Allehanda för Folket 1878: Två av tre invånare på Cypern är greker – öns berömda skogar har till stor del förstörts

  

Bara några månader efter att Cypern överlämnats av Osmanska riket till Storbritannien publicerade den svenska tidningen Allehanda för Folket artikeln ”Utsigter från Cypern”. Texten skildrar det internationella politiska läget vid tiden och förklarar varför Cypern ansågs vara av stor strategisk betydelse för det Brittiska imperiet efter Berlinkongressen.

Samtidigt beskrivs öns geografi, befolkning och städer. Det framgår att omkring två tredjedelar av Cyperns cirka 150 000 invånare var greker. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de en gång rika cypriotiska skogarna, som till stor del hade förstörts trots att de tidigare varit kända för att leverera värdefullt skeppsvirke. Texten återger också de förhoppningar som fanns år 1878 om att den nya brittiska administrationen skulle genomföra utvecklings- och moderniseringsprojekt på ön.

Allehanda för Folket, 1878-08-14

Utsigter från Cypern

Som läsaren kanske erinrar sig motsatte sig lord Beaconsfield (Benjamin Disraeli) vid Berlinkongressen Rysslands krav på att erhålla den viktiga hamnen Batum vid Svarta havet. Hela kongressen riskerade att bryta samman på grund av denna fråga. Till slut mildrades dock det brittiska motståndet och Ryssland fick överta Batum under förutsättning att hamnen förblev öppen och obefäst för handel.

De ryska reaktionerna var först positiva. Men snart kom beskedet att England hade slutit en allians med Turkiet och erhållit en ny flottstation på Cypern. Därmed sattes ett stopp för Rysslands fortsatta expansion på osmanskt territorium.

”Omöjligt! Otroligt!” utbrast många. Men överenskommelsen var ett faktum: en offensiv och defensiv allians där England skulle behålla Cypern så länge Ryssland behöll Batum.

De ryska tidningarna riktade därefter hård kritik mot Storbritannien, som ansågs stå i vägen för ryska ambitioner. Trots detta tog England Cypern i besittning och förväntades behålla ön under lång tid. Enligt artikeln var Cypern en idealisk flottstation och en strategisk utpost för kontrollen av sjövägarna till Konstantinopel, Suezkanalen och östra Medelhavet.

Cypern, som av turkarna kallades Kibris och av grekerna Kypros, ligger i Medelhavets nordöstra hörn. Ön hade omkring 150 000 invånare, varav två tredjedelar var greker.

Ön genomkorsas av två bergskedjor från öst till väst, vars högsta toppar når 6 187 fot. Marken beskrivs som mycket bördig men otillräckligt odlad. De vackra skogar som en gång täckte ön och levererade berömt skeppsvirke hade däremot till stor del avverkats.

Huvudstaden Nicosia, som grekerna kallade Lefkosia, hade omkring 12 000 invånare. Bland andra viktiga städer nämns Famagusta, Larnaka, Pafos och Limassol.

Klimatet på Cypern uppskattades inte särskilt mycket av engelsmännen. Bristen på dricksvatten lyfts fram och bostäderna i städerna beskrivs som enkla och av låg standard. Samtidigt ansågs hyrorna vara mycket höga.

Trots problemen uttrycktes stora förhoppningar om framtiden. Den nye brittiske guvernören, general Garnet Wolseley, hade redan anlänt till ön med sina trupper. Enligt uppgifter hade han med sig 21 miljoner kronor i guld för offentliga arbeten och utvecklingsprojekt. Wolseley beskrevs dessutom som ”rätte mannen på rätte platsen”.

Ypervorioi 

Grekland i fokus för Sverige-Norges handel – ett unikt dokument från 1833

  

I oktober 1833 publicerade Götheborgs Dagblad en notis från Handels-Societeten i Göteborg där stadens handelsmän och redare kallades till ett möte för att diskutera svensk handel med Grekland. I centrum stod en rapport från den svenske och norske generalkonsuln i Grekland, som hade lämnat förslag om hur svenska handelsintressen bäst kunde främjas i det nybildade grekiska kungariket. Notisen visar att svenska handelskretsar redan tidigt följde utvecklingen i Grekland efter självständighetskriget och sökte nya möjligheter för handel och sjöfart i östra Medelhavet. Samtidigt behandlades lokala frågor om saltlager och saltavgifter, vilket ger en intressant inblick i de ekonomiska frågor som sysselsatte Göteborgs handelsliv under 1830-talet.

GÖTHEBORGS DAGBLAD 1833-10-09

Stadens samtelige Herrar Handlande anmodas att Fredagen den 11:te dennes kl. Elfva f. m. hos HandelsSocieteten sig infinna för att dels välja Ledamöter uti Societeten i Stället för dem, hvilka nu äro i ordningen att afgå, samt dels meddelas en af Kongl. Svenska och Norrska General Consuln i Grekland, om Handels tillstånd derstädes, till Kongl. Maj:ts och Rikets Höglofliga Commerce-Collegium afgifven Rapport, med deruti lemnade förslag om hvad för Svenska Handelns Interessets befrämjande inom Greklands område må vara att iakttaga.

Och som vid nämnde tillfälle jemväl förekommer en uppställd fråga, huruvida någon minskning uti årliga Saltlagret härstädes bör hos Kongl. Maj:t i underdånighet begäras; äfvensom om en tillämnad underdånig framställning bör härvid göras, i afseende på reparterade årliga Salt-afgiftens indrifning, så anmodas samtelige Skepps Rederierne i Staden, att till öfverläggning i berörde ämnen likaledes sig infinna.

Götheborg d. 1:ste October 1833.

**Handels Societeten.**

Göteborgs dagblad 1833-10-09 

Ypervorioi 

Cyperns bortglömda kvinnor trotsade ockupationen – stoppades av FN-soldater

I dagens Sverige vet många väldigt lite om Cypern och händelserna 1974. Samtidigt som kvinnors rättigheter ofta diskuteras hörs sällan berättelserna om de grekcypriotiska kvinnor som fördrevs från sina hem efter den turkiska invasionen och den fortsatta ockupationen av norra Cypern.

Våldtäcker mot kvinnor, försvunna personer och förstörelsen av kyrkor och kulturarv på den ockuperade delen av ön får sällan samma uppmärksamhet som andra konflikter. För många cyprioter känns det som att deras lidande inte anses lika viktigt.

Den här artikeln från svensk press visar hur grekcypriotiska kvinnor försökte återvända till sina hem och protestera mot ockupationen av norra Cypern en del av historien som sällan berättas i dagens Sverige.

Expressen 1987-06-15

Intermezzo med kvinnor på Cypern
Av Johan Wopenka

GÖTEBORG (GT) Svenska FN-soldater på Cypern fick i går ingripa mot 250 demonstrerande kvinnor.

Dessa hade tagit sig in i den demilitariserade och minerade zonen som skiljer öns norra och södra delar.

Ingen skadades vid intermezzot, som var över efter ett par timmar.

Kvinnorna kom från den grekiska delen av ön. De har tidigare varit bosatta på den turkiska sidan, men tvingades därifrån i samband med den turkiska invasionen 1974.

Protesterade mot delningen

Enligt uppgift ville kvinnorna besöka sina gamla hem och protestera mot delningen av ön.

Kvinnorna kom i bussar till Nicosia, men fick där besked att de inte fick passera genom buffertzonen. De åkte då söder om staden, och tog sig in i zonen på en avsides belägen väg.

Zonen är minerad

FN-soldater skickades till platsen för att varna kvinnorna.

– Zonen är till stor del minerad. Det är FN-styrkornas uppgift att se till att zonen är folktom, förklarar de svenska styrkornas befälhavare, överstelöjtnant Bo Hultin.

De flesta kvinnorna hejdade sig, men ett 50-tal försökte fortsätta in på området, och fick stoppas handgripligen av de svenska FN-soldater som kommenderats till platsen.

Pansar spärrade vägen

Samtidigt kom också ett halvt dussin pansarfordon till platsen för att spärra av den väg kvinnorna försökte använda.

Efter några timmar gav kvinnorna upp. Ingen skadades vid intermezzot.

Expressen 1987-06-15

Ypervorioi 

Ingen ville ha dem i Sverige – på Cypern blev de TV-kändisar-"Det där är ett berömt rockband"

I februari 1990 publicerade Aftonbladet ett reportage om det svenska rockbandet It's Alive, som lämnade Stockholm och reste till Cypern för att spela på nattklubbar i Larnaca. Det som från början var tänkt som ett tillfälligt arbete utvecklades snabbt till en oväntad framgång. Bandet blev uppmärksammat av cypriotisk television, spelade in musikvideor och fick en växande skara fans på ön. Reportaget ger samtidigt en intressant bild av Cyperns nöjesliv i början av 1990-talet och hur svenska musiker kunde hitta nya möjligheter utanför Sveriges gränser när skivbolagen hemma inte visade något intresse.

Aftonbladet 1990-02-09

Vad ska ett begåvat rockband ta sig till när inget skivbolag vågar satsa på en platta?

Stockholmsbandet "It's alive" packade och åkte till Cypern på "träningsläger".

