Michael Merdoyo:"I 100 år har Turkiet haft etnokulturell apartheid och nu vill de införa ett islamitiskt styre"

Michael Merdoyo är en välkänd skribent som regelbundet medverkar i flera svenska tidningar och nyhetssajter. Med ett skarpt öga för utrikespolitik och minoritetsfrågor i Mellanöstern har han gjort sig känd för sina tydliga ställningstaganden, inte minst när det gäller Turkiets roll i regionen.

Nyligen väckte han starka reaktioner med en artikel där han uppmanade NATO att utesluta Turkiet, som han benämner landet som ett folkmords och ockupationsland.

Med anledning av detta tog vi kontakt med Merdoyo för en kort intervju om hans syn på Turkiets agerande, Assyriernas situation i Turkiet och Syrien, och vilka internationella åtgärder han anser krävs för en varaktig förändring.

Du har nyligen skrivit en artikel om att Turkiet bör lämna Nato-alliansen. Hur tycker du att ett sådant utträde skulle kunna gå till?

Egentligen handlar det mest som att på allvar diskutera Turkiets vara eller icke vara i NATO. Och hur deras vara i så fall måste se ut framöver. Jag tror på unioner och samarbeten. Jag hade gärna sett en världsunion där samtliga arbetar för en bättre morgondag, och en värld utan krig och konflikter. Men vi har en bit kvar dit. Länder är på väldigt olika nivåer sett till utbildning, människosyn, demokrati, ekonomi osv. Det kräver att vi arbetar därefter.

Turkiets utrikespolitiska ageranden är ytterst problematiska. När det kommer till Turkiet så behöver du tala ett språk eller uttrycka dig på ett sätt som de begriper. De behöver forceras i rätt riktning.

Turkiet har idag inget med NATO att göra. Jag är ytterst tveksam till om de skulle ställa upp och skydda övriga länder om det krävdes. De är dubbel-, trippel- och meragenter. De drar nytta av NATO när det passar dem, och i övrigt gör de som de vill. De går efter sin egen agenda och inget annat. Med dagens styre är det ett land som inte bryr sig om någon annan eller något överhuvudtaget.

I 100 år har Turkiet haft etnokulturell apartheid och nu vill de införa ett islamitiskt styre. Och det är ingen som på allvar ifrågasätter dem.

Turkiets agerande och uppförande är inte lämpligt för NATO och ska inte accepteras. Vill de inte anpassa sig så tycker jag att övriga länder ska utesluta dem eller helt sluta leverera krigsmateriel samt förbjuda dem från att använda vapen levererade från NATO-länderna. Olika typer av kännbara sanktioner kan helt klar införas.

Turkiet har kommit undan med allt illa de gjort genom sin historia. Och det gör att de vet att de kan agera som de vill utan repressalier.

Turkiet anses vara en av de starkaste militära makterna inom Nato. Tycker du att Turkiet fortfarande har en västvänlig inriktning?

I min mening har Turkiet aldrig haft en västvänlig inriktning. Deras intresse ligger i att ta över, det är deras eviga dröm. Turkarna har byggt upp sin närvaro i dagens Turkiet genom att erövra och underkasta övriga kulturer. Det har gjort att de skapat en mentalitet där de ser överhöghet som sin rätt. De agerar nonchalant och respektlöst mot övriga inom alliansen och sin omgivning.

Hur ser situationen ut för kristna i Turkiet? Kan de utöva sin religion fritt?

Situationen är icke existerande, kristna är en liten minoritet. Det finns en laglig rätt att utöva religionen med i praktiken mottas diskriminering, trakasserier och hot, rätt till egendom och restaurering är begränsad och det är tveksamt om det får predikas och utbildas fritt. På vissa begränsade platser går det ok, men i stort är det otryggt att utöva annan religion än islam.

Hur är situationen för assyrier i Turkiet? Vilket parti brukar assyrier rösta på och varför?

Katastrofal. Genom åren har land och egendom konfiskerats och det är mer eller mindre omöjligt att få tillbaka det. Exempelvis ifrågasätts renoveringar av hus i våra ursprungliga områden i sydöstra Turkiet. Turkiet vill att dessa ska vara kvar som ruiner och ”antika” byggnader.

