lördag 11 april 2026

Το Πάσχα των Ελλήνων στη Στοκχόλμη το 1981 – Μαρτυρία από σουηδική εφημερίδα

Σε δημοσίευμα της σουηδικής εφημερίδας DN (Dagens Nyheter) της 1ης Μαΐου 1981, που επίσης συνέπεσε με Μεγάλο Σάββατο, παρουσιάζεται πώς οι περίπου 20.000 Έλληνες της Σουηδίας γιόρταζαν το Πάσχα και ιδιαίτερα η ζωή της ελληνορθόδοξης κοινότητας της Στοκχόλμης γύρω από την ενορία του Αγίου Γεωργίου. Το άρθρο αποτελεί μια χαρακτηριστική ιστορική μαρτυρία για την παρουσία και τα πασχαλινά έθιμα της ελληνικής ομογένειας εκείνης της εποχής.

DN 1981-05-01

■ Μόλις σήμερα, Σάββατο 25 Απριλίου, είναι Μεγάλο Σάββατο για όλους τους 20.000 Έλληνες στη Σουηδία. Περίπου οι μισοί από αυτούς βρίσκονται στη Στοκχόλμη και μέσα στην εβδομάδα προσήλθαν μαζικά στην ελληνορθόδοξη εκκλησία τους — στη γωνία των οδών Odengatan και Birger Jarlsgatan.

— Όλοι οι Έλληνες στη Σουηδία ανήκουν αυτόματα στην Ελληνορθόδοξη Εκκλησία. Και κανείς δεν έχει ζητήσει να αποχωρήσει, αναφέρει η Helene Brentmar από την ενορία του Αγίου Γεωργίου.

Καθ’ όλη τη διάρκεια του εκκλησιαστικού έτους οι Έλληνες συμμετέχουν τακτικά στις λειτουργίες· σπάνια βρίσκονται λιγότερα από 150–200 άτομα στην εκκλησία. Το Πάσχα αποτελεί την κορύφωση — είναι η σημαντικότερη γιορτή του χρόνου.

Ιούλιος Καίσαρας

Η Ελληνορθόδοξη Εκκλησία στη Στοκχόλμη ακολουθεί, όπως και οι περισσότερες άλλες ορθόδοξες ενορίες, το Ιουλιανό ημερολόγιο. Αυτό συνεπάγεται διαφορετικό υπολογισμό του χρόνου από το προτεσταντικό ημερολόγιο· βασίζεται μεταξύ άλλων και στις φάσεις της σελήνης. Το ημερολόγιο αυτό πήρε το όνομά του από τον Ιούλιο Καίσαρα.

— Συχνά η Μεγάλη Εβδομάδα πέφτει σε διαφορετικές ημερομηνίες για εμάς σε σχέση με τους Σουηδούς, αλλά όχι πέρσι. Τότε γιορτάσαμε το Πάσχα ταυτόχρονα, λέει η Helene Brentmar.

■ Το Πάσχα στην Ελληνορθόδοξη Εκκλησία αρχίζει με 50 ημέρες νηστείας. Αυτό είναι υποχρεωτικό για τους ιερείς, αλλά όχι για όλα τα μέλη της ενορίας. Ωστόσο, όλοι νηστεύουν τουλάχιστον μία εβδομάδα πριν από το Πάσχα, πριν κοινωνήσουν. Τα παιδιά «ξεφεύγουν» με μία ή λίγες ημέρες νηστείας.

Η Θεία Κοινωνία τελείται τη Μεγάλη Πέμπτη και το Μεγάλο Σάββατο στις εκκλησίες των Ελλήνων.

 Όχι απόλυτη νηστεία

Ωστόσο δεν πρόκειται για απόλυτη νηστεία· απαγορεύεται μόνο η κατανάλωση τροφών ζωικής προέλευσης: κρέας, ψάρι, γάλα, αυγά, τυρί κ.λπ. Επιτρέπεται η κατανάλωση βραστών λαχανικών, φρούτων, οσπρίων κ.ά. — δηλαδή ένα είδος χορτοφαγικής νηστείας.

■ Μια σειρά από ακολουθίες τελούνται καθ’ όλη τη διάρκεια της Μεγάλης Εβδομάδας, με κορύφωση τη Μεγάλη Παρασκευή — τότε η εκκλησία παραμένει ανοικτή από νωρίς το πρωί. Ανάβεται ένα από τα κεριά και η φλόγα μεταδίδεται μεταξύ των μελών της ενορίας.

Στη συνέχεια πρέπει να διατηρούν τα κεριά αναμμένα για 40 ημέρες. Τα μέλη της ενορίας λαμβάνουν επίσης κόκκινα αυγά από τον μητροπολίτη — τα αυγά συμβολίζουν τη ζωή.

