla för ”andlighetskris”. Det är ganska logiskt att samhällen som blivit väldigt framgångsrika, trygga och har högt välstånd blir mer ytliga. Det är lätt att ta allt bra i samhället för givet. När man inte längre har några svårigheter att relatera till, som krig, svält eller andra kriser, så är det lätt att tappa perspektiven. Det är jag:et som räknas då. Alla är sina egna gudar.  

Bara för att samhället och människor blir rikare och tryggare, är det inte säkert att de mår bättre psykiskt. Jag tror människan behöver utmaningar och att få utvecklas. Människor har också ett behov av att vara del av något större än bara det dagliga livet. Vi behöver känna tillräcklig mening med det vi gör, något som handlar om mer än shopping, jobba, gå på puben, se på TV. Jag tror att allt fler människor börjar inse detta.  

Många politiker, vill ha ett sekulärt Sverige. Tycker du att sekularism är förenligt med Sveriges historia?

Sverige är redan ett av världen mest sekulariserade länder. Även om Svenska kyrkan fortfarande har mer än 5 miljoner medlemmar är det ganska få som säger sig vara ”kristna” numera. Många kallar sig kulturkristna, alltså att de uppskattar den kristet relaterade kulturen men är inte troende.  

Jag tror att en majoritet i Sverige vill att staten inte ska vara kopplad till en viss religion, men jag tror att allt fler svenskar känner att det, generellt sett, nog gått lite för långt åt det sekulära hållet sedan 1960-talet. Vi håller på att tappa en viktig grund för samhället.  

Många unga mår dåligt och känner sig vilsna. Fler har börjat söka sig till kyrkor, för att hitta gemenskap. De är nyfikna på Gud, på tron och vad den kan ge. Det tror jag är bra, för dem själva som individer och för landet på sikt. Jag märker också att fler svenskar börjar snegla tillbaka mot kristendomen, på grund av att det kommit många muslimer till Sverige och influenserna och påtryckningarna från islam blivit mer påtagliga. Människor letar efter kraft och en motvikt till detta och då ligger kristendomen närmast till hands i Sverige.    

Hur skiljer sig den kristna synen på existens mening från sekulära eller ateistiska perspektiv?

Ateismen handlar om här och nu. Kristendomen handlar, utöver nuet, om det som finns bortom den här världen, sådant vi inte kan bevisa med naturvetenskap. Ateismen kan man fylla själv med idéer och koncept. Kristendomen å andra sidan är en lära att utforska, med lång historia och förankring i tiden. I Sverige har kristendomen varit dominerande religion i cirka 1000 år. Jag tror människan har ett behov av att ha en större mening med livet än det som är här och nu, för att få inre frid. Att vara kallad av Gud är att vara viktig. Att bara finnas är ju trevligt, men det är inte alls av samma dignitet.

Bör kristna i Sverige vara mer aktiva i att förklara sin tro, än att kritisera andra religioner och ideologier?

Kristna i Sverige borde definitivt förklara och försvara sin tro mer. Kristna har börjat ta för givet att de kan utöva sin tro här, men även att samhället bygger på just värderingar från kristendomen. Inget av det är självklart. Men kristna i Sverige borde också våga stå för vad de anser vara rätt och våga kritisera andra religioner och traditioner om det behövs. Kristendomen är ingen självutplåningssekt, även om det nästan verkar så ibland.

På senare år ser vi att många moskéer byggs över hela landet samtidigt som många kristna kyrkor stänger. Vad kan detta bero på?

Att det byggs många moskéer i Sverige beror på att antalet muslimer ökar och att det finns organisationer och stater i världen som aktivt försöker sprida islam till västvärlden och är redo att betala för det. Det är ett problem då det ofta inte handlar om någon moderat islam, utan mer radikala varianter.  

När det gäller kyrkor vet jag inte om så många har stängt. En del som tillhör Svenska kyrkan har blivit vandaliserade, men kan också vara stängda av andra skäl. Det kan saknas resurser för att hålla dem varma och bemannade. Ett faktum är att betydligt färre besöker kyrkor och går på gudstjänst nu jämfört med förut. Sedan finns kristna frikyrkor i Sverige, men dessa har jag inte så bra koll på.  

Ser du en koppling mellan bristen på djupa studier i filosofi och teologi och den ökande polariseringen i samhället?

Bristen på djupare studier och kunskap förvärrar nog polariseringen. När man har begränsad kunskap, vill delta och tycka till, så återstår bara att analysera det ytliga och använda känslor. Då försvinner nyanserna. Det blir bara pajkastning och man hamnar i olika åsiktsläger. Men det finns fler orsaker till polariseringen.  

Sen kan samhället se mer polariserat ut än det är. Genom nätet går kommunikationen blixtsnabbt, vilket gör man kan reagera snabbt utan att tänka och man gömmer sig bakom en skärm. Det som är extremt förstärks också och får mest uppmärksamhet. Kloka, lugna eftertänksamma människor får väldigt liten uppmärksamhet. Samma gäller kloka politiker som jobbar på i tysthet för att förbättra Sverige. De syns eller märks inte mycket. Men de finns ju därute. Det verkliga livet är mer balanserat än det man ser på nätet, tack och lov.  

När färre läser och reflekterar över teoretiska ämnen, riskerar vi då att debatten om religion och filosofi blir mer känslostyrd än intellektuell?

Ja, det tycker jag. Gemene man är inte så intresserad av djupa analyser och diskussioner. Men så var det nog förut också. Förut premierades bildning. Det var ett ideal. Nu anses det nästan vara fult i Sverige att vara kunnig och erfaren.  

Bildningsnivån hos befolkningen har sjunkit, bland annat för att vi har en skola som har förändrats bort från det intellektuella. I svenska skolan struntar man i svårare och djupare ämnen. Man läser inte heller mycket historia eller filosofi. Skolan handlar nu mer om att elever ska ha roligt och må bra. Hemläxor och att uppmuntra till hårt arbete ses närapå som ”förtryck” mot elever. Detta är dock inte bara skolans fel. Skolan är en avspegling av samhället i stort.  

Med andra ord: Självklart blir det mer känslostyrd diskussion om religion och filosofi när så många saknar kunskap och kapacitet att delta i såna diskussioner på ett intellektuellt plan.    

Vad händer med ett samhälle där människor inte längre förstår de intellektuella grunderna för sina egna värderingar och traditioner?

När man inte förstår varifrån man kommer, så förstår man inte heller vad det egentligen är som gör samhället bra och behöver försvaras. Om inte människor är förankrade i någonting riskerar de också att bli rotlösa och mer lättpåverkbara. Det kan komma annat som tar religionens eller kulturens plats, och det har vi sett. I Sverige har klimatfrågan nästan blivit som religion. Pride-rörelsen har gått från legitim frihetsrörelse för homosexuella till att bli mer auktoritär och dömande.  

Under årtionden har en syn funnits hos samhällseliten att det knappt ens finns någon svensk kultur. Den oförståelsen kommer även med blidhet för annan kultur. Många har börjat glorifiera främmande religion, kultur och uttryck, som kanske till och med är skadlig. Utan djupare kunskap och förståelse, så kan den framstå som lockande och inget problem att släppa fram, eller till och med gynna. Det är mycket bekymmersamt.

Vad fick dig att bli debattör? Har du inspirerats av någon författare eller litteratur?

