Visar inlägg med etikett Michael Merdoyo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Michael Merdoyo. Visa alla inlägg

fredag 6 mars 2026

Σουηδός αρθρογράφος:"Η Κύπρος λειτουργεί ως ένα αβύθιστο αεροπλανοφόρο στη Μέση Ανατολή-Η νέα πρώτη γραμμή της Ευρωπαϊκής Ένωσης"

Ο Mikael Merdoyo είναι μέλος του Σουηδικού κόμματος Medborgerlig samling (MED) και αρθρογράφος. Στο παρακάτω άρθρο αναλύει τη γεωστρατηγική σημασία της Κύπρου στην Ανατολική Μεσόγειο, επισημαίνοντας τον αυξανόμενο ρόλο του νησιού ως ενεργειακού, στρατιωτικού και γεωπολιτικού κόμβου σε μια ιδιαίτερα ασταθή περιοχή. Παράλληλα εξετάζει τις νέες προκλήσεις ασφάλειας που αντιμετωπίζει η Κύπρος, σε μια περίοδο όπου οι εξελίξεις στη Μέση Ανατολή και οι ενεργειακές ανάγκες της Ευρώπης επηρεάζουν άμεσα τη στρατηγική σημασία της περιοχής.

Η Κύπρος λειτουργεί ως ένα αβύθιστο αεροπλανοφόρο στη Μέση Ανατολή. Αυτό καθιστά το νησί πολύτιμο πλεονέκτημα για τη Δύση. Ταυτόχρονα όμως, το νησί απειλείται πλέον από ιρανικά drones και τουρκικό αποκλεισμό. Αυτό γράφει ο Mikael Merdoyo στην Σουηδική ιστοσελίδα Bulletin.

Όταν πρόσφατα ένα ιρανικής κατασκευής drone τύπου Shahed συνετρίβη κοντά στη βρετανική αεροπορική βάση RAF Akrotiri στην Κύπρο, οι ζημιές ήταν περιορισμένες. Ωστόσο, το περιστατικό θα πρέπει να λειτουργήσει ως καμπανάκι κινδύνου για την Ευρώπη. Οι πόλεμοι στη Μέση Ανατολή δεν μένουν πλέον στην περιοχή έχουν ήδη φτάσει στα εξωτερικά σύνορα της Ευρωπαϊκής Ένωσης.

Η Κύπρος συχνά θεωρείται ένα περιφερειακό τουριστικό νησί στη Μεσόγειο. Στην πραγματικότητα, η χώρα μετατρέπεται γρήγορα σε έναν στρατηγικό κόμβο σε μια ολοένα και πιο ασταθή περιοχή. Ο συνδυασμός στρατιωτικής παρουσίας, ενεργειακών πόρων και γεωγραφίας καθιστά το νησί κομβικό σημείο στο παιχνίδι των μεγάλων δυνάμεων.

Πρώτον, η Κύπρος αποτελεί στρατιωτική πλατφόρμα. Οι βρετανικές βάσεις στο νησί χρησιμοποιούνται τακτικά σε επιχειρήσεις στη Μέση Ανατολή. Ταυτόχρονα, η συνεργασία μεταξύ Κύπρου, Ελλάδας, Ισραήλ και ΗΠΑ ενισχύεται. Ισραηλινά συστήματα αεράμυνας παραδίδονται στο νησί και κοινές στρατιωτικές ασκήσεις γίνονται όλο και πιο συχνές. Στην πράξη, η Κύπρος ενσωματώνεται σταδιακά στην αρχιτεκτονική ασφάλειας της Δύσης στην Ανατολική Μεσόγειο. Για δρώντες όπως το Ιράν ή η Χεζμπολάχ, αυτό καθιστά την Κύπρο πιθανό στόχο.

Δεύτερον, η ενέργεια είναι καθοριστικής σημασίας. Μεγάλα κοιτάσματα φυσικού αερίου έχουν ανακαλυφθεί στα κυπριακά ύδατα και διεθνείς ενεργειακές εταιρείες επενδύουν δισεκατομμύρια στην περιοχή. Παράλληλα, συζητούνται νέα έργα αγωγών και ηλεκτρικών διασυνδέσεων που θα συνδέουν το Ισραήλ, την Κύπρο και την Ελλάδα με την Ευρώπη. Σε μια εποχή όπου η Ευρωπαϊκή Ένωση προσπαθεί να μειώσει την εξάρτησή της από τη ρωσική ενέργεια, η Ανατολική Μεσόγειος μπορεί να εξελιχθεί σε στρατηγικά σημαντική εναλλακτική πηγή.