— Σχεδόν τα πάντα μέσα στην εκκλησία μας αποτελούν σύμβολα για κάτι, λέει η Helene Brentmar. Και συχνά έχουμε Σουηδούς στις λειτουργίες μας, ακόμη και μη πιστούς. Εντυπωσιάζονται από τη λαμπρότητα των χρωμάτων, το θυμίαμα, την ατμόσφαιρα, τη λειτουργία, τους ύμνους κ.λπ.

Γάμος

Ο ανώτερος της ενορίας είναι ο μητροπολίτης, και στη Στοκχόλμη ονομάζεται μητροπολίτης Παύλος. Αμέσως μετά στην ιεραρχία βρίσκεται ο αρχιμανδρίτης (περίπου αντίστοιχος με εφημέριο) — κανένας από αυτούς τους δύο δεν επιτρέπεται να παντρευτεί μετά την ανάληψη του αξιώματός του.

Στη συνέχεια στην ιεραρχία ακολουθούν οι ιερείς, οι πρεσβύτεροι και οι διάκονοι. Επικεφαλής ολόκληρης της ελληνορθόδοξης χριστιανοσύνης είναι ο πατριάρχης Δημήτριος στην Κωνσταντινούπολη.

■ Τη νύχτα προς την Κυριακή, δηλαδή μετά τη μεγάλη λειτουργία του Μεγάλου Σαββάτου το βράδυ, αρχίζουν οι εορτασμοί για την Ανάσταση του Ιησού. Μεγάλα, πλούσια γεύματα τρώγονται τη νύχτα, με αυγά και αρνί ως τα σημαντικότερα εδέσματα.

Η εκκλησία στην οδό Birger Jarlsgatan ανήκει στην ενορία του Αγίου Γεωργίου από το 1978. Χτίστηκε τη δεκαετία του 1890 και αρχικά ήταν ναός της Καθολικής Αποστολικής Εκκλησίας. Πριν από το 1978 παρέμεινε κλειστή για περίπου σαράντα χρόνια.

Επέτειος

— Σύντομα πλησιάζει ένα σημαντικό και λαμπρό ιωβηλαίο στην εκκλησία μας, λέει η Helene Brentmar. Στις 10 Μαΐου τιμούμε τη μνήμη της πρώτης Οικουμενικής Συνόδου στην Κωνσταντινούπολη το έτος 381.

Σύνοδος σημαίνει περίπου «εκκλησιαστική σύσκεψη»· πριν από 1600 χρόνια συγκεντρώθηκαν όλοι οι ελληνορθόδοξοι ιερείς του κόσμου και καθόρισαν το σύμβολο της πίστεως της Εκκλησίας τους.

Ερευνητική ομάδα 

"Η Σουηδία βρίσκεται μέσα στην καρδιά μου": Η μαρτυρία ενός Κύπριου που χειρουργήθηκε στο Γκέτεμποργκ το 1963

Πριν από μερικούς μήνες η ιστοσελίδα μας, μέσα από έρευνα στα αρχεία της Σουηδικής βασιλικης βιβλιοθηκης που σχετίζεται με τις σχέσεις του Ελληνισμού με την Σουηδία, εντόπισε μια ιδιαίτερα συγκινητική ανθρώπινη ιστορία. Την περίπτωση ενός 13χρονου τότε μαθητή από την Αμμόχωστο που ταξίδεψε στο Γκέτεμποργκ το 1963 για χειρουργική επέμβαση με τη βοήθεια του Lions Club όπου και ανέπτυξε μια βαθιά φιλία με Σουηδική οικογένεια.

Λίγο καιρό μετά τη δημοσίευση του σχετικού υλικού, επικοινώνησε μαζί μας ο ίδιος ο πρωταγωνιστής της ιστορίας, ο κύριος Χαράλαμπος, ο οποίος μοιράστηκε στο Greek radio and news in Florida τις προσωπικές του αναμνήσεις από εκείνη την περίοδο. Τον συναντήσαμε και μας περιέγραψε με συγκίνηση την εμπειρία της νοσηλείας του στο Γκέτεμποργκ, τη φιλοξενία που έλαβε από τη σουηδική οικογένεια του φίλου του Yngve, τη φοίτησή του σε σχολείο στο Partille αλλά και τους δεσμούς που κράτησαν για δεκαετίες με την αγαπημένη του χώρα Σουηδία.

Πώς οργανώθηκε τότε το ταξίδι σας για την εγχείρηση;

Η βοήθεια οργανώθηκε μέσω του Lions Club. Πρώτα επήγα με τον πατέρα μου Λονδίνο. Ο πατέρας μου είχε φίλους στο Lions και τελικά βρέθηκε ένας πολύ καλός γιατρός στη Σουηδία και αποφασίστηκε να γίνει εκεί η επέμβαση. Έτσι πήγα πρώτη φορά στη Σουηδία σε ηλικία 13 χρονών για την εγχείρηση στο Γκέτεμποργκ. Θυμάμαι χαρακτηριστικά ότι ο πατέρας μου μού είπε πως την επόμενη μέρα θα κάναμε μια μικρή εγχείρηση. Τελικά κράτησε οκτώ ώρες. Όταν ξύπνησα ήταν δίπλα μου ο πατέρας μου και ένας Σουηδός φίλος, ο Yngve. Από τότε αναπτύξαμε μια μακροχρόνια φιλία.