– och blev stjärnor i cypriotisk TV...

"It's alive" är nästan det första vi hör talas om när vi landar på Cypern. Vi blir visade till Kethera, en nattklubb i staden Larnaca.

Det är på Kethera som örepublikens alla rockfans samlas. Där får de vad de tål av sex stockholmare, ett kraftigt funk-rockljud, power-pop som tonåringarna dansar till i stora grupper.

– Vi spelar mest coverlåtar här, säger sångaren Martin Sandberg, 18, nästan urskuldande.

Mat och husrum

"It's alive" har ett sex månader långt kontrakt på Kethera, med spelningar fem nätter i veckan. De har tillgång till två lägenheter och en bil, de får tillräckligt med pengar till mat, resor, försäkringar och nöjen.

Men det är på dagarna det verkligen gäller. Då kläcker de sex killarna idéer, under en joggingtur eller i gymet. Sedan åker de till nattklubben för att repa och sätta ihop egna låtar.

Det var i mitten av september som killarna lämnade Sverige och jobben som taxichaufför, bilbud, tidningsutbärare med mera. Men varför reste de just till Cypern?

TV hörde av sig

– Jag har en kompis som är reseledare. Han tog med sig en av våra demotejper hit för att försöka fixa en månads jobb, och så ville den här klubben ha oss i ett halvår, berättar trummisen Anders Gustafsson.

Killarna hade inte räknat med någon speciell uppmärksamhet. Men redan efter någon månad hörde TV av sig.

– Rock är ganska nytt här. Musikerna har svårt för rock- och popharmonierna. De vet inte hur man gör och det finns knappt några inhemska band, säger Per Ahlström.

Final i Rock-SM

TV spelade in två rockvideor, och de har visats flera gånger i populära lördagsprogram i TV.

För två år sedan gick bandet till final i Rock-SM. Sedan satsade de egna pengar på en EP, men fick inga napp från något skivbolag. Sedan dess har de mest spelat på ungdomsgårdar, diskotek och utomhusfestivaler.

– Vi låter ju inte som Opa precis, och så sjunger vi på engelska. Nu är det bara Listan och Svensktoppen som gäller, säger gitarristen Per Aldeheim, 23.

Svartsjuka killar

Men på Cypern duger engelskan bra. Nu har bandet fått anbud från fler nattklubbar, och kanske stannar bandet ett tag till.

– Men det är svårt att vara svenskt rockband här på Cypern. Tjejerna är intresserade, men det går inte att vara kompis med dem som vi är vana vid hemifrån. Då blir de cypriotiska killarna svartsjuka på oss. Och på pubarna fattar de inte våra skämt, och vårt sätt att vara, säger Martin Sandberg.

– På så sätt är vi precis som ett gäng turkar i Tensta. Vi vill inte ändra på vårt sätt bara för att vi kommit hit, säger Per Aldeheim.

Ber om autografer

När vi följer killarna på promenad genom Larnaca kommer fyra tjejer fram och ber om autografer.

– Det där är ett berömt rockband, säger en ung pappa till sin familj, och pekar diskret åt de svenska killarnas håll.

Familjen tittar nyfiket efter ett gäng killar med moderiktiga glipor i jeansen och långa fönade hårmanar.

De går med lugna, bestämda kliv, i en värld fjärran från oförstående svenska skivbolag.

Carina Johansson
LARNACA

Ypervorioi 

Nio år efter invasionen – Aftonbladets reportage från Cypern 1983

Aftonbladet publicerade den 13 maj 1983 ett reportage om Cypern som visar hur ön beskrevs för svenska läsare under 1980-talet. Artikeln handlar inte bara om sol och bad, utan även om människorna, historien och vardagen på ön, mindre än ett decennium efter den Turkiska invasionen. 

Aftonbladet 1983- 05-13 - Cypern – mycket mer än god mat, sol och bad

Cypern – eller Kypros som gudinnan Afrodite, uppstigen ur vågorna vid Paphos, också kallas – är ett av svenskarnas mest populära badresmål.

Men ön har mycket mer att ge än bara god mat, sol och bad.

Den mångtusenåriga historien har lämnat efter sig tempel, kloster och museer.

Men på Cypern finns också en vänlighet och en gästfrihet som man saknar i många andra turistländer.

Åker du till Cypern – och det gör mer än 50 000 svenskar i år – så kommer du att upptäcka att den här ön är något av det finaste som finns vad gäller turism.

Vänligare och lite lugnare men med en hel del helligång i Limassol för den som önskar.

Jag frågade Andros på The Lamb and the Bull (Lammet och tjuren), en av Larnacas originella ”engelska” pubar (det finns 20 000 brittiska soldater på ön) varför cyprioterna är så gästvänliga?

– Det beror på att vi lärt oss att umgås med främmande folk. Vi har varit ockuperade av perser, romare, venetianare, turkar och engelsmän och lärt oss att man kan tjäna en slant på att hyresgästerna.

Nu tjänar den unga (23 år) cypriotiska republiken en hel del på turisterna. Nordeuropéer kommer som aldrig förr till den här lilla ön (tre gånger så stor som Gotland) i östra Medelhavet.

Cypern hör genom sitt östliga läge till Asien. Men cyprioterna känner sig som européer.

Västerländsk

Trots att det bara är en halvtimmes flygresa till arabvärlden, så verkar Cypern mer västerländskt än till och med Grekland.

Kanske beror det på att så många talar engelska.

Men det är något annat, mer obestämt också. Gatulivet är inte lika stökigt, försäljarna inte lika påträngande som i Aten eller Beirut.

Och så är ön liten som sagt.

Hamnar du på hotell Lordos Beach i utkanten av Larnaca – stranden här är inte lika fin som i Limassol, siktat vetemjöl i stället för potatismjöl – så titta in till tidningsförsäljaren alldeles vid hotellets ingång.

Morgontidningar

Mister Stylianou är en äldre, magerlagd herre, som säljer svenska morgontidningar, amerikanska cigaretter och badbollar. Och han kan berätta om Cypern.

– Vi, jag tillhör familjen Lordos, som äger det här hotellet, hade tidigare flera hotell i Famagusta. Så för nio år sedan kom turkarna. Vi hade bara några timmar på oss att plocka ihop det nödvändigaste och fly.

– Nu har jag och min fru den här lilla butiken. Vi klarar oss knappt, men vi är tacksamma för att vi och våra två söner klarade oss levande från kriget.

I matsalen säger jag till en kypare att mister Stylianou är släkt med familjen Lordos.

– Det är det jag också, säger kyparen. Lordos är en stor familj.

Stor släkt

Ibland får man känslan av att alla på ön är släkt med varann eller åtminstone känner varann.

Men så är Cypern inte heller stort, cirka 600 000 invånare och fyra av fem är grekcyprioter, övriga turkar och armenier.

En solig (335 av årets dagar är soliga på Cypern) eftermiddag satt jag utanför hotellet och läste den engelske författaren Lawrence Durrells kärleksfulla bok om Cypern, ”Bittera citroner”.

I boken berättar Durrell om hur han kom till hamnstaden Kyrenia (nu i turkzonen) från Pireus med båt på 50-talet och hur han kom över ett gammalt hus i byn Bellapais på nordsidan av ön.

Äldre man

Plötsligt avbryts läsandet av att en äldre man kommer fram och säger:

– Jag ser att ni läser en bok av herr Durrell. En gång lagade jag hans hus. Det var taket som läckte. En mycket älskvärd man, herr Durrell.

Så är det på Cypern. Man är släkt med varandra och så lagar man varandras tak.

Thomas Waldén.

Ypervorioi

”Vi lastade cypriotiska druvor till Sverige och drack sött vin” – minnen från Cypern 1965

 

Bengt Brunius är ledamot i Individ- och familjeomsorgsnämnden i Borås stad i Sverige och talar med Greek Radio and News in Florida om sin långvariga relation och kärlek till Cypern. Sedan sitt första besök på ön år 1965 har han återvänt många gånger och beskriver Cypern som en plats med lugn, vacker natur, god mat och gästvänliga människor. I intervjun berättar han om sina första minnen från Limassol och varför han fortfarande rekommenderar Cypern till svenska resenärer.

Kan du presentera dig själv och berätta om din relation till Cypern; 

Jag heter Bengt Brunius och jag reser ganska ofta till Cypern. Första gången jag kom till Cypern var 1965. Då var jag en ung pojke och arbetade på ett fartyg som anlände till Limassol.

Vad gjorde ni på Cypern då;

Vi lastade små gröna vindruvor som vi transporterade och sålde i Sverige. De var väldigt goda. Vi hade också ett kylrum på båten och eftersom jag arbetade nere i maskinrummet där det var mycket varmt brukade jag gå in i kylrummet och ta en klase vindruvor.

Minns du något särskilt från den tiden; 

Ja, jag minns att vi drack mycket sött vin som vi köpte på tavernorna. Det var något speciellt och väldigt annorlunda jämfört med det vi hade i Sverige.

Varför återvänder du så ofta till Cypern;

Jag tycker att Cypern är väldigt vackert. Det har ett bra klimat, god mat och lugn. Där kan jag verkligen koppla av. Jag läser, promenerar och njuter av naturen. Jag kommer definitivt att återvända igen.