Jag är nyfiken och vill förstå saker. Hur människor och hela samhället fungerar intresserar och fascinerar mig. Därtill gillar jag utmaningen att förklara hur jag tänker på ett sätt som andra kan ta till sig av.  

Visst finns det vissa som jag inspirerats mer av, men jag vill lyfta fram alla vanliga människor jag möter, även genom sociala medier.Alla som bidrar med feedback, argument och andra perspektiv utvecklar mitt tänkande. Det känns som att det är därifrån jag hämtar min förståelse, men även min motivation att debattera vidare.  

Ypervorioi 

Norges "wonder boy" på Cypern: "Det finns stor konkurrens bland fotbollspelare på Cypern"

I onsdags träffade vi den norske spelaren Dennis Gaustad efter derbyt mellan Aris och Pafos. Daniel, som imponerar i Aris-tröjan, har varje gång han blivit inbytt skapat farligheter mot motståndarnas försvar – senast mot Pafos FC på Alfamega Arena. Nu berättar han om sin erfarenhet på Cypern.

Är Aris - Pafos verkligen en El Clásico ?  

Det är ju en match mellan de två bästa lagen. 

Vilket derby i den Norska Eliten motsvarar denna match?

Jag skulle vilja säga att det liknar en match mellan Molde-Rosenborg men Bodø/Glimt har också blivit bra den sista tiden. 

Hur skiljer sig de åt? 

Det är mer engagemang på derbyt här på Cypern

Skulle du rekommendera fler norska spelare att komma och spela på Cypern? 

Det är bra liga med bra spelare så varför inte ? (skratt)

Skulle du också rekommendera cypriotiska spelare att spela i den Norska Eliten? 

I Norge finns det också bra lag så det blir bra för dem. 

Vilket är Norges bästa lag? 

Just nu är det Bodø/Glimt.

Vad tycker du om den cypriotiska maten? 

Jag äter allt med jag föredrar den norska maten (skratt).  

Vad tycker du om den Cypriotiska ligan jämfört med den Norska? 

De är lika bra.

Kan man utvecklas här på Cypern? 

Jo naturligtvis. Det är många bra spelare som är i början av sin karriär. Det är stor konkurrens. 

Ypervorioi

En Dansk talang som lyckas i Sverige: "Det är allas fotbollspelares dröm att spela för sitt land i landslaget"

Fredrik Ihler, 21, inledde sin spelarkarriär i danska Århus och tog steget till Sverige sommaren 2023 när han värvades av Landskrona BoIS. Frederik spelade 35 tävlingsmatcher för skåningarna och stod för 11 mål och en assist innan flytten till Norge och Molde FK i augusti förra året. Nu står det klart att IF Elfsborg lånar in anfallaren Frederik Ihler från Molde FK för säsongen 2025. På vår hemsida träffade vi honom i somras på Cypern, där han berättade om sin karriär, sina mål – och sin stora kärlek till ön

Varför flyttade du från den danska Aarhus till Landskrona Bois ?

För att utvecklas var jag tvungen att flytta utomlands eftersom det fanns en annan stor talang i klubben. Både jag och klubben ville att jag skulle pröva något annat. 

Hur har du lyckats i Landskrona? 

Jo det har gått bra. Jag har spelat 90minuters matcher och jag gjort 8 mål och 2 assist.  

Om du skulle vilja jämföra Svensk och Dansk fotboll. Vad är skillnanden? 

Den danska fotbollen är något bättre än den svenska. Den svenska fotbollen utveckas till det bättre. Det stora skillnanden är att i dansk fotboll koncenterar man sig mer på det fysiska och det taktiska spelet speciellt i straffområdet. Däremot har den Svenska fotbollen större publik. 

Skulle du vilja spela i landslaget? 

Jo självklart. Det är allas fotbollspelares dröm att spela för sitt land i landslaget. För att det ska bli möjligt måste spela i bättre lag och tuneringar.  

Vad tycker du om Cypern? 

Jag älskar Cypern. Jag har varit här 10 gånger på semester.  Allting på väder. Perfekt också för träningsläger men vi har bara varit på träningsläger i Spanien. 

Ypervorioi

Muamer Tankovic:"Man får inte sätta press på Kakoulis som har potential-Jag saknar Bajens publik"

Vår hemsida träffade Muamer Tankovic efter Cyperns El Clásico mellan Aris Limassol och Pafos FC. I intervjun pratade han om nivån på den cypriotiska ligan och hur den står sig i jämförelse med Allsvenskan. Han delade också sina tankar om Kakoulis och Pittas och förstås om Bajen och deras guldjakt i Allsvenskan.

Du har precis spelat klart en cypriotisk El Clásico; Är det verkligen El Clásico? 

Stämningen är inte riktigt El Clásico när man spelar på Alfamega (Aris hemmaplan) där Aris har inga riktiga supportrar och det blir ingen riktig stämning, men inne i matchen, självklart blir det bra tempo i matchen, bra tryck på matchen, mycket duell, mycket högt tempo.

Vilket derby motsvarar Cyperns El Clásico i Allsvenskan?                                                    

Det är svårt att säga. Stockholmsderbyn är helt något annat. Det går inte att jämföra.

Är den cypriotiska ligan bra att spela i?  

Ja, definitivt. Det är en liga där man utvecklas, och sedan jag kom hit har jag sett bara utveckling och att det finns skickliga spelare här. I Sverige är spelet mer taktiskt, medan man på Cypern hittar fler spelare med kvalitet.

Är du fortfarande redo om du blir uttagen till landslaget, även om du spelar i den cypriotiska ligan? 

Nej, jag tror att jag har gjort mitt i landslaget.

Andronikos Kakoulis blev nyligen såld till AIK. Skulle du rekommendera fler cypriotiska spelare att spela i Allsvenskan?                

Absolut. Varför inte. Jag rekommenderar många som vill komma och spela på Cypern, men jag rekommenderar också många cypriotiska spelare att gå till Allsvenskan. Pittas gjorde bra ifrån sig i AIK och jag hoppas att Kakoulis kan göra lika bra. Självklart är det mycket press för honom eftersom Pittas gjorde det bra. Man ska inte sätta press på en ung spelare som han har potential.

Saknar du Bajen?                                                      

Ja. När man har varit i Bajen så har man alltid Bajen nära sig.

Vad saknar du mest?                                                  

Ja, självklart atmosfären på varje stadium och  publiken. I omklädningsrummet hade vi ett fantastiskt fint gäng.

Kan Bajen göra något i Allsvenskan den här säsongen?                                                                   

Jo, definitivt. Top 3 definitivt. Det är svårt att vinna SM-guld. Jag vet att de har det här målet, men jag tror att det blir svårt. Definitivt i top 3.

Intervjun publicerades även på Svenska media

Ypervorioi 

Expressen 1974: Turkarna stoppade Röda korsets hjälpinsatser för flyktingarna i Famagusta

Expressen 1974.08.31

Ypervorioi belyser de tragiska händelserna från 1974, när den turkiska invasionen av Cypern ledde till att tusentals civila i Famagusta blev fångade utan hjälp. Trots Röda Korsets försök att ge stöd till de omkring 2 500 flyktingarna som gömde sig i stadens källare, hindrades deras insatser av de turkiska myndigheterna. Detta stoppade den livsviktiga räddningen för många som var utan mat, vatten och skydd. Händelserna från denna period belyser den svåra humanitära situationen och de konsekvenser som uppstod när hjälporganisationer inte fick tillgång till de drabbade områdena.