Assyrier är heller inte erkänd som en folkgrupp eller minoritet i Turkiet (tveksamt om namnet assyrier ens är tillåtet). De begränsar ”suryaniler” (deras benämning på den assyriska befolkningen) till en religiös turkisk kristen grupp. Språket, ”arameiska” är såvitt jag vet inte heller erkänt som ett språk i Turkiet. Den lilla assyriska grupp som finns kvar bevakas av myndigheter.

De partier som får våra röster är oftast på partier till vänster. Även om vi delar eller inte delar vänsterideologin, så har vi helt enkelt inget annat val. Det hade varit intressant att se ett assyriskt parti bildas i Turkiet. Det hade verkligen visat Turkiets sanna ansikte eftersom de aldrig skulle tillåta en assyrisk politisk rörelse i Turkiet.

Varför har Turkiet ännu inte erkänt det assyriska språket?

Den assyriska folkgruppen är inte erkänd som ett eget folk. Lausannefördraget som tecknades 1923 och som är grunden för bildandet av republiken Turkiet tar inte upp assyrier överhuvudtaget. Lausannefördraget skulle säkra minoriteters existens och rättigheter i Turkiet. Men fördraget fick i stället en direkt motsatt effekt eftersom det var vagt och dåligt formulerat.

Turkiet har mer eller mindre byggt sin existens på att utrota övriga folkgrupper i området. Ett erkännande av assyrierna som folk eller erkännande av det nyarameiska språket som officiellt minoritetsspråk, innebär ett erkännande av det assyriska folket, Turkiets mörka historia och folkmordet 1915, det kommer Turkiet aldrig att erkänna. I praktiken skulle det innebära att Turkiet erkänner att landet mer eller mindre är Grekland, Armenien och Assyrien/Mesopotamien. Därmed blir förnekandet av assyrierna kanske viktigare än allt annat för Turkiet.

Finns det assyriska skolor i Turkiet? Får eleverna där lära sig om folkmordet;

Jag känner till någon enstaka, men vad som får undervisas och inte är under hård kontroll. Att prata om folkmordet leder till repressalier, det kan säkerligen leda till döden. Turkiets skolundervisning får absolut inte nämna folkmordet.

Assyrier är en väldigt liten del av Turkiets befolkning idag, vi pratar ett fåtal tusen. Att dessa får ha någon enstaka skola eller praktisera kristendom är inte ett hot för Turkiet idag. Så de låter den möjligheten finnas. Dessutom får de framföra allt bra PR för väst och visar att de ger minoriteter rättigheter.

Men som sagt, ytterst begränsat och under bevakning. Hade Turkiet sett oss som en befolkning som kan göra sin röst hörd i Turkiet är jag tveksam till om vi ens fått den lilla obefintliga möjligheten vi har idag.

Turkiet har militär närvaro i Syrien, Irak, norra ockuperade Cypern, Somalia, Libyen och andra afrikanska länder. Vad strävar Turkiet efter i regionen? Hur och vem kan stoppa Turkiets expansiva politik i regionen;

Turkiet har såklart sina egna intressen, de vill ha inflytande och utöka sin makt i världen. Turkiet följer sina egna ambitioner och gör det de behöver för att komma dit.

Exempelvis när NATO gynnar dem så är de NATO, annars är de något annat. Och NATO gör inget åt det. Som jag nämnde innan, Turkiet har kommit undan med allt genom historien och idag och fortsätter agera därefter.

NATO, FN och internationella domstolar måste agera och införa riktiga sanktioner. Turkiet spelar mycket och är inte så starkt som många kan tro. Framförallt har de en ansträngd ekonomi. Nu kan det internationella samfundet faktiskt införa sanktioner som på riktigt kan skifta om allt i Turkiet.

Finns det möjlighet för Assyrien att bli en självständig stat? Hur skulle det i så fall kunna ske?

Ytterst möjligt men väldigt utmanande eftersom det kommer krävas enorma internationella resurser. Det kommer också behöver byggas upp en för regionen militärt överlägsen styrka. Turkiet kommer exempelvis gör allt i sin makt för att motverka detta. Även kurderna kommer att störa detta, trots att de har ett erkänt ”Kurdistan” i Iran. Kurderna verkar tycka att allt ska tillhöra dem.