Det har förekommit oroligheter i regionen den senaste tiden. Har du någonsin känt dig otrygg på Cypern;

Nej, inte alls. Jag har aldrig känt mig otrygg där.

Vad skulle du vilja se mer av på Cypern som turistdestination; 

Kanske fler utflykter bort från turistorterna. Jag skulle vilja lära känna bergen och landsbygden bättre, se hur vanliga människor lever, arbetar och försörjer sig. Det tycker jag är mycket intressant.

Hur brukar du tillbringa dina dagar på Cypern;

Jag äter frukost och middag på hotellet. Till lunch brukar det räcka med lite hårt bröd och kaffe. Sedan promenerar jag mycket och kopplar av.

Vad uppskattar du mest med den cypriotiska gästfriheten; 

På hotellet finns en äldre man i restaurangen som alltid kommer fram och hälsar på mig. Innan jag reser tillbaka till Sverige säger han alltid ”välkommen tillbaka”. Sådana saker betyder mycket och får en att känna sig som hemma.

Skulle du rekommendera andra svenskar att resa till Cypern;

Ja, absolut. Det är en vacker och trygg destination. Cypern har allt som behövs för att vara ett bra turistmål.

Ypervorioi

"Hello sexmachine” – Svenskor berättar om flirtandet och Cypern i ett svenskt reportage från 1981

Genom vår fortsatta forskning i svenska tidningsarkiv har vi hittat ännu ett ovanligt reportage om Cypern och den tidiga skandinaviska turismen på ön. Artikeln, publicerad i svensk press under charterturismens första årtionden, beskriver hur svenska kvinnliga turister upplevde Cypern, mötet med den lokala kulturen och den uppmärksamhet de fick under sina semestrar. Samtidigt ger reportaget en tydlig bild av hur stora kulturella skillnader mellan dåtidens Sverige och Cypern skapade både fascination och missförstånd.

Expressen 1981-10-10 Cypern kan man få sig ett nyp

CYPERN (Expressen). – Hello sexmachine! Varifrån kommer du? Ska du hänga med på disco?

Det kan vara jobbigt att vara kvinnlig turist på Cypern. Cypriotiska män ropar ständigt efter en.

Jag gillar Cypern, har varit här många gånger och återvänder gärna. Men vissa dagar önskar jag att ön – eller snarare männen – kunde fara åt pepparn.

Det handlar inte bara om att de ropar efter en och tutar från bilarna. De nyper en också i baken när man cyklar förbi.

Jag undrar hur många gånger jag varit nära att vingla in under en bil.

Antalet resenärer som återvänder till Cypern är stort. Många av dem, säger reseledarna, är kvinnor i alla åldrar. Här finns inte bara sammetsögda cyprioter utan också virila FN-soldater.

Och det är förstås inget fel med en liten semesterromans.

Historierna om svenska kvinnors lättsinne är många. Kanske är de inte helt grundlösa när männen beter sig som de gör.

Man kan knappt gå en meter utan att en bil stannar och frågar om man vill följa med på en drink eller dans.

Det är påfrestande att ständigt ha någon efter sig.

Men man kan också förstå männen. Varje vecka kommer grupper av flickor från det frigjorda Sverige till ett Cypern där den grekisk-ortodoxa kyrkan fortfarande har ett starkt grepp och där sexuella relationer före äktenskapet är ovanliga.

Cypriotiska kvinnor är ofta svåra att komma nära. Då dyker deras raka motsatser upp. Inte bara sexuellt. Svenska kvinnor är mer spontana, öppnare och lättare att få kontakt med.

Men det skapas också en del märkliga föreställningar om livet i Sverige.

En kanadensare som hade observerat svenskor på ”grönbete” frågade mig:

– Vad gör egentligen svenska män på sina semestrar?

– Tja… svarade jag.

– Jag har hört att de antingen super eller vandrar i fjällen, sade kanadensaren.

Svenska tjejer rullar runt i höet på Cypern. Svenska killar super eller vandrar runt med ryggsäck hemma i Sverige.

Expressen 1981-10-10 

Ypervorioi 

Rapport från 1897: Svensk export strömmade mot Larnaca och Famagusta

  

År 1897 publicerade Gotlands Tidning  en rapport om handelsförhållandena på Cypern. I texten berättar en svensk marinofficer att svenskt järn och trä var mycket efterfrågat på ön, särskilt i Larnaca och Famagusta där större arbeten väntades. Artikeln visar att Sverige redan under slutet av 1800-talet hade handelskontakter med Cypern och Medelhavet.

Handelsförhållandena på Cypern-Gotland tidning 1897-02-26

Uti en rapport, daterad Pireus den 3 d:s, förmäler chefen på korvetten Geſle, kommendörkapten A Lind af Hageby, följande widkommande handelsförhållandena på Cypern:

Då skeppsfarten i följd af tryckta konjunkturer i allmänhet på senare tider varit och ännu är mindre betydande, har jag ansett mig böra fästa uppmärksamheten derwid, att just wårt lands hufwudprodukter, jern och trä, för närvarande stå i högt pris på Cypern, och skulle åtminstone för de första fartyg, som hitkomme i vår, frakterna och lasterna wäl betala sig, så mycket mera som större arbeten med omnämnda materialier antagligen förestå under den närmaste framtiden såväl i Larnaka som Famagusta och upplöpare ingalunda saknas.

Under sista tiden har såväl svenskt jern som trä sökt sig väg till Larnaka öfver Triest och Konstantinopel, hvilket betydligt fördyrat waran. Till hwad myckenhet ofwannämnda artiklar kunna komma att behöfwas, är beroende af hwad England will nedlägga i penningar på Cypern och dess hamnar.

Ypervorioi

"Maten på de lokala restaurangerna var resans höjdpunkt – Cypern upplevdes som lugnt och tryggt"

Efter en vecka på Cypern berättar Åsa om sina upplevelser av ön, klimatet och människorna. Trots en tuff start med hotellproblem beskriver hon resan som lugn och positiv  och lyfter särskilt fram de lokala restaurangerna, den avslappnade atmosfären och det behagliga klimatet som några av resans största höjdpunkter.

Du var på Cypern en vecka. Hur känns det nu efter resan?

Jag var väldigt nervös innan jag åkte dit. Jag hade verkligen hög puls eftersom jag inte visste vad jag skulle förvänta mig.

Levde resan upp till dina förväntningar?

Ja, till slut gjorde den faktiskt det.

Berätta lite om din resa till Cypern.

När jag kom fram var det 16 grader och regn, vilket jag inte riktigt hade väntat mig. Busschauffören var väldigt trevlig mot oss som åkte med bussen. Sedan kom jag till mitt första hotell, och det var faktiskt inte bra alls. Personalen i receptionen var trevlig, men hela hotellet luktade väldigt starkt av air freshener. Det var så stark doft att man nästan inte kunde andas. 

Jag kontaktade därför resebolaget och fick hjälp att byta hotell. Det andra hotellet var mycket bättre. Maten där var inte heller fantastisk, men klart bättre än på det första hotellet. Miljön runt hotellet var väldigt trivsam.

Hur var vädret?

Det var ungefär 23–24 grader och jag tyckte faktiskt att det var perfekt temperatur.

Hur upplevde du stränderna och miljön?

Strandpromenaderna och miljön vid havet var väldigt fina.

Hur var maten?

Jag åt ute två gånger på samma restaurang ,den heter Vaggelis i Protaras.Maten var så, bra så jag återvände till samma restaurang. Maten i hotellet var däremot inte särskilt bra.

Hur upplevde du människorna på Cypern?

När jag var där som yngre kunde folk ibland vara ganska påstridiga och försöka dra in turister i butiker och restauranger. Men nu upplevde jag det helt annorlunda. Butiksägarna var inte tjatiga alls och försökte inte dra in folk på samma sätt. Jag uppskattade också att det fanns fasta priser överallt. Det känns mycket bättre än att behöva pruta.

Hur fungerade transporterna?

Busschauffören var väldigt trevlig under resan, men logistiken generellt kunde ha fungerat bättre.

Vad tycker du att Cypern kan förbättra som turistdestination?

Vissa som arbetar i butiker och caféer skulle kunna bli lite bättre på kundservice. Ett leende eller ett enkelt hej gör mycket för upplevelsen.

Märkte du någon skillnad jämfört med hur Cypern var förr?

Ja, nattlivet känns annorlunda idag. Förr stod det inkastare utanför nattklubbarna och försökte locka in folk med gratis drinkar och erbjudanden. Det såg jag inte alls den här gången.

Det har funnits viss oro kring regionen efter incidenter och rapporter om drönarattacker tidigare under året. Märkte du av något sådant?

Nej, inte alls. Jag märkte ingenting av någon oro på plats. Däremot märkte man att det var färre turister än vanligt. Det kändes lugnare än jag hade väntat mig.

Om du jämför Cypern med andra medelhavsländer du besökt?

Jag var i Turkiet året innan och där kunde försäljarna vara ganska påstridiga och priserna otydliga. På Cypern upplevde jag det mycket lugnare och mer avslappnat. Det uppskattade jag verkligen.