"Nicosia (Expressen 1974). Enligt vad Expressen erfar är Internationella Röda Korset berett att avbryta sina försök att starta en hjälpverksamhet i Famagusta.

Det betyder att omkring 2 500 civila, som gömmer sig i källare i Famagusta, kommer att bli utan hjälp. De måste vid det här laget sakna både mat och vatten. En katastrof kommer att bli resultatet av att turkarna stoppar Röda Korset.

Anledningen är att de turkiska myndigheterna intagit en hållning som gör det praktiskt taget omöjligt för Röda Korset att genomföra några hjälpinsatser för de civila som ännu finns kvar i staden.

Röda Korset har de senaste två dagarna haft en speciell representant i Famagusta för att förhandla med de turkiska myndigheterna. Det är Dr. K. Aschwandell från Schweiz. Han har förhandlat med turkarna tillsammans med en dansk RK-representant.

Enligt vad Expressen erfar har turkarna de facto sagt nej till en Röda Korset-insats i Famagusta.

"Vi befinner oss i en mycket känslig situation"

En talesman för Internationella Röda Korset på Cypern ville inte kommentera Röda Korsets svårigheter, eftersom organisationen befinner sig i en mycket delikat situation.

— Vi kan resa in i alla turkockuperade delar av Cypern. Men vad vi kan och vill göra är en annan sak, säger Röda Korsets talesman.

Därmed har Röda Korset hamnat i samma situation som den svenska FN-styrkan i Famagusta. Officiellt har svenskarna inte tillstånd att göra några humanitära insatser, trots att de vet att civila fortfarande gömmer sig i källare—bokstavligen krigsfångar.

De turkiska myndigheterna förnekar att det fortfarande finns civila i Famagusta, förutom grekcyprioter som eventuellt är medlemmar av nationalgardet".

Expressen 31 August 1974

Ypervorioi

"Turkiet och Iran är livrädda att Israel övertygar USA att bilda ett fritt självständigt Kurdistan" – Kurdo Baksi belyser den dolda maktkampen i Mellanöstern

Syrien står på en väg av djup förändring under en ny regim, där jihadistiska krafter i kostym driver landets politik och formar en osäker framtid för både syriska medborgare och hela Mellanöstern. I en exklusiv intervju med författaren och samhällsdebattören Kurdo Baksi får vi en skarp och detaljrik inblick i hur den nuvarande regimens maktspel påverkar minoriteter, särskilt kurder, kristna och alawiter, och den regionala stabiliteten. Baksi beskriver hur de jihadistiska ledarna, trots en ekonomiskt pressad situation och en tom statskassa, formar en politik som kan få förödande konsekvenser för Syrien och omvärlden. Han tar också upp kurdernas svåra val mellan att förhandla med regimens nya makthavare eller att stå emot de turkiskt stödda styrkor som hotar deras autonomi.

Vidare reflekterar Baksi över Turkiets växande inflytande i Syrien och de geopolitiska konsekvenserna för regionens maktbalans, särskilt i relation till Israel, Iran och andra aktörer. Han belyser också Sveriges förändrade position i Mellanöstern, särskilt i och med NATO-medlemskapet, och hur kurdernas rättigheter och deras politiska framtid i Syrien har blivit ett centralt tema i svensk utrikespolitik. Baksi ger oss en komplex och oroande bild av en region på gränsen till större förändringar.

Hur skulle du beskriva den nuvarande regimen i Syrien?

- Den nya regimen i Syrien leds av kostymklädda jihadister som arbetar i slow-motion för att inte förlora pengar från västvärlden. Den syriska statskassan är tom. Staten har inte kunnat betala löner på flera månader. Därför säger jihadisterna vad omvärlden vill höra just nu, men när de har etablerat sin makt kommer de att visa sitt rätta ansikte precis som ayatollorna i Iran. I den provisoriska författningen står det att endast muslim kan bli president och huvudkällan till författningen är Islam. Men det värsta är att denna författning ska gälla i fem år. Under dessa fem år kommer säkert minoriteter och kvinnor att bli av med alla sina rättigheter. Det byggs just nu en jihadistisk stat i Syrien men den byggs inte på samma sätt som i Afghanistan.

Hur bedömer du kurdernas nya avtal med Syriens regim?

Huvudanledningen till att kurderna undertecknade ett avtal med den jihadistledda HTS-regimen beror på den turkiska arméns dagliga attacker mot den kurdiska självautonoma administrationen i norra Syrien. Långt ifrån det mediala strålkastarljuset bedriver just nu 70 000 gangstrar och jihadister i den så kallade Nationella Syriska armén (SNA) krig mot den autonoma administrationen i norra och östra Syrien. Trots ordet "syriska" i namnet har SNA inget att göra med den nya eller gamla regimen i Syrien. Nej, SNA är en terrororganisation som Turkiet har bildat. Trots den tomma statskassan och urusla ekonomin betalar Turkiet varje månad löner till tiotusentals krigare i SNA för att eliminera det mångetniska självstyret som bildats av kurder, syrianer/assyrier, armenier, araber och turkmener. Huvudanledningen till att Turkietstödda SNA krigar mot kurder i dagens Syrien är att Ankara fruktar att landets kurder inspireras av det kurdiska självstyret i Syrien. En av huvudpelarna i den turkiska statens panturkiska ideologi är att det inte finns kurder. Turkiet tolkar kurdernas existens som en dödsdom för Turkiets existens.

Sedan den jihadistledda HTS drev ut diktatorn Bashar al Assad från Syrien den 8 december har den turkiska militären och SNA mördat i genomsnitt fyra civila kurder varje dag i norra Syrien.

När det gäller avtalet med Damaskus stod kurderna inför två dåliga val: att låta islamistiska Turkiet använda terrorkortet och mörda kurder i Syrien eller skaka hand med en jihadist i Damaskus och därmed slippa mördas och få en status i Syrien. Kurderna valde det senare alternativet. Och vi får inte glömma att kurdernas avtal med Damaskus är ett provisoriskt avtal som inte är bindande. Jag skulle också kunna säga att det är ett testavtal. Kurderna testar den nya regimen i Damaskus. Det har bildats olika arbetsutskott som ska arbeta med varje punkt i avtalet fram till sista december. Och fram till sista december kan det hända mycket i Mellanöstern som också är känt för att svika avtal...

Hur påverkar Turkiets förhållande med Syriens regim den regionala stabiliteten i Mellanöstern?

- Turkiets relationer med Syrien påverkar enormt mycket den regionala stabiliteten och kurdernas öde. I Mellanöstern brukade det finnas fyra starka aktörer: Turkiet, Iran, Saudiarabien och Israel. Nu är Iran försvagad och Turkiet kämpar med ekonomiska problem. Om Turkiet får kontroll över den jihadistledda HTS i Syrien kommer det att försvaga Israel, Saudiarabien och kurderna. Som bekant är ju den israeliska armén bara några kilometer ifrån Damaskus medan Turkiet har ockuperat flera områden i Syrien. Den som får kontrollen över Syrien påverkar också den regionala stabiliteten.

Vilka grupper har varit ansvariga för avrättningarna av Alawiter och kristna i Syrien, och vad har varit motivet bakom dessa handlingar?