Τρίτον, η Κύπρος έχει γίνει **λογιστικός κόμβος για τη διαχείριση κρίσεων** στην περιοχή. Εκκενώσεις από τον Λίβανο έχουν οργανωθεί μέσω του νησιού και ανθρωπιστικές αποστολές προς τη Γάζα έχουν περάσει από κυπριακά λιμάνια. Η χώρα λειτουργεί όλο και περισσότερο ως οπίσθια βάση για διεθνείς επιχειρήσεις στη Μέση Ανατολή.

Όλα αυτά καθιστούν την Κύπρο στρατηγικά σημαντική αλλά και ευάλωτη. Η πρόσφατη επίθεση με drone δείχνει ότι οι συγκρούσεις στην περιοχή μπορούν να πλήξουν άμεσα έδαφος της Ευρωπαϊκής Ένωσης. Ταυτόχρονα, η Κύπρος δεν διαθέτει τη στρατιωτική ικανότητα που απαιτείται για να αντιμετωπίσει μόνη της μια τέτοια απειλή ασφαλείας.

Αν η Ευρώπη θέλει να αξιοποιήσει τον ρόλο της Κύπρου ως ενεργειακού κόμβου και σταθερού εταίρου, τότε η Ένωση πρέπει επίσης να είναι έτοιμη να αναλάβει μεγαλύτερη ευθύνη για την ασφάλεια του νησιού. Αυτό σημαίνει επενδύσεις στην αεράμυνα, στενότερη συνεργασία στον τομέα της ασφάλειας και σαφείς πολιτικές εγγυήσεις.

Συντακτική ομάδα 

torsdag 7 augusti 2025

Michael Merdoyo:"I 100 år har Turkiet haft etnokulturell apartheid och nu vill de införa ett islamitiskt styre"

Michael Merdoyo är en välkänd skribent som regelbundet medverkar i flera svenska tidningar och nyhetssajter. Med ett skarpt öga för utrikespolitik och minoritetsfrågor i Mellanöstern har han gjort sig känd för sina tydliga ställningstaganden, inte minst när det gäller Turkiets roll i regionen.

Nyligen väckte han starka reaktioner med en artikel där han uppmanade NATO att utesluta Turkiet, som han benämner landet som ett folkmords och ockupationsland.

Med anledning av detta tog vi kontakt med Merdoyo för en kort intervju om hans syn på Turkiets agerande, Assyriernas situation i Turkiet och Syrien, och vilka internationella åtgärder han anser krävs för en varaktig förändring.

Du har nyligen skrivit en artikel om att Turkiet bör lämna Nato-alliansen. Hur tycker du att ett sådant utträde skulle kunna gå till?

Egentligen handlar det mest som att på allvar diskutera Turkiets vara eller icke vara i NATO. Och hur deras vara i så fall måste se ut framöver. Jag tror på unioner och samarbeten. Jag hade gärna sett en världsunion där samtliga arbetar för en bättre morgondag, och en värld utan krig och konflikter. Men vi har en bit kvar dit. Länder är på väldigt olika nivåer sett till utbildning, människosyn, demokrati, ekonomi osv. Det kräver att vi arbetar därefter.

Turkiets utrikespolitiska ageranden är ytterst problematiska. När det kommer till Turkiet så behöver du tala ett språk eller uttrycka dig på ett sätt som de begriper. De behöver forceras i rätt riktning.

Turkiet har idag inget med NATO att göra. Jag är ytterst tveksam till om de skulle ställa upp och skydda övriga länder om det krävdes. De är dubbel-, trippel- och meragenter. De drar nytta av NATO när det passar dem, och i övrigt gör de som de vill. De går efter sin egen agenda och inget annat. Med dagens styre är det ett land som inte bryr sig om någon annan eller något överhuvudtaget.

I 100 år har Turkiet haft etnokulturell apartheid och nu vill de införa ett islamitiskt styre. Och det är ingen som på allvar ifrågasätter dem.

Turkiets agerande och uppförande är inte lämpligt för NATO och ska inte accepteras. Vill de inte anpassa sig så tycker jag att övriga länder ska utesluta dem eller helt sluta leverera krigsmateriel samt förbjuda dem från att använda vapen levererade från NATO-länderna. Olika typer av kännbara sanktioner kan helt klar införas.