Σε ποιο νοσοκομείο νοσηλευτήκατε;

Θυμάμαι ότι ήταν το Children's Hospital στο Γκέτεμποργκ. Σαν όνειρο μου φαίνεται σήμερα.

Πώς σας φέρθηκαν στο νοσοκομείο;

Με πολλή αγάπη και επαγγελματισμό. Ερχόντουσαν άνθρωποι και μου έφερναν δώρα και παιχνίδια. Μια νοσοκόμα μάλιστα θυμάμαι χαρακτηριστικά μού αφιέρωσε στο ραδιόφωνο το τραγούδι «Τα παιδιά του Πειραιά». Μια άλλη φορά, όταν φοβήθηκα την ένεση και άρχισα να κλαίω, έκλαιγε και εκείνη μαζί μου. Μόνο αγάπη είδα τότε.

Πόσο καιρό μείνατε στη Σουηδία τότε; 

Έμεινα μερικές μέρες στο νοσοκομείο και μετά θυμούμαι ότι πήγαμε σε ξενοδοχείο. Συνολικά έμεινα περίπου έναν μήνα.

Αναπτύξατε σχέσεις με Σουηδούς εκείνη την περίοδο;

Ναι. Ανέπτυξα πολλές φιλίες με την οικογένεια του Ίνγκβε Κράμπεργκ. Έμεναν στα προάστια του Γκέτεμποργκ, στο Sävedalen. Μάλιστα μετά τους βομβαρδισμούς της Τηλλυρίας το 1964, ο Ίνγκβε ανησύχησε για μένα και μου έστειλε εισιτήριο με το πρώτο εμπορικό πλοίο από τη Λεμεσό για να πάω ξανά στη Σουηδία. Το ταξίδι κράτησε περίπου 12 μέρες. Από εκεί πήγα και στη Φινλανδία και μετά ξανά στη Σουηδία. Πήγα για περίπου τρεις μήνες σε σχολείο στην περιοχή Partille κοντά στο Γκέτεμποργκ.

Τι σας έκανε εντύπωση στο σουηδικό σχολείο;

Μου έκανε μεγάλη εντύπωση ότι μας έπαιρνε το λεωφορείο μέσα από το δάσος και μας πήγαινε στο σχολείο δωρεάν. Θυμούμαι ότι μας έδιναν δωρεάν φαγητό: μήλα, τυρί και γάλα. Είδα για πρώτη φορά παγωμένο γάλα τότε. Επίσης μου έκανε εντύπωση ότι τα κορίτσια έκαναν ξυλογλυπτική και τα αγόρια μαγειρική. Ήταν κατι καινούργιο για εμένα.

Πώς ήταν οι καθηγητές;

Ήταν πολύ φιλικοί και έδειχναν κατανόηση. Θυμάμαι έναν καθηγητή που δίδασκε γαλλικά στα σουηδικά και μετά προσπαθούσε να μου τα εξηγήσει στα αγγλικά για να μπορέσω να καταλάβω.

Μάθατε καθόλου σουηδικά τότε;

Έμαθα κάποιες φράσεις. Θυμάμαι ακόμη τη φράση «tack så mycket».

Σας έλειψε η οικογένειά σας εκείνη την περίοδο;

Ναι. Μου έλειπαν πολύ οι δικοί μου και ένιωσα έντονη νοσταλγία.

Πώς επιστρέψατε στην Κύπρο;

Ο Ίνγκβε έστειλε τηλεγράφημα στον πατέρα μου και κανονίστηκε να επιστρέψω μέσω Αθήνας. Τότε δεν υπήρχαν κινητά τηλέφωνα. Οι γονείς μου πήγαιναν καθημερινά στο αεροδρόμιο Λευκωσίας για να δουν πότε θα φτάσω.Εγω έμεινα για λίγες ημέρες στην Αθήνα αλλά τελικά επέστρεψα.

Πώς σας υποδέχθηκαν οι φίλοι σας όταν επιστρέψατε στην Κύπρο;

Με πολλή αγάπη. Συνέχισα κανονικά το σχολείο στο Πρώτο Γυμνάσιο Αρρένων Αμμοχώστου.

Θυμάστε τους Σουηδούς ειρηνευτές στην Αμμόχωστο το 1964;

Ναι. Ήταν ευγενικοί άνθρωποι. Τότε πολλοί θεωρούσαν την Αμμόχωστο σχεδόν «σουηδική πόλη», λόγω της παρουσίας των Σουηδών στρατιωτών και των τουριστών.