- Outhärdliga bilder och filmer på sociala medier visar hur den nya regimens jihadistiska säkerhetsstyrkor torterar, hånar och mördar alawiter i Tartus, Homs, Hama och Latakia. Jihadister radar upp alawitiska män och tvingar dem att skälla som hundar innan de mördas. ”Att mörda er är halal! Att mörda er är en god gärning (Qatli Vacib) ”, säger jihadister och avlossar skott mot oskyldiga människor. En av de jihadistiska grupperna som genomför massakrer på alawiter/aleviter och kristna i Syrien är Abu Amsha och Hamza-brigaderna som tidigare ingått i SNA och som alltså fått sina löner av Ankara. Dessa två jihadistiska brigader och deras ledare är föremål för amerikanska sanktioner och anklagas för mord och våldtäkter. Dessa jihadister skulle inte våga genomföra dessa attacker på alawiter utan att få godkännande av Syriens nye interimspresident Ahmed al Sharaa som nu har tillsatt en utredning. Låt oss inte luras av det. Sanningen är att al Sharaa har utsett gärningsmannen till åklagare!
Motivet bakom dessa våldshandlingar kan ha varit att Turkiet vill skapa kaos i Syrien för att den nya interimregimen, som förhandlar med kurder, ska få problem.

Tror du att Öcalans uppmaning om vapenvila kommer att leda till en förändring i kurdernas relation med Turkiet?

- Nej. Däremot kommer Öcalans uppmaning till nedläggning av vapnen leda till en förändring i världens relation till kurder. Som bekant är PKK terrorstämplad av EU och USA. Nu när PKK lägger ner vapnen, och till och med upplöser sig själv, kan inte Ankara dra terror-kortet och angripa kurder i Syrien och Irak. Och nu måste Turkiet överge sin rasistiska ideologi och erkänna kurdernas existens och språk i den turkiska författningen.

Hur påverkar Israels relationer med Kurdistan dess förhållande till andra aktörer i Mellanöstern, som Turkiet och Iran?

- Israels relationer med Kurdistan skrämmer Ankara och Teheran som har stora kurdiska befolkningar. Antalet kurder i Iran är fler än hela Greklands befolkning. Turkiet och Iran är livrädda att Israel övertygar USA att bilda ett fritt, självständigt Kurdistan i norra Syrien samtidigt som Israel går längre in i Syrien. Ett skräckscenario som oroar ayatollor och Erdogans islamistiska styre är att Israel och Kurdistan kan bli grannar inom fyra-fem år. Israels relationer med Iran är ju noll, men för att inte störa Donald Trump kommer Turkiet att göra allt under bordet för att hålla sig väl med Israel.

Vilka är de främsta geopolitiska skillnaderna mellan Israel och Turkiet när det gäller deras syn på stabilitet i Mellanöstern?

- Turkiets despotiske president Recep Tayyip Erdogan drömmer om ett neo-ottomanskt imperium där Syrien, Irak, Cypern, Libyen med mera ingår. Erdogan-medier har till och med gett registreringsnummer för bilar i Aleppo och Damaskus. Erdogan vill förstärka islamistiska grupper i Mellanöstern varför Ankara har gett diplomatiska pass till ledare i terrororganisationen Hamas och Muslimska Brödraskapet i olika länder. Ankara vill inte att kurder ska ha status som stat, federalstat eller autonomi.

Israel gör allt för att förinta Hamas, avväpna Ahmed Al Sharaa, hjälpa kurder att få en juridisk status och stoppa Turkiets neo-ottomanska drömmar. Israel ser ett självständigt Kurdistan som en stabiliserande faktor för sin egen existens och för stabilitet i Mellanöstern. Turkiet ser ett självständigt Kurdistan som ett hot mot sin egen existens.

Hur hanterar Sverige frågan om kurdernas rättigheter i Syrien och deras framtid i den politiska processen?

Som bekant utsattes kurder för en demoniserings- och förföljelsekampanj i Sverige i samband med Sveriges medlemskapsansökan i försvarsalliansen NATO. Jag trodde att det skulle blåsa mer positiva vindar mot kurder i Sverige efter att det svenska NATO-medlemskapet i mars ifjol. Men så är det inte.Ett år senare betalar kurderna fortfarande ett högt pris för Sveriges NATO-inträde. För att glädja NATO-partnern Turkiet och despoten Erdogan upprätthålls ett officiellt svenskt utrikespolitiskt avstånd till kurdiska det Demokratiska unionspartiet (PYD) och dess väpnade gren, Folkets försvarsstyrkor (YPG), som nästan har förintat världens farligaste terrorrörelse Islamiska staten (IS). Men den svenska regeringen samarbetar hellre med islamisten Erdogan än med sekulära kurder. Istället för att exportera svensk press- och yttrandefrihet till Turkiet har Sverige i samband med NATO importerat den turkiska synen på kurderna.Flera svensk-kurdiska journalister, som tidigare beviljats uppehållstillstånd, riskerar nu att utvisas till Iran och Syrien eftersom svensk polis har stämplat dem som ”säkerhetsrisk”. Många som utvisas får inte besöka Sverige på 20 eller 30 år!

Ypervorioi

Erik Hellsborn (SD):"Sverige ska stödja EU:s insats i Armenien och inte följa Turkiets offensiva ambitioner"

I en tid präglad av geopolitiska spänningar och osäkra internationella relationer är Sveriges utrikespolitik i Kaukasus och särskilt Armenien av stor betydelse. För att bättre förstå Sveriges strategi och engagemang i regionen, har vi ställt en rad viktiga frågor till riksdagsledamot Erik Hellsborn (SD). Här följer en sammanfattning av hans svar på de mest aktuella frågorna rörande Sveriges roll i Armenien, samt de utmaningar och möjligheter som Sverige står inför i sin utrikespolitik i regionen.

Hur ser du på Sveriges roll i internationella säkerhetssamarbeten som EU:s civila uppdrag i Armenien (EUMA)?

Erik Hellsborn: EU observationen i Armenien fyller en viktig funktion. Som ett medlemsland i EU ska Sverige givetvis även fortsättningsvis vara en aktiv del av denna.

Vad bör Sveriges strategi vara för att stödja en fredlig lösning i Nagorno-Karabakh, samtidigt som vi uppmuntrar Armenien att närma sig EU?

Erik Hellsborn:Ambitionen ska vara att fortsatt stödja en utveckling för demokrati och anti-korruption i Kaukasien. Mer exakta strategier för att uppnå detta lämnar jag åt personer med bättre detaljkunskap än mig. Gällande Nagorno Karabach är det upp till Armeniens demokratiskt valda styre att formulera vad för krav och slutmål man vill föra fram i diskussionerna med Azerbajdzjan. Det är givetvis svårt att ta ställning innan allt detta är formulerat, men jag utgår ifrån att man från Armeniens sida kommer framföra rimliga synpunkter.

Hur tycker du att Sverige kan bidra till att lindra de humanitära konsekvenserna för civila, både i Armenien och i de områden som berörs av konflikten?

Erik Hellsborn: Sverige har och ska fortsätta vara en röst för demokrati och mot tyranni och orättfärdigt våld. Finansiellt stöd är dock något annat. Medan Sverige tidigare varit en av världens främsta biståndsgivare, så ser vi oss tvungna att omprioritera nu. Det ökade hotet från Ryssland i kombination med en epidemi av grov organiserad brottslighet innebär att vi måste satsa mycket mer på försvar och polis, snarare än bistånd. Mer finansiell hjälp från Sverige kommer därför bli svårt.