Dessutom kommer det tyvärr också krävas populationsflyttar. Mellanösterns folk har genom århundradena tvingats till förflyttningar efter kidnappningar, våldtäkter, massmord och folkmord. Det har skapat en instabil och orolig region. Historien och kulturen i området har skapat en mentalitet som gör att nya styren hämnas mot tidigare styren och övriga folkgrupper. Allt pga av rädsla och osäkerhet. Folken behöver få utvecklas i lugn och ro i sina egna områden.

En börjar på bildandet av en assyrisk stat skulle vara att nordöstra Syrien och nordvästra Irak blir självständiga federationer/kantoner under assyrisk kontroll och majoritetsbefolkning. Annars är det helt omöjligt med en varaktig närvaro. Men som sagt, det kommer krävas stora internationella insatser. Och det är tveksamt om det internationella samfundet kommer bistå med det som är nödvändigt (de har ju tyvärr bidragit till den negativa utvecklingen de senaste 100 åren).

Hur bedömer du situationen i Syrien? Hur upplever assyrier den nuvarande regimen?

Vi upplever dem som islamister och inget annat. Syrien kommer att få samma utveckling som Turkiet. Minoriteter och särskilt assyrier är slut i regionen med dessa jihadister. Igår skar de av folks huvuden med knivar och nu har de tagit en dusch, rakat sig och tagit på sig en kostym - skulle det förändra något?

Nuvarande styre är skapade ur den mentalitet som funnit i 100-tals år i Mellanöstern, nämligen att ta över och underkasta övriga.

Det är viktigt i sammanhanget att förstå att inbördeskriget i Syrien har varit så brutalt att det inte går att ha ett enhetligt land som det var innan. Den enda möjligheten till minoriteters mångfaldens överlevnad är att Syrien delas upp i ett federalt system.

Sveriges riksdag erkände 2010 folkmordet på kristna i Osmanska riket. Varför har den svenska regeringen ännu inte officiellt erkänt riksdagens beslut?

Det undrar jag och många andra också. Frågan som ska ställas är nog vilken relation det är som Sverige har till Turkiet under bordet som gör att regeringen inte vill erkänna folkmordet.

Södertälje kommun har nyligen beslutat att uppföra ett monument till minne av folkmordet. Varför är det viktigt att sådana monument byggs?

Glömmer vi historien så mördas vi två gånger. Men personligen tycker jag att det är viktigare att göra påtryckningar mot Turkiet och kurderna för folkmordet 1915. De behöver ställas till svars och offren behöver kompenseras.

När det kommer till andra länder så tycker jag att folkmordet ska undervisas ordentligt i skolan, precis som med förintelsen (dessa händelser är sammankopplade). Det är viktigare än monument.

Vilka är de historiska relationerna mellan assyrierna och hellenismen?

Två av världens stora och äldre kulturer har såklart haft regelbundna möten och kunskapsutbyten. Folkmordet är ju även sorg som båda delar.

Många assyrier emigrerade också till Grekland under och efter folkmordet och är idag assimilerade i den grekiska befolkningen.

Ypervorioi

Erik Hellsborn (SD):"Sverige ska stödja EU:s insats i Armenien och inte följa Turkiets offensiva ambitioner"

I en tid präglad av geopolitiska spänningar och osäkra internationella relationer är Sveriges utrikespolitik i Kaukasus och särskilt Armenien av stor betydelse. För att bättre förstå Sveriges strategi och engagemang i regionen, har vi ställt en rad viktiga frågor till riksdagsledamot Erik Hellsborn (SD). Här följer en sammanfattning av hans svar på de mest aktuella frågorna rörande Sveriges roll i Armenien, samt de utmaningar och möjligheter som Sverige står inför i sin utrikespolitik i regionen.

Hur ser du på Sveriges roll i internationella säkerhetssamarbeten som EU:s civila uppdrag i Armenien (EUMA)?

Erik Hellsborn: EU observationen i Armenien fyller en viktig funktion. Som ett medlemsland i EU ska Sverige givetvis även fortsättningsvis vara en aktiv del av denna.

Vad bör Sveriges strategi vara för att stödja en fredlig lösning i Nagorno-Karabakh, samtidigt som vi uppmuntrar Armenien att närma sig EU?