Ξαναεπισκεφθήκατε τη Σουηδία αργότερα;

Ναι. Πήγα ξανά σε κρουαζιέρα στη Βαλτική και επισκέφθηκα τη Στοκχόλμη. Επίσης ταξίδεψα δύο φορές υπηρεσιακά όταν η Σουηδία είχε την προεδρία της Ευρωπαϊκής Ένωσης και τότε είδα ξανά τον φίλο μου τον Ίνγκβε.

Τι σημαίνει για εσάς σήμερα η Σουηδία;

Η Σουηδία βρίσκεται μέσα στην καρδιά μου.


Συντακτική ομάδα 

Ekpolo:"Το επίπεδο πρωταθλήματος στην Κύπρο ανεβαίνει κάθε χρόνο-Μου αρέσει πολύ που είμαι εδώ"

Σε συνέντευξη που παραχώρησε στο Greek News and Radio in Florida, ο νυν ποδοσφαιριστής της ΑΕΚ Λάρνακας Godswill Ekpolo μιλά για τη ζωή και την ποδοσφαιρική του καριέρα στην Κύπρο και εκφράζει την ικανοποίησή του για το επίπεδο του κυπριακού πρωταθλήματος, το οποίο έχει ανέβει τα τελευταία χρόνια. Αναφέρεται επίσης στη σχέση του με τη Σουηδία, όπου αγωνίστηκε με επιτυχία στο παρελθόν, σχολιάζει την έναρξη της Allsvenskan, την πορεία της πρώην ομάδας του BK Häcken, καθώς και την κατάσταση της IFK Norrköping. Παράλληλα εκφράζει τη χαρά του για την πρόκριση της Σουηδίας στο Παγκόσμιο Κύπελλο και μιλά με αισιοδοξία για τις πιθανότητες της ομάδας στη διοργάνωση.

Πώς περνάς στην Κύπρο;
Είμαι καλά. Δόξα τω Θεώ. Μου αρέσει πολύ εδώ στην Κύπρο. Το επίπεδο του ποδοσφαίρου ανεβαίνει κάθε χρόνο, οπότε είναι υπέροχο να βρίσκομαι εδώ.

Σου λείπει η Σουηδία;
Ναι, κατά κάποιον τρόπο μου λείπει, επειδή ένας από τους καλύτερους φίλους μου ζει στη Σουηδία, στο Γκέτεμποργκ. Οπότε κάποιες φορές μου λείπουν, αλλά τώρα βρίσκομαι εδώ.

Αυτό το Σαββατοκύριακο ξεκινά η Allsvenskan. Ποια ομάδα είναι το φαβορί;
Φυσικά είδα τον αγώνα μεταξύ της Hammarby IF και της Mjällby AIF. Ήταν ένας πολύ καλός αγώνας και πιστεύω ότι η Hammarby είναι δυνατή αυτή τη στιγμή. Αλλά ποτέ δεν ξέρεις, γιατί το πρωτάθλημα γίνεται πιο δύσκολο κάθε χρόνο. Προς το παρόν πιστεύω ότι η Hammarby είναι το φαβορί.

Τι γνώμη έχεις για την πρώην ομάδα σου, την BK Häcken;
Νομίζω ότι έχουν κάνει καλές μεταγραφές. Ελπίζω να πάνε καλά. Δεν τους έχω δει ακόμα να παίζουν, οπότε όταν τους δω θα μπορώ να πω περισσότερα. Ελπίζω να τα πάνε καλύτερα φέτος από πέρσι, γιατί ήταν δύσκολο να συνδυάσουν τις ευρωπαϊκές διοργανώσεις με το πρωτάθλημα. Πιστεύω ότι ήταν δύσκολο να διαχειριστούν και τα δύο. Φέτος έχουν μόνο το πρωτάθλημα, οπότε ελπίζω να τα πάνε καλύτερα.

Θα ήθελες να επιστρέψεις στη Σουηδία για να παίξεις ξανά εκεί;
Αυτό το ξέρει μόνο ο Θεός.

Σου λείπει η Häcken;
Ναι, μπορώ να πω ότι είναι σαν ένα από τα σπίτια μου, γιατί με αντιμετώπισαν πολύ καλά εκεί.

Ένα σχόλιο για την IFK Norrköping τώρα που παίζει στη Superettan;
Είναι λυπηρό, γιατί είναι ένας μεγάλος σύλλογος. Το να τους βλέπεις στη Superettan είναι στενάχωρο, αλλά ελπίζω να επιστρέψουν σύντομα στην Allsvenskan.

Ένα σχόλιο για την εθνική ομάδα της Σουηδίας;
Συγχαρητήρια στην εθνική ομάδα της Σουηδίας. Ειλικρινά δεν το περίμενα, αλλά είμαι πολύ χαρούμενος για τον σουηδικό λαό που θα απολαύσει τη συμμετοχή της ομάδας στο Παγκόσμιο Κύπελλο.

