"Sekulariseringen har inneburit att färre människor intresserar sig för kristen tro"

I år firar S:t Nikolai kyrka i Örebro sitt 750-årsjubileum, en milstolpe som ger anledning att blicka tillbaka på kyrkans långa och mångfacetterade historia. Som en av stadens äldsta byggnader har kyrkan varit en central plats för andlighet, gemenskap och kultur genom århundradena. I denna artikel ger teologiska utredaren Erik Lindstrand utförliga svar på frågor om kyrkans ursprung, arkitektur och förändringar genom tiderna. Vi diskuterar också kyrkans betydelse i dagens sekulariserade samhälle och vilken roll den spelar för människor i Örebro och i Sverige idag.

Hur skulle du beskriva svenskarnas tro idag?

Sverige är idag ett mångreligiöst land. Svenska kyrkan är fortfarande det största samfundet med cirka 50 % av befolkningen som medlemmar. Katolska och ortodoxa kyrkan är också stora samfund, liksom islam något som framför allt beror på invandring. I Sverige finns också en del ateister, men desto fler agnostiker, det vill säga personer som säger: ”Jag tror på något, men vet inte riktigt vad”. Det är ett resultat av sekulariseringen som var stark från 1940-talet fram till omkring 2010, men som har avtagit något på senare tid.

Är Sverige fortfarande ett kristet land?

Det beror på hur man definierar ett kristet land. Majoriteten av invånarna i Sverige är döpta och tillhör en kyrka. Religionsfrihet har funnits i Sverige sedan 1951, vilket innebär att man har rätt att tillhöra valfri religion – eller ingen alls. Svenska kyrkan och staten var formellt förenade fram till år 2000. Fram till 1996 blev alla som föddes i Sverige automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan.

Varför är det viktigt att Sverige ska vara ett kristet land?

Det viktigaste är vår rätt att vara kyrka och att tala om Kristus både i våra kyrkor och i offentliga sammanhang. Självklart är det positivt om så många som möjligt är kristna, men staten i sig behöver inte vara kristen. Däremot underlättar det för kyrkorna i landet om det finns en kristen grundsyn i samhället.

Vad har sekulariseringen inneburit för Svenska kyrkan?

Sekulariseringen har inneburit att färre människor intresserar sig för kristen tro. Undervisningen om kristendomen i skolan har minskat, och färre döper sina barn, gifter sig eller begravs i Svenska kyrkan. Antalet medlemmar har sjunkit. Men på senare år har trenden vänt: fler människor besöker gudstjänster, färre lämnar kyrkan, fler konfirmeras och kyrkan har fått nya medlemmar.

Hur har Sveriges övergång till protestantism under 1500-talet påverkat landets väg mot sekularisering?

Det är en komplex fråga som religionssociologer har diskuterat länge. När protestantismen infördes blev kyrkan och staten helt sammanflätade. Kristendomen genomsyrade samhället på alla plan. Detta ledde till att svenskarna blev mycket kyrkliga, men också att många började distansera sig från kyrkan när det blev möjligt under 1800-talet (med lagen om utträde 1860) och 1900-talet (religionsfrihet 1951).

Vilken roll kan tro och kyrka spela i kampen mot kriminalitet och gängvåld?

Kyrkan kan lyfta fram kristna värderingar som frid, fred, respekt för medmänniskan och omsorg om de svaga. Dessutom kan kyrkan skapa positiva gemenskaper för ungdomar och samarbeta med ungdomsgårdar samt andra samfund för att visa på goda alternativ till kriminalitet.

Tycker du att gängvåld och polarisering i samhället är en följd av andlighetsbrist?

Det är inget jag direkt har tänkt på tidigare, men när kunskapen om kristna värderingar och känslan av något större försvinner, tappar vi ofta vår moraliska kompass. Så ja, det kan spela en viss roll. Vi behöver hjälpa människor att hitta tillbaka till sin andliga kompass.

Hur ser du på ungdomarnas intresse för tro, kyrka och andlighet idag?