Erik Hellsborn:Ambitionen ska vara att fortsatt stödja en utveckling för demokrati och anti-korruption i Kaukasien. Mer exakta strategier för att uppnå detta lämnar jag åt personer med bättre detaljkunskap än mig. Gällande Nagorno Karabach är det upp till Armeniens demokratiskt valda styre att formulera vad för krav och slutmål man vill föra fram i diskussionerna med Azerbajdzjan. Det är givetvis svårt att ta ställning innan allt detta är formulerat, men jag utgår ifrån att man från Armeniens sida kommer framföra rimliga synpunkter.

Hur tycker du att Sverige kan bidra till att lindra de humanitära konsekvenserna för civila, både i Armenien och i de områden som berörs av konflikten?

Erik Hellsborn: Sverige har och ska fortsätta vara en röst för demokrati och mot tyranni och orättfärdigt våld. Finansiellt stöd är dock något annat. Medan Sverige tidigare varit en av världens främsta biståndsgivare, så ser vi oss tvungna att omprioritera nu. Det ökade hotet från Ryssland i kombination med en epidemi av grov organiserad brottslighet innebär att vi måste satsa mycket mer på försvar och polis, snarare än bistånd. Mer finansiell hjälp från Sverige kommer därför bli svårt.

Vad tycker du om samarbetet mellan Sverige och Armenien när det gäller kultur och utbildning? Finns det utrymme för Sverige att spela en större roll i att främja kulturellt utbyte och akademiska samarbeten med Armenien?

Erik Hellsborn: Jag kan dela med mig av en anekdot: När jag besökte Brandy-tillverkaren Ararat våren 2023 visade de mig en karta över europeiska länder som de exporterade till. Sverige fanns inte med. Men när jag tittade på Systembolagets sortiment ett år senare så hade deras produkter tillkommit, vilket gjorde mig glad att se. Med det sagt finns det förstås mycket mer att göra. Kulturellt utbyte är avgörande för att skapa en gemensam ”vi”-känsla, där såväl Armenien själva som Europa, ser Armenien som en del av den västerländska civilisationen.

Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien, särskilt kring Artashat har orsakat mycket lidande och oro för regionens stabilitet. Samtidigt har Azerbajdzjan fått stöd från västländer på grund av sina energiintressen. Hur tycker du att EU bör förhålla sig till dessa affärsintressen samtidigt som man uppmuntrar ett fredligt och demokratiskt förhållningssätt till konflikten och landets interna politik?

Erik Hellsborn: Europa gjorde ett stort misstag när man till stora delar gjorde sig beroende av diktaturen i Moskva för energiförsörjning. Detta inser de flesta idag, men det är en bisarr situation när lösningen blev att istället göra sig beroende av diktaturen i Baku. På kort sikt är det ett problem som är svårt att lösa, Ryssland hotar Europa på ett sätt som Azerbajdzjan aldrig kan. Att handla med de senare är därför det minst dåliga alternativet. På längre sikt är lösningen elektrifiering. Det framtida Europa ska klara sin egen energiförsörjning, utan att göra sig beroende av diktaturer och skurkstater.

Azerbajdzjan kritiseras ofta för att kränka mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet och pressfrihet. Vad tycker du att EU och Sverige bör göra för att förbättra situationen för människorättsaktivister och politiska dissidenter i Azerbajdzjan?

Erik Hellsborn: Sverige ska vara tydliga i sin kritik mot Azerbajdzjans bristande demokrati och brott mot internationella konventioner, och lyfta detta i relevanta internationella forum.

Turkiet har erbjudit både politiskt och militärt stöd till Azerbajdzjan under konflikten i Artsakh. Hur tycker du att EU och Sverige bör förhålla sig till detta stöd, särskilt när det handlar om användning av vapen och militär hjälp som kan eskalera konflikten?

Erik Hellsborn:Vad som skedde i Artsakh var helt uppenbart en etnisk rensning, vilket givetvis är skäl för hård kritik mot Azerbajdzjan. Även Turkiet måste kunna kritiseras omför sin roll. Genom Nato är Sverige och Turkiet visserligen allierade, men det är bara en militär allians, och inget som bör stå i vägen för att kunna framföra legitim kritik.

Turkiets stöd till Azerbajdzjan ses också som en del av dess strategi att stärka sitt inflytande i Kaukasus. Hur anser du att EU och Sverige bör navigera dessa geopolitiska intressen i sin utrikespolitik, särskilt med tanke på de spända relationerna mellan Turkiet och Armenien?