Tycker du att Cypern passar för familjer?

Jag upplevde landet som lugnt och tryggt.

Skulle du kunna tänka dig att åka tillbaka?

Ja, absolut. Jag tycker om klimatet väldigt mycket. Det var varmt men inte så fuktigt, vilket gjorde att man orkade mycket mer.

Skulle du rekommendera fler svenskar att resa till Cypern?

Ja, absolut. Framförallt i maj. Jag tror att det är en perfekt period innan den stora sommarvärmen kommer.

Har du något sista budskap till svenskar som funderar på att resa till Cypern?

Ja,det är kort flygtid, smidig flygplats, bra klimat och god mat om man väljer att äta ute på lokala restauranger istället för att bara äta hotellmat. Jag tycker definitivt att fler svenskar borde upptäcka Cypern.

Ypervorioi

Allsvensk profil hyllar Cypern:”Bra väder, god mat och fantastiska människor”

Borås tidning

IF Elfsborgs danske anfallare Frederick Ihler har besökt Cyprus över 15 gånger och beskriver ön som en plats med bra människor, god mat och fantastiskt väder. Efter matchen mot IF Brommapojkarna gav han en kort intervju om sin kärlek till Cypern, Sveriges landslag och sina ambitioner för säsongen.

Hur går det nu i IF Elfsborg?
Vi vann, så det känns bra.

Saknar du Norge eller Danmark?
Självklart, det är bra länder med bra människor. Jag saknar alltid bra människor.

Vad tycker du om Sveriges landslag inför VM?
Jag hoppas att de kommer att göra det bra. Det blir fint under sommaren om landet gör ett bra VM, så jag hoppas verkligen det.

Du har nästan gjort två mål. Hur många mål tror du att du kan göra?
Jag vet inte. Jag hoppas på många. Men vi får se, det är en ny position för mig. Jag ska bara fortsätta och så får vi se.

Saknar du Cypern; 

Ja, jag älskar Cypern. Det är alltid bra väder, god mat och bra människor.

Kommer vi att se dig igen på Cypern?
Ja, självklart, självklart.

Det är också värt att påminna om att Frederick Ihler och Ypervorioi träffades på Cypern redan för två år sedan, då den danske anfallaren även gav en intervju om fotbollen och hans karriär.

Ayia Napa 2024

Ypervorioi

KLART: Marcus Rohdén återvänder till IF Elfsborg – efter tio år utomlands

Enligt uppgifter till vår webbsida har Marcus Rohden  beslutat sig för att återvända till IF Elfsborg, en klubb som under en längre tid följt hans situation noggrant. Rapporter i svensk media har cirkulerat under de senaste månaderna och nu pekar allt på att en övergång närmar sig.

För den rutinerade mittfältaren innebär beslutet att en lång fotbollscykel sluts. Det var nämligen IF Elfsborg som 2016 öppnade dörren till en internationell karriär, innan han fortsatte vidare till spel i Italien, Turkiet och Cypern.

Det är dessutom värt att påminna om att spelaren tidigare, via vår webbsida, öppnat dörren för en framtida återkomst till IF Elfsborg. Nu ser den möjligheten ut att bli verklighet.

En återkomst till Borås och Allsvenskan skulle samtidigt innebära att mittfältaren återvänder till klubben där han fick sitt stora genombrott innan flytten utomlands.

Ypervorioi

Expressen 1974:"Soldaterna våldtog mig framför mina barn” – nya historiska vittnesmål från Cypern 1974

Ytterligare ett historiskt tidningsbelägg har nu hittats som beskriver Turkiets brutala och omänskliga invasion av Cypern 1974, inklusive vittnesmål om våldtäkter och övergrepp mot kvinnor i de grekcypriotiska flyktinglägren.

Artikeln från Expressen skildrar den humanitära katastrofen efter invasionen, där tusentals familjer förlorade sina hem och där kvinnor utsattes för svåra övergrepp inför sina egna barn. Vittnesmålen ger en stark och mörk bild av situationen på Cypern under den turkiska ockupationen.

Frågan är nu om Cyperns och Greklands ambassadörer samt Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenegrand är villiga att läsa och uppmärksamma dessa historiska dokument och de berättelser som fortfarande lever kvar bland offren och deras familjer.

Har inte också cyprioter rätt att uttrycka sina erfarenheter, sin sorg och sin historia utan att tystas ner eller glömmas bort?

Expressen 1974-12-11 - Turksoldaten våldtog mig när mina barn såg på

DEKELIA (Expressen).

— Eso mas... våra hem... se hur vi bor...

Petros Skordos från den lilla byn Gaidouras på Nordcypern skälver av rörelse när han för mig pekar ut ändlösa rader av trista, grå militärtält i Dekelia-skogens flyktingläger för grekcyprioter vid den brittiska Dekelia-basen.

Söder om den så kallade Attilalinjen, som delar Cypern i en turkisk och en grekisk zon, finns det i dag 180 000 grekcypriotiska flyktingar som lämnat allt de äger i den norra zonen, där turkarna i dag är segerherrar.

I dag har regnperioden börjat. Vinterkylan har satt in. Överallt möter jag lidande, hat och desperation. Makarios återkomst till Cypern ger inte de olyckliga människorna något hopp.

Petros Skordos berättar:

— I min by räddade sig alla familjer när turkarna kom men efter några dagar återvände vi för att se om vi kunde rädda våra grisar och getter. I Gaidouras fanns det fortfarande turkiska soldater. De sköt oss alla. Jag blev sårad men var den ende överlevande.

Maroulla Georghiou från den lilla byn Trimithi berättar:

— När turkarna kom stängde de in alla kvinnor med barnen i skolan. Jag bad att få gå hem och hämta mjölk till barnen. En soldat tog mig hem. I sängkammaren våldtog han mig i mina barns åsyn. Sedan kallade han på en annan soldat som gjorde samma sak. Jag hade helst velat dö.

Hur många kvinnor och flickor som våldtagits vet ingen men enligt uppgifter i Nicosia har över 700 grekcypriotiska kvinnor hittills beviljats legal abort.

● Resignation

Stämningen i flyktinglägren är resignerad. Varken den grekiska eller den turkiska propagandan gör något för att förbättra moralen. Det pågår ett grymt och intensivt nervkrig.

Hela Grekcypern är i stort sett krossat. Jag har talat med en rad ekonomiska experter i grekregeringen. De ger alla en nattsvart bild av den ekonomiska situationen.

Läget är i dag detta:

● ”Ockupationen”. Tidigare tillhörde 59 procent av Cypern grekerna och endast 12,3 procent turkarna. I dag ockuperar turkarna 40 procent av ön. I den grekiska sydzonen lever i dag 40 procent av den grekiska befolkningen som flyktingar. De har förlorat allt till turkarna.

● Levnadsstandarden har sjunkit med 50 procent. Alla tjänstemän har påtvingats en lönesänkning med 20 procent. I privata företag kan sänkningen ofta vara så stor som 50 procent. Pengarna går till flyktingarna.

● Arbetslösheten. Cirka 30 procent av den aktiva arbetsstyrkan går utan arbete. De flesta familjer försörjde sig tidigare med tre extraknäck. Det går inte längre.

● Skolorna. Över en tredjedel av de grekiska skolorna är ockuperade av turkarna. Många har förstörts men de flesta barn är tillbaka i improviserade skolor.

— En tunn tältduk är det enda skydd som många grekcypriotiska flyktingar har i lägren på Cypern. Barn och gamla fryser just nu när vinterkylan satt in.

● Jordbruket. Grekerna har förlorat 48 000 svin, 280 000 får, 1,5 miljoner höns och 12 000 kor. Det betyder en produktionsförlust på 144 miljoner kronor för grekerna.

Chefen för regeringens ekonomiska planeringsavdelning, dr Iakovous Aristidou, säger till Expressen:

— Om det inte blir en politisk lösning och om Cypern blir delat i två zoner så finns det ingen ekonomisk framtid för Grekcypern. Vi blir dömda till misär och underutveckling.

Chefen för flyktingarbetet dr Georg Iacovou säger till Expressen:

— Vi kan aldrig absorbera den stora massan av flyktingar om Cypern blir delat. Det kommer att ta minst 30 år om allt går bra att nå samma levnadsstandard som Cypern hade för fem månader sedan.

Allt beror nu på Makarios politik".

När FN-soldater vittnade om våldtäkter mot kvinnor under den turkiska invasionen av Cypern 1974.

Återpublicering i Cypriotiska media 

Ypervorioi

SD-politiker:“Vi kan inte acceptera att barn skjuter människor”

Maria Lindgren är lokalpolitiker för Sverigedemokraterna (SD) i Borås och engagerar sig främst i frågor som trygghet, brottsbekämpning, skola, integration och samhällssäkerhet. I intervjun lyfter hon särskilt fram behovet av ökad trygghet i samhället, hårdare åtgärder mot gängkriminalitet samt en fungerande skola där elever och lärare känner sig säkra. Hon betonar även vikten av stärkt polisnärvaro, stöd till landsbygden och frågor som rör Sveriges säkerhetspolitik och kulturella identitet.