Turkiet har kommit undan med allt illa de gjort genom sin historia. Och det gör att de vet att de kan agera som de vill utan repressalier.

Turkiet anses vara en av de starkaste militära makterna inom Nato. Tycker du att Turkiet fortfarande har en västvänlig inriktning?

I min mening har Turkiet aldrig haft en västvänlig inriktning. Deras intresse ligger i att ta över, det är deras eviga dröm. Turkarna har byggt upp sin närvaro i dagens Turkiet genom att erövra och underkasta övriga kulturer. Det har gjort att de skapat en mentalitet där de ser överhöghet som sin rätt. De agerar nonchalant och respektlöst mot övriga inom alliansen och sin omgivning.

Hur ser situationen ut för kristna i Turkiet? Kan de utöva sin religion fritt?

Situationen är icke existerande, kristna är en liten minoritet. Det finns en laglig rätt att utöva religionen med i praktiken mottas diskriminering, trakasserier och hot, rätt till egendom och restaurering är begränsad och det är tveksamt om det får predikas och utbildas fritt. På vissa begränsade platser går det ok, men i stort är det otryggt att utöva annan religion än islam.

Hur är situationen för assyrier i Turkiet? Vilket parti brukar assyrier rösta på och varför?

Katastrofal. Genom åren har land och egendom konfiskerats och det är mer eller mindre omöjligt att få tillbaka det. Exempelvis ifrågasätts renoveringar av hus i våra ursprungliga områden i sydöstra Turkiet. Turkiet vill att dessa ska vara kvar som ruiner och ”antika” byggnader.

Assyrier är heller inte erkänd som en folkgrupp eller minoritet i Turkiet (tveksamt om namnet assyrier ens är tillåtet). De begränsar ”suryaniler” (deras benämning på den assyriska befolkningen) till en religiös turkisk kristen grupp. Språket, ”arameiska” är såvitt jag vet inte heller erkänt som ett språk i Turkiet. Den lilla assyriska grupp som finns kvar bevakas av myndigheter.

De partier som får våra röster är oftast på partier till vänster. Även om vi delar eller inte delar vänsterideologin, så har vi helt enkelt inget annat val. Det hade varit intressant att se ett assyriskt parti bildas i Turkiet. Det hade verkligen visat Turkiets sanna ansikte eftersom de aldrig skulle tillåta en assyrisk politisk rörelse i Turkiet.

Varför har Turkiet ännu inte erkänt det assyriska språket?

Den assyriska folkgruppen är inte erkänd som ett eget folk. Lausannefördraget som tecknades 1923 och som är grunden för bildandet av republiken Turkiet tar inte upp assyrier överhuvudtaget. Lausannefördraget skulle säkra minoriteters existens och rättigheter i Turkiet. Men fördraget fick i stället en direkt motsatt effekt eftersom det var vagt och dåligt formulerat.

Turkiet har mer eller mindre byggt sin existens på att utrota övriga folkgrupper i området. Ett erkännande av assyrierna som folk eller erkännande av det nyarameiska språket som officiellt minoritetsspråk, innebär ett erkännande av det assyriska folket, Turkiets mörka historia och folkmordet 1915, det kommer Turkiet aldrig att erkänna. I praktiken skulle det innebära att Turkiet erkänner att landet mer eller mindre är Grekland, Armenien och Assyrien/Mesopotamien. Därmed blir förnekandet av assyrierna kanske viktigare än allt annat för Turkiet.

Finns det assyriska skolor i Turkiet? Får eleverna där lära sig om folkmordet;

Jag känner till någon enstaka, men vad som får undervisas och inte är under hård kontroll. Att prata om folkmordet leder till repressalier, det kan säkerligen leda till döden. Turkiets skolundervisning får absolut inte nämna folkmordet.

Assyrier är en väldigt liten del av Turkiets befolkning idag, vi pratar ett fåtal tusen. Att dessa får ha någon enstaka skola eller praktisera kristendom är inte ett hot för Turkiet idag. Så de låter den möjligheten finnas. Dessutom får de framföra allt bra PR för väst och visar att de ger minoriteter rättigheter.

Men som sagt, ytterst begränsat och under bevakning. Hade Turkiet sett oss som en befolkning som kan göra sin röst hörd i Turkiet är jag tveksam till om vi ens fått den lilla obefintliga möjligheten vi har idag.