Erik Hellsborn: Detta är förstås en svår fråga då vi är allierade med Turkiet genom Nato. Blir Turkiet attackerade är vi skyldiga att hjälpa dem. Det betyder dock inte att vi har någon skyldighet att stödja landets offensiva ambitioner, tvärtom bör detta kritiseras när det är skäligt att göra. Exempelvis som vid stödet till Azerbajdzjan i Nagorno Karabach.

Armenien har ett stort behov av att diversifiera sin energiförsörjning. Hur bör EU, och Sverige i synnerhet, hjälpa Armenien att minska beroendet av Ryssland för energi och utveckla mer mångsidiga och hållbara energimarknader?

Erik Hellsborn:Att vara öppna och välkomnade för europiska företag är gynnsamt. Något vi kan se genom exempelvis svenska Evolutions etablering i Armenien. Att ge goda villkor för europeiska energibolag kan locka dem att etablera sig, och hjälpa till att bygga upp ny energiinfrastruktur.

Ypervorioi 

"Så länge kurder inte har en egen stat blir det aldrig lugnt i Mellanöstern-Skandal att Sverige inte vill fastslå Turkiets ockupation på Cypern"

"Det är en skandal att Sverige inte vill fastslå att Turkiet har ockuperat Cypern"påpekar Kurdo Baksi,  debattör, författare och mottagare av Olof Palmes fredspris 1999. 

I takt med att kriget och osäkerheten i Mellanöstern växer har det europeiska landet som ligger närmast Mellanöstern varit ockuperat i 50 år nu. Efter 50 år har situationen på Cypern inte förändrats, men inte heller Sveriges ställning i frågan. Det är känt att Sveriges statsminister och regering stöder europeiska värderingar och solidaritet mellan EU:s länderna. Detta gäller dock inte när frågan om Cypern kommer på tal.

Den nuvarande svenske utrikesministern, Tobias Billström, fortsätter den svenska traditionen att förneka ockupationen av Cypern. Det är därför författaren och krönikören Kurdo Baksi i sin artikel frågade Tobias Billström om han skulle bli den första utrikesministern som ska erkänna ockupationen av det europeiska Cypern. Samtidigt undrar Kurdo Baksi hur FN, EU och västländerna ska tvinga Ryssland att lämna Ukraina när de inte klarar av att tvinga bort Turkiet från Cypern. 

Vår hemsida kontaktade Kurdo Baksi för att ge oss en djupare analys om Sveriges ställning till Cypern och den geopolitiska situationen i Mellanösternregionen.

Sverige står för mänskliga rättigheter i världen, men när det kommer till den turkiska ockupationen av Cypern blundar det. Varför denna dubbelmoral ? 

Dagens Sverige är inte längre en stor humanistisk makt såsom på 50- och 60-talen. Sverige har alltid behandlat Turkiet med silkeshandskar. Det kan bero på att de svensk turkisk/ottomanska relationerna är flera hundra år gamla och har haft en anti-rysk agenda. Svensk utrikespolitik går ut på att vara vän med alla som krigat mot Ryssland/ Sovjet. Men det kan också bero på att Turkiet har en geo-strategiskt läge.

Jag tycker EU-landet Sverige sviker Cypern. Det är faktiskt så att turkiet ockuperat i femtio år EU-territorium, därmed också svenskt territorium. Ändå vill inte Sverige fastslå att Turkiet ockuperat Cypern. Det är en skandal!

Turkiet finansierar många miljoner för att bygga moskéer i Sverige. Varför tror du att Turkiet gör det här?

Det beror på att den Turkiste despotiske president Recep Tayyip Erdogan drömmer om att bilda ett ottomanskt kalifat. I och med Turkiet inte har så stora militära muskler just nu vill landet använda sig av så kallad mjuk makt. Att exportera den turkiska nationalismen och bygga turkiskt kontrollerade moskéer  ingår i denna strategi. Den turkiska staten är rädd att fjärde eller femte generationens turkar i Europa slutar känna sig som turkar. För att samla turkar i diasporan kring den turkiska identiteten och eventuellt rekrytera turkiska "ottomanska"- soldater bygger Turkiet moskéer i t ex Sverige.    

Du har skrivit många artiklar om att många riksdagsledamöter, religiösa och kulturella organisationer i Sverige arbetar för Turkiet och att mycket skattepengar går till Turkiet. Varför förblir Sverige apatiskt och hur är detta möjligt?