Varför är det viktigt att rösta på Sverigedemokraterna?

Vill man ha tryggheten tillbaka i Sverige så är det väldigt viktigt att rösta på SD. Det är trygghet och säkerhet som vi sätter främst. Vi vill få tillbaka ett samhälle som fungerar. Idag har vi en hög kriminalitet som vi aldrig tidigare har sett i Sverige.

Dessutom fungerar inte många samhällsfunktioner som de borde – postgång, tågavgångar och andra vardagliga saker som människor märker av. Det fungerade bättre tidigare och vi vill få tillbaka den tilliten till samhället. Alla ska kunna känna sig trygga.

Hur ska ni uppnå det?

Framför allt måste vi få ordning på kriminaliteten. Ett exempel är ungdomsfängelser. Kriminaliteten har gått ner i åldrarna. Om en trettonåring kan skjuta någon så fungerar det inte att placera den personen på ett vanligt behandlingshem. Då behövs låsta institutioner där man samtidigt får skola och struktur.

Det låter väldigt märkligt att vi år 2026 ser trettonåringar skjuta människor. Vad är det som lockar dem till kriminalitet?

Jag tror inte att det handlar om lockelse. Många lever under tvång och hot. Kriminella gängledare ger order och unga människor tvingas utföra handlingarna. Gör man inte det kan man själv eller ens anhöriga råka illa ut.

Vi har till och med sett barn dö i sprängningar. Det är tragedier varje gång något sådant händer.

Var befinner sig gängledarna? Är de i Sverige eller utomlands?

Jag tror att de finns både i Sverige och utomlands.

Hur ser tryggheten ut i Borås idag?

Nej, jag tycker inte att det ser bra ut. Vi vill ha en trygghetscentral i Borås med kameraövervakning och säkerhetsvakter. Om någon känner sig otrygg ska man snabbt kunna få hjälp, och trygghetscentralen ska kunna se var insatser behövs.

Det har också diskuterats mycket om polisernas löner och arbetsvillkor. Hur ska ni få fler poliser ute på gatorna?

Poliserna måste få en bättre arbetsmiljö och de måste vara ute bland människor istället för att sitta på kontor. Åker man till exempel till Frankrike ser man poliser ute överallt. De pratar med människor och skapar trygghet genom sin närvaro.

Vilka andra frågor är viktiga för er politik?

Vi vill bland annat att det ska vara möjligt att använda bilen. Många människor på landsbygden är beroende av bilen – barnfamiljer, äldre och sjuka. Därför behövs rimliga bensinpriser och parkeringsplatser i städerna.

Vi är oroliga för att bensinpriset kan stiga kraftigt med en rödgrön regering.

Sedan behöver vi en fungerande skola. Alla elever ska kunna känna sig trygga. Många utsätts för mobbning eller känner rädsla i skolan, och då lär man sig inte. Vi måste skapa skolor där alla elever får rätt stöd.

Kan skolan också vara en lösning mot gängkriminalitet?

Skolan har redan ett väldigt stort ansvar idag. Lärare och rektorer förväntas vara både kuratorer och problemlösare utöver att undervisa. De måste få tillbaka sitt mandat att vara just lärare.

Det behövs också bättre ordning och struktur i skolan. Alla elever fungerar inte i exakt samma miljö, och ibland behöver olika elever olika typer av skolor för att undervisningen ska fungera.

En annan fråga som diskuteras mycket är islamisering och moskébyggen i Sverige. Vad tycker du om det?

Vi vill inte att moskéer ska finansieras av andra länder. Det har till exempel funnits kopplingar till Iran och även Saudiarabien.

Vi ser en ökande islamisering i Sverige och det oroar mig. Tittar man på utvecklingen i Iran så ser man vad som kan hända när ett samhälle styrs religiöst.

Skulle du hellre vilja se fler kyrkor?

Vi har redan kyrkor, men många läggs ner. Samtidigt växer till exempel den grekisk-ortodoxa kyrkan och får fler medlemmar, även svenskar.

Jag tror att många uppskattar att de står fast vid sin tro och sina symboler. Kyrkan ska stå för det kristna budskapet och inte bli för politiserad.

Känner du dig tryggare med Sveriges NATO-medlemskap?

Jag tror egentligen inte att någon känner sig helt trygg med världsläget idag. Jag träffade ukrainare under Almedalsveckan som sa att Europa måste förstå allvaret i situationen.

Sverige rustar nu upp sitt försvar, men under många år levde vi i fred och trodde kanske inte att hotet kunde drabba oss.

Sverige såg ändå Rysslands aggression mot Georgien redan på 2000-talet. Varför rustade man inte upp tidigare?

Jag tror att många helt enkelt inte trodde att det kunde bli verklighet.

Vad är din vision för Sverige?

Egentligen önskar jag fred i hela världen. Jag hoppas att det iranska folket får tillbaka sin frihet och demokrati, för det skulle påverka hela världen positivt.

Ska Sverige stödja Israel?

Israel har rätt att försvara sig och det är viktigt att landet får fortsätta existera

Ypervorioi

Stefan Ishizaki om mötet mellan Sverige och Japan:“Jag hoppas på Sverige men Japan är riktigt bra”

Efter matchen mellan AIK och IF Elfsborg träffade vi Stefan Ishizaki som har en bakgrund i båda klubbarna. Det blev ett öppet samtal om Elfsborgs säsong, tankar kring Markus Rohdén och inte minst om VM, där Sverige och Japan ställs mot varandra i samma grupp. Med en koppling till Japan gav Ishizaki också sin syn på Japans landslag och deras chanser i turneringen

Stefan, skulle du vilja ha Markus Rohdèn tillbaka?

Ja absolut!

Kan han placera sig i startelvan?
Han är lite gammal men han är fortfarande jätteduktig. Man hittar definitivt en plats för honom.

Du har spelat för både AIK och IF Elfsborg och idag möttes lagen. Hur kändes det?
Det var lite speciellt men såklart nu när jag jobbar för Elfsborg så ville jag att Elfsborg skulle vinna och ta tre poäng.

Hur långt kan Elfsborg gå i år?

Det kan gå väldigt långt. Jag tror det är svårt, men det kan gå. Vårt mål är att komma ut i Europa. Jag tror inte truppen riktigt är redo för att vara topp tre än men det börjar se bättre och bättre ut.

Jag tycker att i början, första matcherna, så spelade vi kanske inte så bra, men vi vann. Idag spelar vi bra men vi lyckas inte riktigt sätta in bollen för att vinna. Det börjar se bättre ut spelmässigt men vi måste sätta dit bollarna också för att hänga med där uppe.

En kommentar om det svenska landslaget nu när de spelar i VM. Vad tror du?
Jag är halv japan så det blir lite samma som idag. Sverige mot Japan i sista matchen där i gruppen.Men absolut. Tunisien är såklart jättesvåra men får man fyra till sex poäng så kan man säkert gå vidare ändå. Det är bara att hoppas på minst en vinst och förhoppningsvis två.

Vilket lag ska du heja på; Japan eller Sverige?
I och med att jag har spelat för Sverige så får jag säga Sverige men Japan är jätteduktiga. De har jättebra lag. De har väldigt många japanska spelare ute i Europa nu. Av de 26 som har varit med i kvalet är det bara två eller tre som spelar i Japan, resten spelar i Europa.

Det är många namnkunniga också, Nakamura, Mitoma, Ueda. Det finns många duktiga spelare som spelar i Premier League och i stora mästerskap.Och så är det många i Tyskland också. De håller väldigt bra kvalitet.

Tror du att Japan går vidare från gruppen?
Jag tror Holland och Japan går vidare men jag hoppas på Sverige.

Kan Japan skrälla och vinna VM?
Nej, det tror jag inte. Det blir någon av de stora. England ser ganska bra ut, men de har den här förbannelsen att det inte går bra i mästerskap. Tyskland ser väldigt bra ut. Frankrike ser bra ut. Spanien ser alltid bra ut. Det står mellan dem.

Saknar du fotboll; 

Ja absolut. Jag har börjat spelat lite igen.

Ypervorioi

Svensk monument i Mesolongi:"Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget"

I dag firas Greklands nationaldag till minne av befrielsen från det osmanska riket. I detta frihetskrig på 1820-talet deltog även svenska frivilliga som reste till Grekland för att kämpa för landets frihet. Flera av dem deltog i försvaret av Mesolongi och några gav sina liv där.

Som ett minne över deras insats restes senare ett svenskt monument i staden Mesolongi. Denna historia är i dag inte särskilt känd i Sverige.

Här publicerar vi en historisk artikel från 1939 ur Svenska Dagbladet om det svenska minnesmärket över de svenska frivilliga i Mesolongi.

Ett äreminne över svenska Hellaskrigare

Bohuslänsk bautasten reses i Mesolongi

Ett svenskt minnesmärke, en bautasten, restes i den grekiska staden Mesolongi till minne av de svenska frivilliga som stupade under det grekiska frihetskriget på 1820-talet. Stenen var cirka fem och en halv meter hög och placerades på en mindre kulle av bohuslänska kullerstenar.

Den högtidliga avtäckningen skulle äga rum den 2 april, samtidigt som grekerna firar årsdagen av stormningen av Mesolongi.