Πιστεύεις ότι θα τα πάει καλά;
Ναι, πιστεύω ότι θα τα πάει καλά. Ο ομοσπονδιακός προπονητής είναι πολύ καλός και έχουν επίσης πολύ καλούς παίκτες, οπότε πιστεύω ότι θα έχουν δυνατή παρουσία.

Αναδημοσιευτηκε σε όλα τα αθλητικά κανάλια της Κύπρου 

Συντακτική ομάδα 

fredag 10 april 2026

Tidigare BK Häcken-profilen Ekpolo: “Det är som ett av mina hem -eftersom de behandlade mig väldigt bra där”

I en intervju som han gav till sin korrespondent vid Greek News and Radio Florida berättar den nuvarande AEK Larnaca-spelaren Godswill Ekpolo om livet och sin fotbollskarriär på Cypern och uttrycker sin tillfredsställelse över nivån i det cypriotiska mästerskapet som har stigit de senaste åren. Han talar också om sin relation till Sverige, där han tidigare spelade framgångsrikt, kommenterar starten av Allsvenskan, utvecklingen för sin tidigare klubb BK Häcken samt situationen för IFK Norrköping. Han uttrycker också sin glädje över Sveriges kvalificering till VM och talar med optimism om lagets möjligheter i turneringen.

Hur har du det på Cypern?
Jag mår bra. Gud vare tack. Jag trivs väldigt bra här på Cypern. Fotbollsnivån stiger varje år, så det är fantastiskt att vara här.

Saknar du Sverige?
Ja, på ett sätt gör jag det, eftersom en av mina bästa vänner bor i Sverige, i Göteborg. Så ibland saknar jag dem, men nu är jag här.

Den här helgen startar Allsvenskan. Vilket lag är favorit?
Självklart såg jag matchen mellan Hammarby IF och Mjällby AIF. Det var en mycket bra match och jag tycker att Hammarby är starka just nu. Men man vet aldrig, eftersom ligan blir svårare för varje år. För tillfället tycker jag att Hammarby är favoriter.

Vad tycker du om ditt tidigare lag, BK Häcken?
Jag tycker att de har gjort bra värvningar.
Jag hoppas att det går bra för dem. Jag har ännu inte sett dem spela, så när jag gör det kan jag säga mer. Jag hoppas att det går bättre i år än förra säsongen, eftersom det var svårt att kombinera Europaspel och ligan samtidigt. Jag tror att det var svårt att hantera båda. I år har de bara ligan, så jag hoppas att det går bättre.

Skulle du vilja återvända till Sverige och spela där igen?
Det vet bara Gud.

Saknar du Häcken?
Ja, jag kan säga att det är som ett av mina hem, eftersom de behandlade mig väldigt bra där.

En kommentar om IFK Norrköping nu när de spelar i Superettan?
Det är tråkigt, eftersom det är en stor klubb. Att se dem i Superettan är sorgligt, men jag hoppas att de kommer snart  tillbaka till Allsvenskan.

En kommentar om det svenska landslaget?
Grattis till det svenska landslaget. Jag hade ärligt talat inte förväntat mig det, men jag är väldigt glad för det svenska folket som kommer att få njuta av lagets deltagande i VM.

Tror du att de kommer att göra bra ifrån sig där?
Ja, jag tror att de kommer att göra det bra. Förbundskaptenen är mycket bra och de har också väldigt bra spelare, så jag tror att de kommer att prestera starkt.

Ypervorioi

torsdag 9 april 2026

Όταν οι μη πιστοί του Πατριαρχείου απειλούσαν με βόμβα την Ελληνική Εκκλησία της Στοκχόλμης την ώρα της Ανάστασης

Στις 22 Απριλίου 1979 η σουηδική εφημερίδα Expressen δημοσίευσε ρεπορτάζ σχετικά με απειλή για βόμβα κατά τη διάρκεια της πασχαλινής θείας λειτουργίας στην ελληνική ορθόδοξη εκκλησία της Στοκχόλμης, Αγίου Γεωργίου στη συμβολή των οδών Odengatan και Birger Jarlsgatan. Στη λειτουργία συμμετείχαν περίπου 1.000 πιστοί, μεταξύ των οποίων και ο Έλληνας πρέσβης.

Το περιστατικό προκάλεσε πανικό και κινητοποίηση της αστυνομίας, η οποία απέκλεισε την περιοχή και πραγματοποίησε έρευνες με ειδικά εκπαιδευμένους σκύλους. Τελικά δεν εντοπίστηκε εκρηκτικός μηχανισμός και η λειτουργία συνεχίστηκε μετά από περίπου 40 λεπτά.

Το δημοσίευμα παρουσιάζει επίσης στοιχεία για την ελληνική κοινότητα στη Σουηδία την περίοδο εκείνη, καθώς και αναφορά στις εσωτερικές διαφωνίες που υπήρχαν τότε εντός της ελληνορθόδοξης εκκλησιαστικής παρουσίας στη χώρα. 