Intresset har varit lågt under en tid men har ökat de senaste åren. Det beror förmodligen på att världen upplevs som mer orolig, att unga människor känner en andlig längtan som samhället inte kan svara på, samt att de söker gemenskap i en tid då många känner sig ensamma med endast sociala medier som sällskap. De vill möta människor och Gud på riktigt.

Hur påverkar digitaliseringen ungdomarnas andlighet?

Digitaliseringen gör unga mer ensamma på ett djupare plan, vilket i sin tur ökar längtan efter andlighet. Samtidigt är digitala kanaler ett effektivt sätt att nå ut med det kristna budskapet och väcka intresse.

Varför tror du att fler människor kommer till kyrkan idag?

Av samma skäl som ungdomarna: världen har blivit oroligare, många söker andlig fördjupning som samhället inte erbjuder, och längtar efter gemenskap och mening utanför skärmar och sociala medier. Kyrkan erbjuder ett möte med både människor och Gud – på riktigt.

S:t Nicolai kyrka i Örebro – Historia och betydelse.

Vilket år anses S:t Nicolai kyrka ha grundats och byggts? Hur vet man det?

Kyrkan började byggas omkring år 1275 i tidig gotisk stil. Den byggdes stegvis under flera decennier fram till 1400-talet. Invigningen ägde troligen rum år 1291 eller 1292, då den första och hittills enda biskopsvigningen hölls där – biskop Isar av Strängnäs. Bygget initierades sannolikt av kung Magnus Ladulås och biskop Anund, tillsammans med borgare i Örebro. Kyrkan nämns för första gången i ett pantbrev från 1291. Namnet S:t Nicolai kyrka är belagt först på 1700-talet men tros ha använts redan på 1200-talet.

Vilka stora förändringar har kyrkan genomgått under sina 750 år?

Tornet tillkom på 1400-talet och byggdes om runt 1880. Den södra portalen är från 1300-talet. Fönster och fasaddetaljer restaurerades mellan 1860 och 1900. Engelbrektskapellet i nordost tillkom på 1890-talet, men ersatte ett äldre kapell från 1400-talet där Engelbrekts reliker troligen förvarades. Taket är från 1940-talet. Altartavlan är från cirka 1660, bänkarna och predikstolen från 1930-talet.

Vilka arkitektoniska stilar finns bevarade i kyrkan idag?

Interiören och norra portalen är i tidig gotik. Södra portalen är höggotisk. Resten av fasaden är i engelsk nygotik. Altartavlan representerar barocken och Engelbrektskapellets interiör är modernistisk från 1950-talet.

Varför valde man att döpa kyrkan till S:t Nicolai kyrka? Finns det källor om detta?

Det finns inga bevarade källor som förklarar valet av skyddshelgon. Men eftersom S:t Nikolaus är handelns skyddshelgon, och Örebro var en viktig handelsplats, är det sannolikt orsaken. Många handelsstäder i Sverige hade kyrkor tillägnade honom, till exempel Stockholm, Nyköping, Halmstad och Arboga.

Finns det bevarade ikoner, målningar, träskulpturer eller altarskåp från medeltiden?

Nej, på grund av många ombyggnationer finns inga ikoner, skulpturer eller altarskåp från medeltiden bevarade. Det finns dock svaga rester av målningar i södra tvärskeppet och många stenarbeten är medeltida. Två stenskulpturer av Adam och Eva från 1600-talet finns längst ned i kyrkan.

Vilken historisk koppling finns mellan S:t Nicolai kyrka och Örebro slott?

Ingen direkt koppling finns, men slottet fungerade redan på 1100-talet som en försvarsanläggning vid Svartån. En handelsplats växte upp där och under 1200-talet utvecklades det till en stad – och då byggdes också S:t Nicolai kyrka.

Vad är särskilt intressant i kyrkans historia?

År 1528 samlades Svenska kyrkans biskopar och ledande prelater i S:t Nicolai kyrka och beslutade att bryta med påven i Rom. Det var här som Sverige officiellt antog den lutherska läran – ett avgörande ögonblick i svensk kyrkohistoria.

Ypervorioi