I Sverige har vi demokrati, och tro- och föreningsfrihet i motsats till Turkiet.  Det är svårt för den svenska lagstiftningen att stoppa verksamheter och organsiationsbidrag till föreningar. Jag tycker man ska ställa demokratikrav när Myndigheten för stöd till trossamfund beviljar miljontals kronor i bidrag årligen till moskéer som drivs att den turkiska religionsmyndigheten Diyanet. Turkiet använder demokratin i Sverige genom sina springpojkar och samlar t ex ibland pengar till den turkiska militären som mördar kurder i Irak, Syrien och i Turkiet. Det finns många arbetskraftsinvandrare från Turkiet som är hjärntvättade av den turkiska statens ultra-nationalistiska ideologi.  

Migrationsverket beslutar ofta att utvisa kurdiska flyktingar. Tror du att den turkiska underrättelsemyndigheten MIT samarbetar med svenska myndigheter?

Ja, tyvärr. Sedan Sverige ansökte om medlemskap i NATO har samarbetet mellan MIT och Säpo ökat kraftigt. Och Säpo har under många år stoppat minst 42 kurder i Sverige att förlänga sitt uppehållstillstånd. Detta eftersom Säpo lämnat yttranden om att "dessa personer rör sig i terrormijöer" Samtliga personer har varit i kontakt med mig och de är absolut inga terrorister.

Hur behandlar Turkiet de kristna minoriteterna och kurderna i Turkiet?

Ankara behandlar alltid kurder och kristna mycket illa. Kurdernas språk, existens, kultur och etnicitet nekas städnigt. Ankara hävdar till och med att kurder är "bergsturkar" och att det inte finns en kurdisk nation. Turkiet erkänner inte ens att landet en kurdfråga utan stämplar alla som kräver grundläggande mänskliga rättigheter för kurder som terrorister. I själva verket är den turkiska staten terrorist. Just nu betalar Turkiet inför öppen ridå löner till uppemot hundratusen jihadister i Syrien men världen är tyst.

Det turkiska folkmordet på pontiska greker, armenier och assyrier/syrianer 1915 kan vi aldrig glömma.  Minst 1.3 miljoner människor mördades i detta folkmord.  Turkiet måste om ursäkt för detta folkmord och betala skadestånd till offrens anhöriga.  Till min stora ledsnad erkänner inte Turkiet folkmordet på kristna.  Än idag är folkmordet tabubelagt i Turkiet. De som skriver om folkmordet på kristna i Turkiet  1915 döms till fängelsetraff!

Det är känt att Islamiska staten har bekämpats av kurdiska styrkor i Syrien och Irak. Hur ser stormakterna (USA, Ryssland, Israel) på de kurdiska styrkorna i Syrien och Irak? 

I elimineringen av den islamistiska och selafitiska terrorrörelsen Islamiska staten har kurderna spelat huvudrollen. Minst 11 000 kurder miste sina liv när IS kalifat jämnades marken. Men stormakterna är otacksamma mot kurder. USA ger kurderna militärt stöd men inte politiskt stöd. Ryssland hjälper Turkiet och Syrien i kampen mot kurderna. Kurderna är ganska ensamma just nu. Tyvärr stämmer det gamla kurdiska ordspråket: Endast bergen är kurdernas vänner! 

Turkiet bombar ofta kurdiska styrkor i Irak och Syrien. Vad är Turkiet rädd att om för och varför gör de detta? 

Den turkiska statens kurd-politik utformades av kurd-hataren Kemal Atatürk: Den dag kurder får sina rättigheter kommer Turkiet sluta existera som stat. Därför lägger Turkiet miljarder kronor på militären och lobbybverksmahet för att stoppa kurdernas rättigheter såväl i som utanför Turkiet. 

Turkiet är rädd om en del av Kurdistan blir självständigt kan inte Turkiet fortsätta neka kurdernas existens och rättigheter i Turkiet. Turkiet ser kurder som ett hot mot sin existens. Det är därför Turkiet under 2023 har sammanlagt genomfört 1586 attacker mot kurder i Syrien och Irak. Turkiet har förstört vetesilon, vattenanläggningar och el-nät i stora delar i kurdiska Syrien. Turkiet kastar mest drönare mot kurder. Det kostar människoliv och att det internaionella samfundet agerar inte gentemot Turkiet.   