Vad tycker du om samarbetet mellan Sverige och Armenien när det gäller kultur och utbildning? Finns det utrymme för Sverige att spela en större roll i att främja kulturellt utbyte och akademiska samarbeten med Armenien?

Erik Hellsborn: Jag kan dela med mig av en anekdot: När jag besökte Brandy-tillverkaren Ararat våren 2023 visade de mig en karta över europeiska länder som de exporterade till. Sverige fanns inte med. Men när jag tittade på Systembolagets sortiment ett år senare så hade deras produkter tillkommit, vilket gjorde mig glad att se. Med det sagt finns det förstås mycket mer att göra. Kulturellt utbyte är avgörande för att skapa en gemensam ”vi”-känsla, där såväl Armenien själva som Europa, ser Armenien som en del av den västerländska civilisationen.

Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien, särskilt kring Artashat har orsakat mycket lidande och oro för regionens stabilitet. Samtidigt har Azerbajdzjan fått stöd från västländer på grund av sina energiintressen. Hur tycker du att EU bör förhålla sig till dessa affärsintressen samtidigt som man uppmuntrar ett fredligt och demokratiskt förhållningssätt till konflikten och landets interna politik?

Erik Hellsborn: Europa gjorde ett stort misstag när man till stora delar gjorde sig beroende av diktaturen i Moskva för energiförsörjning. Detta inser de flesta idag, men det är en bisarr situation när lösningen blev att istället göra sig beroende av diktaturen i Baku. På kort sikt är det ett problem som är svårt att lösa, Ryssland hotar Europa på ett sätt som Azerbajdzjan aldrig kan. Att handla med de senare är därför det minst dåliga alternativet. På längre sikt är lösningen elektrifiering. Det framtida Europa ska klara sin egen energiförsörjning, utan att göra sig beroende av diktaturer och skurkstater.

Azerbajdzjan kritiseras ofta för att kränka mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet och pressfrihet. Vad tycker du att EU och Sverige bör göra för att förbättra situationen för människorättsaktivister och politiska dissidenter i Azerbajdzjan?

Erik Hellsborn: Sverige ska vara tydliga i sin kritik mot Azerbajdzjans bristande demokrati och brott mot internationella konventioner, och lyfta detta i relevanta internationella forum.

Turkiet har erbjudit både politiskt och militärt stöd till Azerbajdzjan under konflikten i Artsakh. Hur tycker du att EU och Sverige bör förhålla sig till detta stöd, särskilt när det handlar om användning av vapen och militär hjälp som kan eskalera konflikten?

Erik Hellsborn:Vad som skedde i Artsakh var helt uppenbart en etnisk rensning, vilket givetvis är skäl för hård kritik mot Azerbajdzjan. Även Turkiet måste kunna kritiseras omför sin roll. Genom Nato är Sverige och Turkiet visserligen allierade, men det är bara en militär allians, och inget som bör stå i vägen för att kunna framföra legitim kritik.

Turkiets stöd till Azerbajdzjan ses också som en del av dess strategi att stärka sitt inflytande i Kaukasus. Hur anser du att EU och Sverige bör navigera dessa geopolitiska intressen i sin utrikespolitik, särskilt med tanke på de spända relationerna mellan Turkiet och Armenien?

Erik Hellsborn: Detta är förstås en svår fråga då vi är allierade med Turkiet genom Nato. Blir Turkiet attackerade är vi skyldiga att hjälpa dem. Det betyder dock inte att vi har någon skyldighet att stödja landets offensiva ambitioner, tvärtom bör detta kritiseras när det är skäligt att göra. Exempelvis som vid stödet till Azerbajdzjan i Nagorno Karabach.

Armenien har ett stort behov av att diversifiera sin energiförsörjning. Hur bör EU, och Sverige i synnerhet, hjälpa Armenien att minska beroendet av Ryssland för energi och utveckla mer mångsidiga och hållbara energimarknader?

Erik Hellsborn:Att vara öppna och välkomnade för europiska företag är gynnsamt. Något vi kan se genom exempelvis svenska Evolutions etablering i Armenien. Att ge goda villkor för europeiska energibolag kan locka dem att etablera sig, och hjälpa till att bygga upp ny energiinfrastruktur.

Ypervorioi 

Yusuf Aydin: "Jesus språk hotas – Sverige och EU måste agera för att bevara arameiskan i Mellanöstern"

Yusuf Aydin, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, har länge engagerat sig i frågor som rör kristna minoriteter och deras rättigheter i Mellanöstern. I en nyligen genomförd intervju delade han sina synpunkter om vilka åtgärder Sverige och EU bör vidta för att stödja de kristna som utsätts för förföljelse i regionen och bidra till att skapa en bättre framtid för dessa grupper.

En aktiv roll i Mellanöstern

Aydin betonar vikten av att Sverige och EU tar en aktiv roll i Mellanöstern genom att påverka de regeringar som styr regionens länder. Genom att lyfta upp situationen för de kristna minoriteterna i diplomatiska relationer och koppla krav på dessa frågor till exempelvis biståndsgivning och politiska förhandlingar, kan internationella aktörer bidra till att skapa förändring. I fallet med Syrien anser han att Sverige och EU bör kräva att kristna rättigheter beaktas i samband med arbetet med en ny konstitution och i processen mot ett mer demokratiskt och inkluderande styre. Aydin betonar också vikten av att kristna i Mellanöstern erkänns som ursprungsbefolkning, vilket skulle ge dem rättigheter liknande de som tillkommer urfolk i andra delar av världen.

Den kristna minoritetens framtid i Mellanöstern

De kristna minoriteterna i Syrien, Irak och Turkiet har under lång tid utsatts för svår förföljelse. Aydin konstaterar att dessa minoriteters antal har minskat drastiskt, med upp till 80 procent av den kristna befolkningen som försvunnit från sina ursprungliga hemtrakter i Irak och Syrien under de senaste två decennierna. Den politiska situationen i regionen är fortsatt instabil, men Aydin ser vissa positiva tecken på förändring. Med svagare inflytande från grupper som Hizbollah och en potentiell förändring i Syrien med tanke på Assadregimens osäkra framtid, finns det möjlighet för en ny, mer inkluderande politisk ordning. Aydin betonar att detta innebär en historisk chans för regionens kristna att få en säkrare och mer stabil framtid.

Möjligheter för kristna flyktingar att återvända

Aydin ser det som nödvändigt att skapa politiska, sociala och ekonomiska förutsättningar för att kristna flyktingar ska kunna återvända till sina hemländer om de så önskar. För att detta ska vara möjligt krävs först och främst fred och säkerhet. Dessutom behövs politiska reformer som garanterar lika rättigheter för alla medborgare, inklusive de kristna. Ekonomiskt stöd för att återuppbygga förstörda byar, hem och kyrkor samt sociala program för att skapa utbildningsmöjligheter och sysselsättning är också centralt för att återvändande ska bli en realistisk möjlighet.