Inskriptionen på stenen var huggen på grekiska och löd i översättning:

”Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget.”

Redan i början av frihetskriget år 1822 utsattes Mesolongi för en två månader lång belägring av turkiska styrkor. Belägringen hävdes tack vare grekernas tappra motstånd. Försvararnas bedrifter blev snart kända över hela Europa och väckte stark sympati för Greklands sak.

Insamlingar startades för att skaffa vapen och förnödenheter. Bara i Sverige samlades 35 000 riksdaler in. Entusiasmen i Sverige var stor och många frivilliga reste till Grekland. De anslöt sig till de internationella filhellenska styrkorna tillsammans med frivilliga från många andra länder.

År 1825 belägrades Mesolongi för andra gången av turkiska styrkor, denna gång med stöd av en egyptisk armé. Efter en lång belägring tog förråden slut. Försvararna försökte då bryta sig igenom fiendens linjer, men planerna avslöjades och endast ett fåtal lyckades ta sig igenom. När fiendens styrkor trängde in i staden sprängde de kvarvarande grekerna staden i luften.

Den mest kände av de deltagande svenskarna var Maximilian Myhrberg, som tjänstgjorde som adjutant hos den franske generalen Fabvier. Tyvärr gick de flesta dokument om de filhellenska kårerna och deras sammansättning förlorade vid stormningen av staden. Många av de svenskar som deltog i försvaret av Mesolongi och gav sina liv där har därför inte fått sina namn bevarade till eftervärlden.

Redan i maj 1829 beslutade den grekiska regeringen att uppföra ett monument till de utländska frivilligas ära. Monumentet restes i ”Hjältarnas park” i Mesolongi och följdes senare av flera andra minnesmärken.

Där finns bland annat en staty av lord Byron, som efter en kort men för grekerna mycket betydelsefull insats avled i Grekland år 1824. Där finns även en staty av amiral Hastings samt monument över tyska, finska och polska frivilliga. Efter det svenska monumentets uppförande planerades också minnesmärken över amerikanska och portugisiska frivilliga.

Det svenska minnesmärket, hugget i röd bohusgranit, skänktes till Grekland av Svenska Orient Linien. Arbetet med att ställa monumentet på plats ombesörjdes av rederiets generalagent i Levanten, generalkonsul Eugen Eugenides, en känd vän av Sverige.

Den svenska bautastenen transporterades till Grekland med Orientlinjens ångfartyg Birkaland.

Svd 1939-03-04

Svd 1939-03-04 

Ypervorioi 

Wanda är på väg till Cypern: ”Kom till ön och koppla av – där finns sol, natur och vänliga människor”

Cypern fortsätter att vara ett populärt resmål för många svenskar. Trots den senaste tidens diskussioner om säkerhetsläget tvekar inte Wanda, som har besökt ön flera gånger, att resa dit igen. 

När Greek news and radio in Florida träffade henne på flygplatsen var hon på väg till Cypern ännu en gång och såg fram emot både vandring i bergen och avkoppling. Hon beskriver Cypern som ett soligt och avkopplande land med vänliga människor och rekommenderar varmt fler svenskar att upptäcka ön.

Hur många gånger har du varit på Cypern?
Ungefär fyra gånger. Jag var där redan på 1990-talet också när jag tränade människor där.

Varför väljer du att resa till Cypern?
Det är ett väldigt fint ställe med en härlig atmosfär.

Hur skulle du beskriva Cypern för någon som aldrig har varit där?
Soligt, vackert, med vänliga människor och en avslappnande miljö.

Vad ser du mest fram emot under din resa den här gången?
Vi ska vandra i bergen och sedan koppla av.

Hur upplever du tempot på Cypern jämfört med Sverige?
Det är lugnare och mer avslappnat. Jag gillar lugn och ro. Jag bor strax utanför Stockholm, där det är lugnt hemma, men i arbetet är tempot ganska högt.

Finns det någon stad eller något område du särskilt vill rekommendera?
Ja, till exempel Larnaka, men det finns många fina platser över hela ön.

Vad tycker du om den cypriotiska maten?
Jag är vegan, så jag äter mat utan kött och fisk. Det fungerar bra, och det finns till exempel vegetarisk moussaka om man ber om det på restauranger. Jag gillar särskilt traditionella tavernor.

Vad tycker du att skiljer Cypern från andra medelhavsländer?
Jag upplever att människor är mycket vänliga och att turister verkligen är välkomna.

Är du orolig efter den senaste incidenten som har diskuterats?
Inte alls. Man kan inte gå runt och vara rädd hela tiden.

Skulle du rekommendera svenskar att resa till Cypern även nu?
Ja, absolut.

Skulle du kunna tänka dig att tillbringa mer tid där i framtiden?
Ja, vi planerar att göra vissa saker där framöver. Kanske inte flytta permanent, men att vara där mer.

Vad vill du säga till svenskar som funderar på att resa till Cypern?
Kom till Cypern och koppla av. Det är ett fantastiskt ställe.

Ypervorioi

Svenskan Linda i Ayia Napa:”Turisterna kommer varje vecka, allt är som vanligt"– här är hennes bästa tips till besökare

Trots rapporter i internationella medier om drönarattacker mot den brittiska militärbasen på Cypern fortsätter vardagen i turistområdena som vanligt. I Ayia Napa märks situationen knappt alls, säger svenskan Linda Håkanssom som bor och arbetar på ön.

I en telefonintervju med Greek radio and news in Florida berättar hon att livet fortsätter i normal takt, att turister fortfarande anländer varje vecka och att oron främst finns bland människor utanför Cypern. Samtidigt delar hon med sig av sina erfarenheter av livet på ön, rekommenderar den bästa tiden att besöka Ayia Napa och ger råd till skandinaver som funderar på att resa till eller flytta till Cypern.

Hur har du upplevt situationen på Cypern efter de senaste drönarattackerna mot den brittiska basen?

Jag befinner mig i området kring Ayia Napa. Här har vi inte märkt någonting alls. När man bor här och rör sig i området har man inte sett något.

I medierna verkar det mycket större. Ibland undrar jag om jag befinner mig på samma plats som de beskriver. Jag har fått väldigt många meddelanden från vänner i Sverige. De frågar hur situationen är med bomber på Cypern.

Jag säger till dem: här finns inga bomber.

Det var några människor på hotellet som började fråga var skyddsrum och säkra rum finns. Det var så vi själva fick reda på det, eftersom vi inte hade tänkt på det tidigare.

Annars är allt som vanligt.

Märker du någon oro bland lokalbefolkningen eller turisterna?

Mer bland turister än bland lokalbefolkningen.

Pågår oron fortfarande?

Nej, åtminstone inte vad jag kan se bland turisterna.

Det har funnits vissa reseavbokningar från personer som till exempel skulle komma på måndag. Jag vet att resebolaget Ving hade omkring 500 avbokningar till Cypern, men de gällde också framtida datum.

Fortsätter turister att komma?

Ja, varje vecka.

Känner du dig trygg att bo och arbeta på ön?

Ja. Jag har tänkt på om det är konstigt att jag inte oroar mig. Men jag gör faktiskt inte det.

Nu när medierna pratar om skyddsrum har man tänkt lite mer på det. Men det finns inte skyddsrum för hela befolkningen och många används som garage eller för andra ändamål.

Jag känner mig trygg. Kanske för att jag är svensk. Om något väldigt allvarligt skulle hända känner jag att jag skulle kunna åka tillbaka till Sverige.

Märker du någon förändring i vardagen?

Nej, inte bland lokalbefolkningen.

Så livet fortsätter som vanligt?

Ja. Det är som om ingenting har hänt.

Är turister välkomna?

Ja, absolut. De behöver inte vara rädda.

Vad skulle du säga till turister som funderar på att resa till Cypern?

Jag kan inte veta vad som händer i framtiden. Men Mellanöstern har i många år varit en region med spänningar och Cypern ligger väldigt nära. Trots det har det aldrig hänt något på Cypern.

Min man, Josef, var från Libanon. Där har det funnits bombningar och konflikter i många år, men allt beror på vilken del av landet man befinner sig i.

Nu verkar det som att målet är den brittiska basen och inte befolkade områden. Naturligtvis kan civila skadas, men här där jag är har ingenting hänt.

Om jag hade hört bomber här hade jag kanske reagerat annorlunda. Men här är allt lugnt.

Vad skulle du säga till skandinaver som funderar på att resa till Cypern?

Allt är som tidigare. Det finns egentligen ingenting att vara rädd för.

Hur reagerar du när du läser i svenska medier att det finns oro?

Jag tycker att det är överdrivet. Hur kan de säga det när de inte är här?

De kanske intervjuar vissa människor, men ändå känns det överdrivet. När de skriver att flygplan eller militära styrkor skickas tror vissa att något stort kommer att hända. Men det handlar bara om förebyggande försvarsåtgärder.

Vi fick också information om att sirener skulle testas. Då trodde vissa att något var på väg att hända, men det var bara ett test.

Livet i Ayia Napa

När är enligt dig den bästa tiden att besöka Ayia Napa?

September, oktober och november. Från mitten av september är vädret fortfarande mycket varmt.