Vilken relation har Bashar al- Assad i Syrien med de kurdiska självstyret ?

Det finns inga seriösa relationer mellan det kurdiska självstyret i Syrien och den syriske presidenen Bashar al-Assad. Damaskus betraktar inte kurderna i Syrien som en nation eller grupp utan som individer just nu. Damaskus vill inte sitta i  förhandlingar om autonomi eller federalstat för kurderna i Syrien. Men jag tror att inom kort kommer Bashar al-Assad ändra sig eftersom han är rädd att kurder bildar en egen stat med hjälp av väst. 

Davutoglu och Erdogan drömmer om det nya osmanska imperium. Hur lätt tror du att detta är och om det finns stora makter som kan förhindra detta? 

Turkiet har falska drömmar eftersom landets ekonomi är körd i botten. Den turkiska statskassan är tom och landet har inte sunda relationer med en enda granne. Turkiet kommer aldrig mer kunna bilda ett imperium som det ottomanska. Ryssland och USA är inte eniga om allt men i en fråga är de eniga:att inte låta Erdogan bilda ett stort islamiskt imperium med en sultan. 

Hur kan det amerikanska valet påverka den kurdiska kampen för självständighet ? 

Det finns mycket oro bland världens alla kurder just nu. Majoriteten av kurder vill att Kamala Harris vinner det amerikanska valet i november eftersom hon kommer agera som Joe Biden i utrikespolitiken. Kurderna var oftast nöjda med Joe Bidens politik. Om Donald Trump kommer till makten kan han överge kurderna först i Irak och sedan i Syrien såsom han gjorde 2019 när Turkiet fick ockupera en syrisk-kurdisk stad. 

Men världens minst fyrtio miljoner kurder förtjänar en egen stat. Så länge kurder inte har en egen stat blir det aldrig lugnt i Mellanöstern.

Vilka är de historiska relationerna mellan kurder och hellenism ?

De kurdisk-hellenistiska relationerna är urgamla. Som de flesta internationella kontakter före Kristus började även de grekisk-kurdiska relationerna med strider. Jag älskar att läsa Heredotos och  Xenefon som berättar om kardakerna, allstå dagens kurder. Boken  Anabasis som skrevs runt 370 f Kr och som handlar om expedtionen om de tiotusen grekiska legosoldater som skulle hjälpa den persiske kungen Kyros men som måste passera genom kurdernas land, är en av mina favoritböcker. Där finns mycket fina porträtt av greker och kurder. Jag brukar säga varje grek har lite kurdiskt blod och varje kurd har lite grekiskt blod. Numera är de kurdisk-hellinistiska relationerna ganska goda.

Ypervorioi 

Erdogan:"Hela Cypern skulle vara vårt idag om vi inte hade stoppat 1974"

President Recep Tayyip Erdogan talade under en middag för soldater från den turkiska arméns fjärde kommando, där han hänvisade till invasionen av Cypern och sa att om den turkiska operationen inte ägde rum i 1974 skulle det ha skett ett folkmord mot turkcyprioter, medan han hävdade att om Ecevit inte skulle stoppa invasionen skulle Cypern vara helt turkiskt idag. 

"För ett halvt sekel sedan kom turkcyprioterna tillbaka från randen av folkmord. I "Operation Peace"i 1974 blev 498 av våra soldater från alla hörn av vårt land, inklusive officerare, underofficerare och män, martyrer. Trots alla påtryckningar, om det inte vore Turkiets ingripande, skulle varken "Turkiska republiken Norra Cypern" eller turkcyprioterna existera idag. I själva verket, kanske om vi hade försatt söderut, skulle det inte finnas mer söder och norr och Cypern skulle vara helt vårt”, hävdade den turkiske presidenten.

Allianser räcker inte

Tayyip Erdogan förklarade återigen varför Turkiet måste vara defensivt oberoende av andra länder och varför allianserna inte säkerställer det.

"Vi vet från senaste bittra erfarenheter att när vi kommer till den här punkten är varken allianserna vi är medlemmar i eller de internationella organisationer vars plikt det är att skydda världsfreden användbara. Det är därför vi ständigt söker en inhemsk och nationell försvarsindustri och arbetar för ett helt oberoende Turkiet på alla områden."

Ypervorioi