Bevarande av arameiska och andra minoritetsspråk

Arameiska, ett språk som talats i Mellanöstern i över 3 000 år, hotas nu av utrotning. Aydin ser ett starkt behov av att arameiska får konstitutionellt erkännande som ett skyddat språk. Detta skulle vara ett viktigt steg för att säkerställa språkets överlevnad. Han framhåller också att det är avgörande att kristna förblir i regionen för att kunna undervisa och föra vidare språket till kommande generationer.

Diasporans roll i att bevara minoritetsspråk

Aydin betonar att den arameisktalande diasporan, som nu finns i stora delar av världen, spelar en central roll i bevarandet och främjandet av arameiska och andra minoritetsspråk. Han pekar på kyrkor och andra institutioner som skolor och organisationer som har ett ansvar att aktivt stödja språkets bevarande genom utbildning och kulturella initiativ.

Återuppbyggnad av kristna kulturarv

När det gäller de förstörelser som har drabbat kristna kyrkor, kloster och andra historiska platser i Mellanöstern, ser Aydin ett stort behov av riktat bistånd. Han föreslår att biståndsprojekt specifikt inriktas på att restaurera och skydda dessa platser, och att biståndet kanaliseras genom lokala kyrkor och organisationer som har god kännedom om behoven och som kan nå fram till de mest utsatta. Aydin anser också att EU och Sverige bör arbeta för att skydda det kristna kulturarvet i länder som Syrien, Irak och norra ockuperade Cypern.

Kristnas rättigheter i Turkiet

Aydin ser också att det är av stor vikt att kristna minoriteter i Turkiet får större uppmärksamhet och skydd för sina rättigheter. Han pekar på att den kristna diasporan har en viktig roll att spela i att lyfta frågan i sina respektive hemländer och i kontakterna med Turkiet för att säkerställa att de kristnas rättigheter respekteras.

Hagia Sofias historia och kristna arv

Slutligen, när det gäller Hagia Sofia, som under lång tid varit en symbol för den kristna kulturen i regionen, framhåller Aydin vikten av att dess historia och kristna arv respekteras trots dess omvandling till moské. Han ser behovet av politiskt och diplomatiskt engagemang från både Sverige och EU för att säkerställa att Hagia Sofias kulturarv bevaras, samt att internationella aktörer som UNESCO kan spela en viktig roll.

Ypervorioi

Turkiets bosättarpolitik i Afrin – "Ett brott mot folkrätten som världen blundar för'"

     

I Afrin har det skett drastiska förändringar sedan Turkiets ockupation i 2018. En omfattande bosättningspolitik har förändrat områdets etniska sammansättning som har väckt internationell kritik. I en intervju svarar riksdagsledamot Nima Ali Gholam Poor (SD) hur detta påverkar regionens stabilitet och säkerhet.

Turkiets brott mot internationell rätt

När Turkiet ockuperade Afrin inleddes en omfattande bosättningspolitik där befolkningen i området förändrades drastiskt. Enligt Nima  strider detta mot internationell rätt.

"Den bosättningspolitik som Turkiet förde när de facto ockuperade Afrin kränker artikel 49 i Fjärde Genèvekonventionen och artikel 8 i Romstadgan."

Artikel 49 i Genèvekonventionen förbjuder en ockupationsmakt från att tvångsförflytta befolkningen eller införa egna bosättare på ockuperad mark. Liknande anklagelser har riktats mot Turkiets agerande i norra ockuperade Cypern, där en omfattande demografisk förändring skett sedan den turkiska invasionen i 1974.

Förstörelsen av kulturarv och minoriteternas rättigheter

Turkiets närvaro i Afrin har inte bara påverkat den demografiska sammansättningen utan även det kulturella arvet. Kurdiska och yazidiska helgedomar har vandaliserats och förstörts, något som enligt Nima kräver internationell uppmärksamhet.

"Nu mer än någonsin är det viktigt att Sverige sätter press på den nya syriska regimen att respektera landets minoriteter och deras kulturarv. Sverige borde villkora relationerna med Syrien genom krav på respekt för minoriteternas rättigheter."

Den nya syriska regimen har återtagit kontrollen över Afrin, men osäkerheten kvarstår om den kommer att skydda de minoriteter som drabbats av Turkiets politik.

Turkiets roll i regional destabilisering

Turkiet har bedrivit militära operationer inte bara i Syrien utan även i Irak, Libyen, Cypern och Somalia. Enligt Nima har dessa interventioner bidragit till instabilitet snarare än säkerhet:

"Med tanke på att Turkiet länge stött olika jihadistiska grupper så är regional stabilitet inte någonting som Turkiet prioriterar i sina interventioner. De underminerar suveräniteten i dessa länder och normaliserar folkrättsbrott genom militära lösningar."

Denna aggressiva politik har även påverkat Turkiets relationer med västvärlden. Ett turkiskt EU-medlemskap är enligt Nima inte längre realistiskt:

"Det är inte seriöst att tala om Turkiet som en EU-medlem när landet gränsar till att bli en diktatur. Även inom NATO pågår en diskussion om Turkiets framtid i alliansen."

Flyktingar som ett politiskt vapen

Turkiets hantering av flyktingar har varit en viktig fråga i Europas säkerhetspolitik. Enligt Nima har Turkiet använt migranter som ett geopolitiskt vapen både i Syrien och gentemot EU.

"Turkiet har använt migranter för att skapa milisgrupper i Syrien och har även bosatt internflyktingar i Afrin som en del av sin bosättningspolitik. Dessutom har Turkiet hotat EU vid flera tillfällen genom att öppna gränserna för flyktingströmmar."

Den turkiska regimen har dragit nytta av sin strategiska position och utnyttjat migration för att tysta kritik från EU. Nima menar att detta är en utveckling som kommer att fortsätta så länge Turkiet ser möjligheter att använda migranter som ett politiskt verktyg.

"Det här är något som politiker i väst måste reflektera kring"

Turkiets bosättningspolitik i Afrin och dess bredare geopolitiska ambitioner har haft långtgående konsekvenser för regionens stabilitet. Nima  anser att västvärlden måste höja rösten och ifrågasätta Turkiets agerande:

"Det är inte många som faktiskt pratar om Turkiets bosättningspolitik idag. Om vi vill försvara en regelbaserad världsordning kan vi inte acceptera att Turkiet bryter mot folkrätten utan konsekvenser."

Israel och Cypern har intensifierat sitt samarbete för att motverka Turkiets inflytande i regionen, något som på sikt kan förändra maktbalansen i östra Medelhavet. Men enligt Nima kan det också leda till en mer aggressiv turkisk utrikespolitik.

"Men ju mer det samarbetet stärks så kommer man även se en mer aggressiv turkisk politik gentemot både Cypern och Israel"

Intervjun publicerades på den Cypriotiska nyhetssidan Sigmalive.

Ypervorioi 

Djurgårdens sportchef: "Det är viktigt att fler lag från övriga Europa kommer till Cypern för träningsläger"

Djurgårdens damer är i full gång med försäsongen och laget har nu åkt till Cypern på träningsläge för tredje gången. Denna gång i Ayia Napa. 

"Allting har blivit mycket bättre, såväl planen som hotellet"säger Djurgårdens sportchef på vår hemsida.  

Vi kontaktade Jean Balawo för att bland annat ta reda på hur man upplevde Cyperns träningsmöjligheter. 

"Det har skett stora förbättrinar med planerna sedan 2020 och 2023" då de var här senast. 