Jag skulle även säga att december är underbar.

Vad är skillnaden mellan sommaren och våren eller hösten?

På sommaren är det mycket folk på stränderna och på gatorna.

På våren och hösten finns det mer utrymme och klimatet är mer behagligt.

Finns det lugnare platser för dem som inte vill festa?

Ja. Egentligen är det bara bargatan som är det stora nöjesområdet och en del av stranden Nissi Beach under dagtid.

Vilka platser i Ayia Napa skulle du rekommendera?

Hamnen och den nya marinan i Ayia Napa. Där är det inte lika mycket folk.

Är Ayia Napa en bra destination för familjer eller främst för unga?

Den passar absolut även för familjer.

Vilka barer eller klubbar är populära bland unga?

Skandinaver gillar baren BAR DE THEATRE. Det finns också Pirates och andra ställen på bargatan.

Vilka restauranger skulle du rekommendera?

Jag skulle rekommendera att man åker till Sotira och äter på en traditionell grekcypriotisk taverna som Mousikos, ungefär tio minuter från Ayia Napa.

Jag går också ofta till Hokkaido eller De Medici, där de serverar asiatisk respektive italiensk mat.

Livet på Cypern

Vad är det bästa med livet på Cypern?

Vädret och klimatet. De gör livet lättare.

Saknar du Sverige?

Ja. Jag saknar skogen.

Skulle du rekommendera fler svenskar att flytta till Cypern? Varför?

Ja. På grund av klimatet och livskvaliteten. På vintern i Sverige stannar människor ofta inomhus. Här kan man leva mer utomhus hela året.

Man kanske inte tjänar lika mycket pengar, men livskvaliteten är hög.

Vad har du lärt dig av livet på Cypern?

Att man inte ska stressa. Cyprioter stressar inte på samma sätt.

Jag tror också att vi i Sverige ibland tar vissa saker för givna eftersom staten erbjuder mycket stöd.

Vilka aktiviteter kan svenskar göra i Ayia Napa?

På sommaren kretsar allt kring havet: dykning, snorkling och båtturer.

Men naturen är också fantastisk. Det upptäckte jag mer på vintern. Man kan till exempel vandra i Cavo Greco och det är väldigt vackert.

Vad bör skandinaver absolut prova när de kommer hit?

De måste prova cypriotisk meze.

Finns det någon dold skatt du skulle rekommendera?

Havet är den största skatten.

Till exempel Turtle Beach i Protaras.

Vad är ditt bästa råd till någon som vill flytta till Cypern?

Att inte jämföra Cypern med Sverige. Det är inte Sverige. Man har flyttat utomlands för att uppleva något annat.

Ibland går saker lite långsammare här, men man måste njuta av klimatet och livet.

Ypervorioi 

Samisk journalist:"Hela mitt liv har jag kämpat mot hat och rasism-Den gröna omställningen blir grön kolonialism mot oss"

Den 6 februari, under firandet av samernas nationaldag, besökte Greek News in Florida statsbiblioteket i Göteborg för att bevaka evenemanget och träffa några deltagare. Där mötte vi journalisten Mona-Malin Melli Sarri, som växte upp i inlandet i Västerbotten, i Vindeln. 

I intervjun berättar hon om sin samiska identitet, sina erfarenheter av språket och kulturen samt hur hon ser på samernas situation i dagens samhälle.

Vilken relation har du till samerna?

Min relation till det samiska språket är att jag är same. Jag identifierar mig som same och det har jag gjort hela mitt liv.

Hur upplever du situationen i dagens samhälle?

Jag upplever den som fientlig. Den bygger till stor del på okunskap och stereotyper, men den kan variera från plats till plats. Ofta är den värre i mindre samhällen.

Har det varit så länge?

Ja, hela mitt liv har jag kämpat med hat, hot, fördomar och rasistiska uttryck. Även när det gäller möjligheten att till exempel lära mig mitt språk, nordsamiska. Det är den verklighet jag känner till.

Hur fungerar möjligheten att lära sig språket i skolan?

I Sverige finns det en lag som säger att man ska kunna läsa sitt modersmål, men det finns ingen fastställd kvalitetsnivå. I grundskolan var nivåerna ganska låga, ungefär en timme i veckan med lärare som inte alltid var utbildade. På universitetet finns däremot många kurser. Det gäller särskilt eftersom jag talar nordsamiska, som är den största varianten. Det är mycket svårare när det gäller umesamiska eller lulesamiska, som är andra dialekter.

Hur ser du på den svenska statens roll i relation till samerna?

Jag tycker att det behövs ett starkare arbete för att främja det samiska folket och språket, eftersom mycket av hatet i dag bygger på okunskap.

Har du själv upplevt diskriminering?

Ja, hela mitt liv har jag blivit förtryckt av icke-samer.

Vad ligger bakom detta förtryck?

Det handlar om många år av statliga beslut som har lett till att samer betraktats som ett mindre värdefullt folk. Historien talar om saker som rasbiologi eller nomadskolor där man försökte försvenska och kristna samerna. Det är den börda vi bär – vi vet vad vårt folk har utsatts för.

Hur kan den samiska kulturen och språket bevaras och stärkas?

Genom evenemang som detta, där språket finns, hörs och uppmuntras att talas. Genom mer utbildning, enklare lärarutbildning och större tillgänglighet. Framför allt behövs insatser i skolan och tidig utbildning för barn om Sveriges urfolk.

Vad symboliserar den samiska flaggan?

Flaggan är kopplad till naturen eftersom vi är ett naturfolk. Många säger att rött symboliserar blodet i våra ådror eller i djuren, blått havet, grönt naturen och gult solen. Men det finns olika tolkningar.

Kan du tala om markrättigheter och ILO 169?

ILO 169 är en konvention som betonar att staten måste lyssna på urfolk. Norge har ratificerat den, men inte Sverige. Det innebär att Sverige kan använda mark för gruvor, vindkraft eller vattenkraft utan att vi har något att säga till om, trots att det är vår mark.

Har detta ökat i samband med klimatdebatten?

Ja, det finns något som kallas ”grön kolonialism”, där vind- och vattenkraft är bra för miljön men inte för oss och vår kultur. Ofta hörs inte vår röst eftersom det anses vara bra för framtiden.

Hur ser situationen ut i andra länder?

Det är en svår fråga. Samer i Ryssland är hårt förtryckta och kan inte uttrycka sig fritt. Det finns förtryck i alla nordiska länder, men Norge har fler rättigheter eftersom landet har ratificerat konventionen. Jag känner få samer i Finland, men överallt finns ett tryck på att exploatera deras mark.

Ypervorioi 

Greklandskännaren Markus Olsson: “Det finns något att uppleva under alla årstider” – så reser du bäst i Grekland

Vagabond.se

Markus Olsson är skaparen av Mitt Grekland och en av de svenskar som känner Grekland bortom de vanliga turiststråken. Genom många resor till öarna och till fastlandet har han fått en djup kunskap om den grekiska naturen, kulturen, gastronomin och vardagslivet.

Med tanke på hans omfattande erfarenhet av Grekland kontaktade Greek Radio in Florida honom för att dela med sig av sina råd och erfarenheter till publiken. Genom denna kontakt fick vi också möjlighet att prata med honom, så att han kunde förmedla sina egna tips och observationer om resor till Grekland.

I följande intervju delar han sina bästa tips om vilken tid på året som är idealisk för att resa, hur man kan undvika turistmassorna och vilka destinationer som erbjuder den mest autentiska grekiska upplevelsen.

Vilken är den bästa tiden för svenskar att resa till Grekland med tanke på priser, väder och upplevelser?

Jag skulle säga att alla årstider erbjuder stora möjligheter, beroende på vilka upplevelser man söker. Grekland har mycket att erbjuda under sommaren, hösten, vintern och våren, och beroende på ens budget, väderpreferenser och de aktiviteter man vill göra under resan kan olika årstider passa bättre eller sämre.

Min favoritårstid i Grekland är våren, när dagarna är varma, luften klar och naturen grön och blommande. Överallt förbereder man sig för sommarsäsongen och det finns en känsla av energi och förväntan. Boendepriserna är oftast lägre än under högsäsongen (delar av juni, hela juli och augusti), det finns färre turister och vädret är idealiskt för att besöka monument och sevärdheter. Även om havet kan vara lite kyligt skulle jag säga att temperaturen är som att bada i en svensk sjö mitt i sommaren – lite kallt i början, men kroppen vänjer sig snabbt.

Jag reser sällan till Grekland under den mest intensiva turistsäsongen eftersom priserna på boende ökar kraftigt och det är mycket folk överallt. Samtidigt har många människor inte möjlighet att resa utanför sommaren och om man vet vad man kan förvänta sig vid den tiden kan man ändå njuta av en fantastisk resa. Vädret är oftast stabilt med sol och värme, servicen fungerar på maximal nivå och bad i havet är verkligen njutbart.

En annan mycket trevlig tid att resa till Grekland är hösten, med milda kvällar, färre turister och ett mer avslappnat tempo. Priserna börjar sjunka och resenären får mer för samma budget. Det är också en idealisk period för sightseeing eftersom dagstemperaturerna är mer behagliga för promenader.