Εκκλησία στη Στοκχόλμη δέχθηκε απειλή για βόμβα κατά τη διάρκεια της θείας λειτουργίας - Expressen 1979-04-22

Του CARL MAGNELL

Η ελληνική εκκλησία στη Στοκχόλμη, στη γωνία των οδών Odengatan και Birger Jarlsgatan, δέχθηκε απειλή για τοποθέτηση βόμβας τη νύχτα. Περίπου χίλια άτομα — μεταξύ αυτών και ο Έλληνας πρέσβης — συμμετείχαν στη θεία λειτουργία που τελούνταν στο πλαίσιο του εορτασμού του Πάσχα.

Εκατοντάδες ακόμη άνθρωποι που δεν είχαν βρει θέση μέσα στον ναό είχαν συγκεντρωθεί έξω από την εκκλησία.

Το προηγούμενο βράδυ άρχισε ο εορτασμός του Πάσχα στην ελληνική εκκλησία της Στοκχόλμης. Τα μεσάνυχτα η υπηρεσία πληροφοριών 90 000 δέχθηκε τηλεφώνημα από άγνωστο άνδρα:

— Υπάρχει βόμβα έξω από την εκκλησία. Θα εκραγεί μέσα σε 30 λεπτά.

Η υπηρεσία άμεσης επέμβασης της αστυνομίας της Στοκχόλμης έστειλε στο σημείο περιπολικό με δύο ειδικά εκπαιδευμένους σκύλους. Εν τω μεταξύ είχαν συγκεντρωθεί αρκετές εκατοντάδες πανικόβλητοι άνθρωποι. Η αστυνομία τους ζήτησε να διαλυθούν και να απομακρυνθούν λόγω κινδύνου έκρηξης. Η Birger Jarlsgatan αποκλείστηκε μεταξύ Jarlaplan και Surbrunnsgatan, ενώ η Odengatan μεταξύ Valhallavägen και Roslagsgatan.

Στη Σουηδία υπάρχουν εδώ και μερικά χρόνια διαφωνίες στο εσωτερικό της ελληνορθόδοξης εκκλησίας. Ο επίσκοπος, μητροπολίτης, που ορίζεται από το Οικουμενικό Πατριαρχείο στην Κωνσταντινούπολη για να υπηρετεί στη Σουηδία, δεν γίνεται αποδεκτός από μία ελληνική μειονοτική ομάδα. Η ομάδα αυτή διαθέτει δικό της εκπρόσωπο για το επισκοπικό αξίωμα, στον οποίο όμως δεν επιτρέπεται να τελεί λειτουργίες στη Σουηδία.

Η απειλή για βόμβα έγινε κατά τη διάρκεια της πασχαλινής θείας λειτουργίας στην ελληνορθόδοξη εκκλησία.

Περίπου χίλια άτομα βρίσκονταν μέσα στον ναό. Έξω από την εκκλησία βρίσκονταν πιστοί που δεν είχαν καταφέρει να μπουν μέσα. Η φήμη για την απειλή βόμβας διαδόθηκε ανάμεσα στους πιστούς λίγο μετά την ανάγνωση του Ευαγγελίου από τον επίσκοπο. Ο κόσμος άρχισε να βγαίνει από την εκκλησία.

Η αστυνομία ερεύνησε την περιοχή γύρω από την εκκλησία για μισή ώρα με τη βοήθεια δύο σκύλων. Δεν βρέθηκε ποτέ καμία βόμβα.

Σαράντα λεπτά μετά την απειλή, η πασχαλινή λειτουργία μπόρεσε να συνεχιστεί. Περίπου 200 άνθρωποι παρέμειναν στον χώρο της εκκλησίας καθ’ όλη τη διάρκεια.

Σήμερα στις 15:00 θα τελεστεί νέα θεία λειτουργία στην ελληνική εκκλησία, στο πλαίσιο των πασχαλινών εορτασμών των Ελλήνων.

Σημείωση: Υπάρχουν περίπου 20.000 Έλληνες στη Σουηδία, εκ των οποίων 8.000–10.000 στη Στοκχόλμη. Όλοι έχουν αυτομάτως ιδιότητα μέλους στην Ελληνορθόδοξη Εκκλησία. Οι περισσότερες ορθόδοξες εκκλησίες ακολουθούν το Ιουλιανό ημερολόγιο, σύμφωνα με το οποίο το Πάσχα εορτάζεται αργότερα από ό,τι στις υπόλοιπες χριστιανικές εκκλησίες.

Συντακτική ομάδα 

Τεχνικός διευθυντής Elfsborg:"Έχω επαφή με τον Rodén-Βρεθήκαμε κατά την διακοπή για τις εθνικές ομάδες"

Ο Μάρκους Ρόντεν (34) αφήνει ανοιχτό το ενδεχόμενο επιστροφής στη Σουηδία.

Στην Έλφσμποργκ παρακολουθούν στενά την κατάσταση.