Under tiden på Cypern har Djurgården spelat en träningsmatch mot Apollons damlag. Han uttrycker däremot sin oro över utveckligen av damfotbollen i Cypern eftersom det bara finns 5 lag i ligan. 

Han poängterade att förutsättningarna på Cypern är de bästa. Han önskar bara att fler lag från Skandinavien och övriga Europa kunde hitta hit. Detta gör i sin tur också att den större konkurransen gör att den Cypriotiska damfotbollen kan utvecklas. 

Spelarna i Djurgårdens damlag är supernöjda med sin vistelse på Cypern. De var också bland annat på en Cypriotisk taverna där man uppskattade maten mycket. 

"Överlag är man väldigt nöjda med sin vistelse och vill gärna komma tillbaka" säger han.

Vi frågade till slut om Djurgårdens herrlag planerar att åka till Cypern för träningsläge. 

"Just nu har man planerat sitt träningsläge på Kanarieöarna" men vi ser fram emot att också Djurgårdens herrlag kommer till Cypern. Det kan i så fall också bli ett bra inflytande för den Cypriotiska herrfotbollen. 

Ypervorioi

Här kan man ta sitt julbad i havet-"Det finns så mycket att utforska här"

Det är oerhört många Svenskar som besöker Cypern årligen. Under 2024 var det totalt 104.507 svenskar som åkte till Cypern. De allra flesta åker till Medelhavets pärla under sommaren för att uppleva Medelhavsvärmen.Dock kan man besöka Cypern under andra årstider.En del besöker denna Medelhavsö även under jultid för att utforska öns sevärdheter i sin takt.

"Grönt och vackert. Varmt och soligt. Men det kan även regna en del. Perfekt för den som vill resa iväg över jul, för en billigare slant" säger Tindra Hjelmberg som redan är på plats på Cypern. 

Det är många andra som också längtar efter mat, sol och till och med ett svalkande dopp i havet något som Tindra inte tvekar att prova på. "Svalkande och behagligt" påpekar hon. 

Tindra har totalt besökt Cypern mer än 50 gånger sedan 1975 men i år har hon valt att åka till ön på vintern."Alla årstider har sin charm" på Cypern kommenterar hon bland annat på vår hemsida. 

Tindra på Cypern i 1979

Vad har Cypern som de andra Medelhavsländerna inte har; 

Cypern har så mycket, på samma plats. De som tror att Cypern bara är Ayia Napa och fester, missar allt. Det finns så mycket att utforska på Cypern. Byar, städer, Troοdos berg, historia, kultur och så många fina vandringsleder.

Vilken årstid gillar du mest på Cypern; 

Alla lika mycket. Jag har varit på Cypern både på sommar, vår, höst och vinter.Alla årstider har sin charm. På sommaren är det mest sol och bad på grund av värmen. Under övriga årstider, är det perfekt att utforska ön. Jag tycker om lugnet, när det är mindre turister som nu, under jul och nyår. 

Du har valt att besöka Cypern under vintern i år. Hur kan du beskriva Cyperns vinter;

Grönt och vackert. Varmt och soligt. Men det kan även regna en del. Perfekt för den som vill resa iväg över jul, för en billigare slant. Miljöombyte och lugn blandat med äventyr, vandring och att utforska ön. 

Du har gjort många saker under din resa bland annat att bada i havet. Hur var havstemperaturen; 

Å svalkande och behagligt! 

Vilken Cypriotisk mat gillar du mest på ön;

Å älskar Cypriotisk mat. Men en moussaka, serverad varm och med en god, krispig sallad till. Mums (skratt)

Vilka sevärdheter skulle du rekommendera till andra turister; 

Å det skulle vara Pissouri, om du älskar vandring. Troodos, för att utforska och besöka byar.

Skulle du vilja rekommendera andra Svenskar att besöka Cypern under vintern; 

Absolut!

Ypervorioi

Markus Olsson:"Det som framför allt slår mig när det gäller Grekland är grekernas "filoxenia"

Han tog tjänstledig från jobbet och åkte till Grekland för att byta miljö och för att må bättre. Nu åker han varje år och skriver allt om Grekland på sin webbsida "mittgrekland" "Det blev en vändpunkt för mig, att börja uppskatta det jag har här" säger Markus Olsson till vår webbsida. 

Det tog tre veckor innan Markus började att känna sig bättre i Greklands vackra miljö och frikostigheten (filoxenia på grekiska) "Jag var helt uppslukad av allt det vackra jag fick se, de varma människorna jag mötte och deras sätt att leva på" säger han.

Denna fantastiska upplevelse som Markus fick från Grekland var anledningen till att han ville förmedla det vackra Grekland till en läsekrets. Detta förverkligades när han började med sin webbsida mittgrekland.  

Mittgrekland.se är en webbsida som vill inspirera och informera resenärer eller alla greklandsälskare om allt om Grekland. Här kan man läsa om Grekisk musik och dess sevärdheter, historiska platser samt ge tips och råd för den som vill åka till Grekland. Han ger också råd och recept för tillagning av råvaror ursprugna från den Grekiska jorden. 

Markus har besökt 48 olika öar i framför allt Kykladerna men för varje år som går blir det fler.Han hoppas också att andra Greklandsresenär delar med sig av sina upplevelser. Det kan man göra genom att skicka in reseberättelser, tips eller bara ett foto. Detta var anledningen till att vi kontaktade Markus för att tillfredsställa vår nyfikenhet om hans insats i ljusets land (Ελλάδα på grekiska).

Vad är det som fått dig att du skriver om Grekland? Vad är det syftet med denna webbsida?
Allting startade 2012 när jag tog tjänstledigt från det jobb jag hade då. Det hade varit en väldigt intensiv arbetsperiod och jag mådde inte särskilt bra. Jag kände att jag behövde komma bort och få byta miljö och det blev en öluff i Grekland på sex veckor. För att hålla mina vänner uppdaterade om var i Grekland jag var, vad jag fick uppleva och hur jag mådde så började jag skriva som en dagbok på webben. Efter tre veckor kände jag att jag började må mycket bättre och jag var helt uppslukad av allt det vackra jag fick se, de varma människorna jag mötte och sättet att leva på. Som exempel frågade en kvinna på Andros mig varför jag måste skynda vidare till något annat när det är så vackert här. Det blev en vändpunkt för mig, att börja uppskatta det jag har här och nu och inte skynda vidare till nästa plats, till nästa uppgift eller att hela tiden planera morgondagen.

Allt jag fick uppleva av Grekland på den resan ville jag att även andra skulle få uppleva så därför började jag skriva mer om Grekland och om fler platser i Grekland. Jag ville att fler ska få veta vilket underbart land Grekland är. mittgrekland.se är en webbsida om mina upplevelser av Grekland och jag hoppas att det ska ge inspiration och information till andra som vill resa till Grekland.

Om du skulle jämföra Grekland med andra medelhavsländer, vad är det som Grekland har som inte andra länder har ?
När det gäller Medelhavet så har jag bara rest till några andra Medelhavsländer men det som framför allt slår mig när det gäller Grekland är grekernas "filoxenia". Jag kan inte säga att jag har upplevt den gästvänligheten någon annanstans runt Medelhavet eller någon annanstans i världen för den delen. Det finns en djupt rotad gästvänlighet som betyder väldigt mycket och när du får uppleva den i Grekland så kan man inte känna något annat än kärlek.