Man ska inte heller underskatta vintern i Grekland. Vädret kan vara varierande och erbjuda både soliga och behagliga temperaturer men också regn och kyla. Jag hade möjlighet att åka skidor i Grekland för några år sedan och det finns flera skidorter som kombinerar vackra backar med traditionella bergsbyar.

Är det varmt nog att bada på våren? Och var?

Ja, enligt min mening är det möjligt, även om jag personligen inte har något emot lite svalare vatten. Ju längre söderut i Grekland man befinner sig, desto varmare är havet på våren.

Är sommaren fortfarande den bästa säsongen för de flesta svenskar?

Det beror på vad man vill göra och vad man vill få ut av sin resa. Många är begränsade av semester och skollov, men om det finns möjlighet att resa vid en annan tidpunkt är det verkligen värt att upptäcka Greklands mångfald under hela året.

Vilka öar rekommenderar du för familjer, par och unga resenärer?

Efter så många resor till Grekland har jag kommit fram till att nästan alla öar kan erbjuda något för alla. Jag säger sällan att en ö inte passar för familjer eller unga resenärer. Det viktiga är vad varje person vill uppleva på sin resa och att välja destination utifrån det.

Fundera över vad som är viktigt för dig: sevärdheter, sand- eller stenstränder, bra snorkling, variation av tavernor och nattliv, olika byar och boendealternativ eller direktflyg.

Glöm inte att fastlandet i Grekland också har otaliga fantastiska destinationer, både vid kusten och inne i landet.

Hur kan man undvika folkmassorna på sommaren?

Genom att resa tidigt på säsongen eller välja destinationer som inte betjänas av stora charterpaket. Om man organiserar resan själv med flyg, färjor och boende öppnas enorma möjligheter och man kan uppleva platser som är mindre turistiska.

Finns det platser som kombinerar strand och lugn?

Ja. Jag har mycket goda erfarenheter från Sivota på det grekiska fastlandet samt från öar som Naxos, Anafi, Leros, Donoussa, Syros, Andros, Kimolos och Skyros.

Är havet fortfarande varmt på hösten?

Ja, eftersom havet behåller sommarens värme. I stora delar av Grekland är vattnet fortfarande mycket behagligt, även om det gradvis blir svalare ju längre hösten går.

Vilka är de bästa destinationerna året runt?

Aten och Attika i allmänhet, liksom Kreta, är destinationer som erbjuder upplevelser året runt.

Vilka aktiviteter passar under olika årstider?

Vandring och besök på arkeologiska platser är idealiska på våren och hösten. Skidåkning är naturligtvis för vintern, medan bad i havet är bäst på sommaren och tidig höst.

Vilka är de vanligaste misstagen turister gör?

På organiserade resor är det lätt att begränsa sig till hotellet. Men det är värt att utforska det bredare området och de omgivande byarna. Där upptäcker man autentiska gastronomiska upplevelser, fina möten med människor och lokala produkter som inte finns i turistbutiker.

Om man gör island hopping är det klokt att lämna lite extra tid innan hemresan. Dåligt väder kan ställa in färjeförbindelser, vilket hände mig förra året när jag blev kvar längre på Serifos och bara tillbringade några timmar i Aten innan mitt flyg hem.

Vilka är tre grekiska maträtter som ingen bör missa?

Det viktigaste är att lämna de turistiska områdena och leta efter tavernor med lokala råvaror och traditionella recept.

Jag älskar särskilt lokala pajer, särskilt i regionen Epirus.

Grekland är också en utmärkt destination för vegetarisk mat, med favoriträtter som bönstuvning och bönsoppa.

Tre traditionella grekiska drycker man bör prova?

Min favorit är tsipouro, som påminner om grappa och passar perfekt till maten.

Grekiska viner förtjänar särskild uppmärksamhet och kan följa både lunch, middag eller en avkopplande eftermiddag på balkongen.

Slutligen är grekiskt kaffe en integrerad del av upplevelsen och kan avnjutas när som helst på dagen. Personligen föredrar jag att dricka det på morgonen på ett litet kafé och samtidigt betrakta livet runt omkring mig.

ypervorioi

Ullis Andersson:”På Skiathos finns färre måsten än i Sverige – Livet är inte lika strikt organiserat"

Ullis Andersson som ursprungligen kommer från Sundsvall har under de senaste åren skapat ett nytt liv på den grekiska ön Skiathos, där hon driver den välkända baren Anderssons Bar i den gamla hamnen på ön.

Nu förbereder hon sig för nästa affärssteg genom att öppna en butik med svenska godis en idé som hon har burit på i många år.

Greek Radio Florida, kontaktade henne med anledning av hennes liv och verksamhet på Skiathos. Genom denna intervju fick även vi möjlighet att lyssna om hennes erfarenheter av livet i Grekland, skillnaderna mellan den svenska och den grekiska vardagen samt utmaningarna och möjligheterna med att driva företag utomlands.

Vad fick dig att lämna Sverige och flytta till Skiathos?

Jag kom till Skiathos första gången 1994. Till en början kom jag hit på semester och återvände varje år. För 13 år sedan, 2014, öppnade jag en bar här.

Många tror att det är en partybar, men jag gjorde faktiskt tvärtom. Jag skapade en bar för människor som inte vill ha hög musik. Jag köpte ett redan existerande företag, renoverade det i min egen stil och det blev mycket populärt.

Vi gör våra egna cocktails och kokar själva rabarbersirap, så jag tvingar alla svenskar att ta med rabarber från Sverige. Jag använder bara färska produkter och anpassar drinkarna så att de blir unika.

Nu ska jag också öppna en butik med svenskt godis precis bredvid. Lokalen blev ledig och jag bestämde mig för att ta över den. Jag har redan en stor kundkrets, främst från Skandinavien, men de flesta av mina gäster är engelsmän som också älskar lakrits och svenskt godis.

Jag har besökare från USA, Sydafrika och hela Europa. Ett sällskap från Los Angeles som själva drev en bar sa till mig att det var de bästa cocktails de någonsin hade smakat.

Ångrade du någonsin att du flyttade till Skiathos?

Nej. Min man är från Skiathos och driver två restauranger. Han hjälper mig mycket. Vi har fortfarande ett hus i Sundsvall eftersom mina barnbarn bor där. Jag åker dit varje år i några veckor och de kommer också hit. Jag försöker också övertala min man att vi ska tillbringa någon vecka i Sverige på sommaren. Men när sommaren väl kommer är det nästan omöjligt att lämna Skiathos eftersom turistsäsongen då är i full gång på ön.

Vad har livet på Skiathos lärt dig?

Att man inte behöver vara lika strikt organiserad som i Sverige.

I Sverige kommer man alltid i god tid, betalar räkningarna flera dagar i förväg och allt fungerar enligt ett schema.

Här ändras planerna lätt. En dag skulle vi måla, men i stället satt vi med vänner i fyra eller fem timmar. Det skulle aldrig hända i Sverige.

Vilka är skillnaderna mellan livet i Grekland och Sverige?

I Grekland finns det färre “måsten”. I Sverige planeras allt via kalendern.

Här ringer man någon för en kaffe och det slutar med vin och mat. Livet fortsätter – bara i en annan takt.

Samtidigt känner jag tacksamhet över att jag alltid kan återvända till Sverige, eftersom tryggheten och systemen fungerar annorlunda här.

Vilka utmaningar mötte du som företagare i Grekland?

Jag var tvungen att snabbt lära mig att anpassa mig. I Sverige sker allt digitalt, medan man här behöver papper, stämplar och tålamod.

Tålamod är nödvändigt. Ibland går saker inte som planerat, men till slut hittar de sin väg.

Vad saknar du mest från Sverige?

Mina barnbarn, min dotter – och chokladen Marabou.

Känner du dig idag mer grekisk eller svensk?

Jag känner mig svensk. När man flyttar som vuxen finns ens rötter alltid kvar.

Vad är den svåraste delen av anpassningen?

Många säger att jag lever deras dröm, men få skulle våga lämna allt bakom sig. Man måste vara helt orädd och redo att arbeta mycket hårt.

Skulle du råda andra svenskar att flytta till Grekland?

Det är bra att först prova på livet här. Levnadsstandarden och det sociala systemet är annorlunda.

Många idealiserar Grekland på sommaren och blir överraskade på vintern när allt är stängt.

När är den bästa tiden att besöka Skiathos?

Maj, juni, september och oktober. Juli och augusti är för dem som gillar mycket liv och rörelse.

Vilka stränder rekommenderar du?

Den lilla ön Tsougria Island, bara 15 minuter med båt från Skiathos, är fantastisk. Det sägs att The Beatles ville köpa den på 1960-talet.

Det är också värt att besöka de norra stränderna på ön. Skiathos har 65 stränder och de flesta är utmärkta.

Vad betyder frihet för dig?

Frihet är att öppna balkongdörren på morgonen, dricka kaffe och se den gamla hamnen framför mig.

Jag tänker ofta på hur privilegierad jag är. Jag är stolt och tacksam över livet jag har byggt upp med hårt arbete, svett och tårar.

Ypervorioi