— Έχω επαφή με τον Μάρκους, λέει ο διευθυντής του συλλόγου Στέφαν Αντρέασον στο Fotbollskanalen.

Ο Μάρκους Ρόχντεν έχει συμβόλαιο που λήγει με την κυπριακή ΑΕΚ Λάρνακας και, σύμφωνα με πληροφορίες που δημοσιεύτηκαν πριν από μερικές εβδομάδες, πρόκειται να του προταθεί ανανέωση.

Ωστόσο, πρόσφατα ο ίδιος ο 34χρονος μίλησε για την κατάστασή του και άφησε ανοιχτή την πόρτα για επιστροφή στη Σουηδία.

— Εγώ και η σύζυγός μου συζητάμε τι θέλουμε να κάνουμε στο μέλλον. Είναι μια επιλογή να μείνουμε εδώ, αλλά είναι επίσης μια επιλογή να επιστρέψουμε ίσως στην πατρίδα. Δεν έχουμε αποφασίσει ακόμα, είπε ο Ρόχντεν στην σελίδα μας μετά το παιχνίδι απέναντι στον Απόλλωνα Λεμεσού.

Ο Στέφαν Αντρέασον, διευθυντής της Έλφσμποργκ, δηλώνει ότι δεν διαβάζει κυπριακά μέσα ενημέρωσης.

— Απολύτως όχι.

Αλλά γνωρίζει καλά την κατάσταση του παλιού του παίκτη.

— Ναι, ο Μάρκους Ρόχντεν είναι ένας παίκτης με τον οποίο τόσο εγώ όσο και πολλοί στην Έλφσμποργκ έχουμε επαφή και σχέση. Έχουμε καλή εικόνα της κατάστασης, λέει ο Αντρέασον.

Είναι πιθανή μια επιστροφή στην Έλφσμποργκ;

— Το έχω πει και παλιότερα. Ο Μάρκους και όλοι οι πιθανοί «επιστρέφοντες», γνωρίζουν ότι όταν είναι η σωστή στιγμή και υπάρχει η σωστή αίσθηση για επιστροφή, τότε συζητάμε το θέμα.

Ο Ρόντεν αγωνίστηκε στην Έλφσμποργκ μεταξύ 2012–2016 πριν μεταγραφεί στην ιταλική Κροτόνε. Στη συνέχεια έπαιξε στη Φροζινόνε και στην Καραγκιουμρούκ, πριν μετακομίσει στην Κύπρο.

— Ο Μάρκους είχε μια εξαιρετική καριέρα και σχεδόν κάθε χρόνο από τότε που έφυγε γίνεται συζήτηση για το αν είναι η κατάλληλη στιγμή να επιστρέψει. Θα δούμε αν είναι τώρα το σωστό timing αυτό το καλοκαίρι. Δεν έχω διαβάσει τι είπε, αλλά έχω επαφή μαζί του.

Ο Αντρέασον ανέφερε επίσης ότι ο Ρόχντεν βρέθηκε στο Μπορός κατά τη διάρκεια της διακοπής των εθνικών ομάδων και τότε συναντήθηκαν.

Συζήτησαν για το μέλλον, αλλά ο διευθυντής του συλλόγου δεν θέλησε να αποκαλύψει τη στάση του Ρόχντεν.

— Αυτό πρέπει να το απαντήσει ο ίδιος ο Μάρκους. Αλλά ξέρει πού βρίσκεται η Έλφσμποργκ και εμείς ξέρουμε πού βρίσκεται εκείνος. Θα δούμε πώς θα εξελιχθεί το μέλλον.

Ήδη υπάρχουν αρκετοί «επιστρέφοντες» παίκτες στην ομάδα: Νίκλας Χουλτ, Σεμπάστιαν Χόλμεν, Άρμπερ Ζενέλι, Σίμον Χέντλουντ, Σίμον Όλσον.

Μπορεί να γίνουν πάρα πολλοί οι επιστρέφοντες;

— Όχι, σε καμία περίπτωση. Αν δούμε το DNA και τις επιτυχίες μας, οι παίκτες που επέστρεψαν έκαναν τη διαφορά. Έτσι μπορούμε να ανταγωνιστούμε. Οι επιστρέφοντες είναι εξαιρετικά σημαντικοί για εμάς. Αρκεί να δει κανείς τις επιτυχίες μας τα τελευταία 20 χρόνια.

— Φυσικά υπάρχουν και δικοί μας και άλλοι παίκτες, αλλά οι επιστρέφοντες είναι η ασφάλειά μας, η ταυτότητά μας. Το να επιλέγει κάποιος να επιστρέψει στη μητρική του ομάδα δεν είναι δεδομένο, αλλά ήταν εξαιρετικά σημαντικό για εμάς. Δεν βλέπω κανέναν λόγο να αλλάξει αυτό.