Turkiet har militär närvaro i Syrien, Irak, norra ockuperade Cypern, Somalia, Libyen och andra afrikanska länder. Vad strävar Turkiet efter i regionen? Hur och vem kan stoppa Turkiets expansiva politik i regionen;

Turkiet har såklart sina egna intressen, de vill ha inflytande och utöka sin makt i världen. Turkiet följer sina egna ambitioner och gör det de behöver för att komma dit.

Exempelvis när NATO gynnar dem så är de NATO, annars är de något annat. Och NATO gör inget åt det. Som jag nämnde innan, Turkiet har kommit undan med allt genom historien och idag och fortsätter agera därefter.

NATO, FN och internationella domstolar måste agera och införa riktiga sanktioner. Turkiet spelar mycket och är inte så starkt som många kan tro. Framförallt har de en ansträngd ekonomi. Nu kan det internationella samfundet faktiskt införa sanktioner som på riktigt kan skifta om allt i Turkiet.

Finns det möjlighet för Assyrien att bli en självständig stat? Hur skulle det i så fall kunna ske?

Ytterst möjligt men väldigt utmanande eftersom det kommer krävas enorma internationella resurser. Det kommer också behöver byggas upp en för regionen militärt överlägsen styrka. Turkiet kommer exempelvis gör allt i sin makt för att motverka detta. Även kurderna kommer att störa detta, trots att de har ett erkänt ”Kurdistan” i Iran. Kurderna verkar tycka att allt ska tillhöra dem.

Dessutom kommer det tyvärr också krävas populationsflyttar. Mellanösterns folk har genom århundradena tvingats till förflyttningar efter kidnappningar, våldtäkter, massmord och folkmord. Det har skapat en instabil och orolig region. Historien och kulturen i området har skapat en mentalitet som gör att nya styren hämnas mot tidigare styren och övriga folkgrupper. Allt pga av rädsla och osäkerhet. Folken behöver få utvecklas i lugn och ro i sina egna områden.

En börjar på bildandet av en assyrisk stat skulle vara att nordöstra Syrien och nordvästra Irak blir självständiga federationer/kantoner under assyrisk kontroll och majoritetsbefolkning. Annars är det helt omöjligt med en varaktig närvaro. Men som sagt, det kommer krävas stora internationella insatser. Och det är tveksamt om det internationella samfundet kommer bistå med det som är nödvändigt (de har ju tyvärr bidragit till den negativa utvecklingen de senaste 100 åren).

Hur bedömer du situationen i Syrien? Hur upplever assyrier den nuvarande regimen?

Vi upplever dem som islamister och inget annat. Syrien kommer att få samma utveckling som Turkiet. Minoriteter och särskilt assyrier är slut i regionen med dessa jihadister. Igår skar de av folks huvuden med knivar och nu har de tagit en dusch, rakat sig och tagit på sig en kostym - skulle det förändra något?

Nuvarande styre är skapade ur den mentalitet som funnit i 100-tals år i Mellanöstern, nämligen att ta över och underkasta övriga.

Det är viktigt i sammanhanget att förstå att inbördeskriget i Syrien har varit så brutalt att det inte går att ha ett enhetligt land som det var innan. Den enda möjligheten till minoriteters mångfaldens överlevnad är att Syrien delas upp i ett federalt system.

Sveriges riksdag erkände 2010 folkmordet på kristna i Osmanska riket. Varför har den svenska regeringen ännu inte officiellt erkänt riksdagens beslut?

Det undrar jag och många andra också. Frågan som ska ställas är nog vilken relation det är som Sverige har till Turkiet under bordet som gör att regeringen inte vill erkänna folkmordet.

Södertälje kommun har nyligen beslutat att uppföra ett monument till minne av folkmordet. Varför är det viktigt att sådana monument byggs?

Glömmer vi historien så mördas vi två gånger. Men personligen tycker jag att det är viktigare att göra påtryckningar mot Turkiet och kurderna för folkmordet 1915. De behöver ställas till svars och offren behöver kompenseras.

När det kommer till andra länder så tycker jag att folkmordet ska undervisas ordentligt i skolan, precis som med förintelsen (dessa händelser är sammankopplade). Det är viktigare än monument.

Vilka är de historiska relationerna mellan assyrierna och hellenismen?

Två av världens stora och äldre kulturer har såklart haft regelbundna möten och kunskapsutbyten. Folkmordet är ju även sorg som båda delar.

Många assyrier emigrerade också till Grekland under och efter folkmordet och är idag assimilerade i den grekiska befolkningen.

Ypervorioi