Vi läser på din webbsida att du skriver olika recept. Hur skulle du beskriva den Grekiska maten? Vilken skillnad är med exempelvis med den Svenska maten?
Jag älskar grekisk mat och anledning är framför allt de djupa och rika smakerna som verkligen kommer fram när man framför allt använder råvaror från Grekland.
Både Sverige och Grekland har många rätter med ett historiskt ursprung men Grekland har en betydligt rikare mathistoria och det finns så många goda rätter som följt familjer i generationer. Min uppfattning är att det i Grekland får ta tid att laga mat, man låter smakerna få växa fram på ett annat sätt.

Hur skulle du beskriva Grekland kort ? Vad betyder Grekland för dig?
Det är svårt att beskriva Grekland med få ord men för mig är Grekland gästvänlighet, värme, starka känslor, dofter, smaker, underbara hav och stränder, fantastisk vandring, historia, kultur och musik. Grekland betyder väldigt mycket för mig och har varit min räddning under tuffa stunder i livet. Jag har även haft förmånen att få träffa greker och och grekiska föreningar här hemma i Sverige och även fått ta del av grekernas frikostighet i Sverige. 

Vilket råd skulle du ge till grekerna ?
Håll fast i era traditioner och er kultur, det som gör er unika. Vi som är turister är besökare i ert land och ska med respekt uppleva det rika liv ni har att erbjuda. Jag vill uppleva det som är säreget för Grekland och inte det som är anpassat för den stora massan av turister.

Ypervorioi

Nima Gholam Ali Pour: "Vi befinner oss i en migrationskris som i grund och botten hotar Europas säkerhet och identitet"

Nima Gholam Ali Pour Facebook

Svenska socialförsäkringsutskottet besökte Grekland för några dagar sedan. Syftet med resan var bland annat att studera Greklands asyl- och migrationspolitik, migrationsströmmarna i landet och relationen till tredjeländer samt mottagande av asylsökande.

Under besöket träffade utskottet bland andra Greklands vice migrations- och asylminister, Sofia Voultepsi, och Greklands förste vice talman och rikspolischef. Riksdagsledamöterna besökte även Greklands parlament och hade ett möte med migrationsutskottet. Utskottet besökte även kustbevakningens högkvarter samt ön Samos, där det finns migrantanläggningar. 

Vår hemsida tog kontakt med riksdagsaledamöten Nima Gholam Ali Pour (SD) som var med på resan med socialförsäkringsutskottet för att ge oss en inblick i den grekiska invandringspolitiken samt hans egna syn på den europeiska invandringspolitiken som står högt på de europeiska ledarnas agenda.

Hur bedömer du Greklands migrationspolitisk? Kunde landet ha striktare migrationspolitisk för att minska migrationsflödet till Europa?

- De som kan göra en bedömning av grekisk migrationspolitik bäst är det grekiska folket och deras representanter. Men någonting som attraherar irreguljära migranter är sannolikheten att de kan få uppehållstillstånd. Enligt Eurostat var beviljandegraden av asyl 62 procent i Grekland år 2023. Samma år var beviljandegraden av asyl i Sverige 22 procent. Hur kommer det sig att Migrationsverket bedömer att asyl ska beviljas i sådana fall medan deras motsvarighet i Grekland beviljar asyl i så många fall? Det måste grekiska politiker ta reda på och se till att färre personer beviljas asyl i Grekland eftersom vi vet att större delen av de som söker asyl i europeiska länder egentligen är ekonomiska migranter.

Hur kan Sverige bidra till att minska eller till och med se till smugglandet av flyktingar till Europa försvinner?

- Sverige bidrar redan idag då vår kustbevakning är på plats och hjälper till. Vi har även svenska gränspoliser som hjälper till på Samos. Men det Sverige kan göra inom EU är att stärka stödet bakom förslaget om att asylsökande ska tas emot i tredje land. I slutändan är mottagande utanför EU det enda som kommer göra flyktingsmugglarnas tjänster värdelösa.

Nima Gholam Ali Pour Facebook

Det finns många icke-statliga organisationer bland annat nordiska som hjälper immigranter att komma till Europa.Vad tycker du om dessa organisationer?

- Alla organisationer som främjar den illegala migrationen och därmed gör Europa otryggare ska fördömas. Så som jag har förstått det är det olagligt att agera på detta sätt i Grekland och jag hoppas att straffen är så stränga att det avskräcker dessa organisationer från att agera på detta sätt. Vi befinner oss i en migrationskris som i grund och botten hotar Europas säkerhet och identitet. Det är vansinnigt att främja irreguljär migration i ett sådant läge.

Just nu finns inget krig i Syrien eller i Afghanistan men det finns ändå många asylsökande från dessa länder.Varför och hur kom detta sig ?

- Det handlar om ekonomiska migranter och lyckosökare. Varken Syrien eller Afghanistan gränsar till Grekland eller Sverige. Om dessa människor söker asyl varför söker de inte asyl i första säkra land? Man måste vara ärlig. Dessa människor är inte asylsökande utan de utnyttjar en förlegad asylrätt som felaktigt definierar dessa ekonomiska migranter som asylsökande och ger de vissa rättigheter som är avsedd för människor som flyr från krig eller förföljelse.

Danmark och andra Europeiska länder kräver omvärdering av situationen i Syrien. Vad tycker Sverige om situationen i Syrien?

- I Sverige tar Migrationsverket stor hänsyn till den analys som Europeiska unionens asylbyrå tagit fram där det framgår vilka områden i Syrien som är säkra och vilka områden där det pågår väpnad konflikt. Därefter bedöms varje asylsökande individuellt. Men det är inte så att man kan få asyl bara för att man kommer från Syrien. 2023 var beviljandegraden till syriska asylsökande 66 procent. Det innebär att rätt många syrier bedömdes ändå inte behöva skydd i Sverige.  

Ylva Johannson besökte Grekland i januari och bland annat sa hon att "utan migration kommer vi att svälta".Håller du med henne? Om nej varför ? (https://bulletin.nu/ylva-johansson-s-utan-migration-kommer-vi-att-svalta)

- Nej. Viss arbetskraftsinvandring behövs även om konsekvensen av avsaknaden av arbetskraftsinvandring inte skulle vara svält. Men det är inte laglig arbetskraftsinvandring som drabbat Grekland och resten av Europa, utan det är irreguljära migranter som kommer hit olagligt och är en belastning för Europa. Vi skulle inte svälta om dessa migranter slutade komma. Så hon har fel.

Grekland liksom Sverige har tagit emot många immigranter men vi ser en grov brottslighet i Sverige i jämförelse med andra Europeiska länder. Varför är det så grov brottslighet i Sverige?

- I Sverige har makthavarna varit naiva och utgått ifrån att all invandring är av godo. Medan massinvandringen pågått har rättsväsendet inte expanderat för att hantera den ökande kriminaliteten som är en konsekvens av invandringen. Därmed har de kriminella fått övertaget. Polisen har varit underbemannad och underfinansierad medan politikerna inte ens erkänt många av problemen förrän de blivit mycket allvarligt. Nu görs rekordstora satsningar på rättsväsendet och det införs strängare straff. Men det kommer ta decennier innan rättsväsendet kan få övertaget igen.

Nima Gholam Ali Pour Facebook

Ypervorioi