Συντακτική ομάδα 

Σουηδία:Στις 17 Απριλίου μετακινήσεις όλο το 24ωρο με τη SL μόνο με 40 κορώνες

Πρωταπριλιάτικο αστείο; Καθόλου. Την επόμενη Παρασκευή μπορείς να ταξιδεύεις με τη SL όλο το 24ωρο με 40 κορώνες.

«Θέλουμε να γιορτάσουμε», λέει ο περιφερειακός σύμβουλος συγκοινωνιών Jakop Dalunde (MP), ο οποίος μάλιστα θα ήθελε να προχωρήσει ακόμη πιο πέρα.

Συγκεκριμένα την Παρασκευή 17 Απριλίου γιορτάζεται για πρώτη φορά η «World public transport day» η παγκόσμια ημέρα δημόσιων συγκοινωνιών την οποία η SL τιμά με ένα ειδικό εισιτήριο που ισχύει μόνο για εκείνη την ημέρα.

Με 40 κορώνες μπορεί κανείς να ταξιδεύει ελεύθερα όλο το 24ωρο, ενώ για όσους δικαιούνται μειωμένο εισιτήριο η τιμή είναι 20 κορώνες. Η κανονική τιμή είναι 180 και 110 κορώνες αντίστοιχα.

«Αυτή είναι εξ ολοκλήρου ιδέα της SL και όχι πολιτική πρωτοβουλία. Αλλά χάρηκα όταν το άκουσα. Είναι ένας εξαιρετικός τρόπος να γιορτάσουμε τις δημόσιες συγκοινωνίες και πιστεύω ότι μπορεί να παρακινήσει περισσότερους να αρχίσουν να χρησιμοποιούν τη SL», λέει ο Jakop Dalunde.

Το προσωρινό εισιτήριο έκπτωσης αγοράζεται κανονικά μέσω της εφαρμογής θα κυκλοφορήσει μία εβδομάδα νωρίτερα – και ισχύει από τις 00:00 της Παρασκευής έως τις 04:30 το πρωί του Σαββάτου.

«Η μεγαλύτερη λαϊκή γιορτή στον κόσμο»

Το κόστος για τη SL υπολογίζεται ότι θα είναι λίγο κάτω από 5 εκατομμύρια κορώνες σε χαμένα έσοδα από εισιτήρια.

«Είναι δικαιολογημένο, κατά τη γνώμη μου, επειδή ωφελεί τους πολίτες», λέει ο Jakop Dalunde.

Γιατί δεν το κάνετε εντελώς δωρεάν;

«Τότε η απώλεια εσόδων θα ήταν μεγαλύτερη και θα χρειαζόταν να μπει περισσότερη συγκοινωνία. Τώρα η SL εκτιμά ότι θα μπορέσει να καλύψει την αύξηση της επιβατικής κίνησης με το υπάρχον πρόγραμμα δρομολογίων, επειδή είναι Παρασκευή και ταξιδεύουν λιγότεροι σε σχέση με μια κανονική εργάσιμη ημέρα».

Ωστόσο, μακροπρόθεσμα θα ήθελε να γίνει ακόμη ένα βήμα.

«Στις Βρυξέλλες, όπου ζούσα παλαιότερα, έχουν κάθε χρόνο μια ημέρα χωρίς αυτοκίνητα όπου οι δημόσιες συγκοινωνίες είναι εντελώς δωρεάν. Είναι η μεγαλύτερη λαϊκή γιορτή στον κόσμο. Θα ήθελα πολύ να προσπαθήσουμε να το πετύχουμε αυτό στην επόμενη θητεία», λέει.

Χριστιανοδημοκράτες (KD): Καλύτερα ένα ανώτατο όριο τιμών

Η κεντροδεξιά αντιπολίτευση στην περιφέρεια είναι επικριτική.

«Αντί για προσωρινά επικοινωνιακά πυροτεχνήματα μία φορά τον χρόνο, η SL θα έπρεπε να θεσπίσει ανώτατο όριο τιμής στα εισιτήρια, ώστε οι επιβάτες να έχουν πάντα την καλύτερη δυνατή τιμή κάθε μέρα. Έτσι μπορούμε πραγματικά να κερδίσουμε ξανά τους επιβάτες και να πείσουμε περισσότερους να επιλέξουν τις δημόσιες συγκοινωνίες», λέει ο περιφερειακός σύμβουλος της αντιπολίτευσης Carl-Johan Schiller (KD).

Συντακτική ομάδα 

onsdag 8 april 2026

Πρώτη φορά στη Σουηδία: Παρέμβαση σε παιδιά 6 ετών για αποτροπή μελλοντικής παραβατικότητας

Η Στοκχόλμη γίνεται η πρώτη πόλη στη χώρα που εφαρμόζει στοχευμένη παρακολούθηση παιδιών έξι ετών. Ο δήμος διαθέτει 55 εκατομμύρια κορώνες για να αποτρέψει τη μελλοντική ένταξη σε εγκληματικές συμμορίες ήδη από τις πρώτες τάξεις του δημοτικού.

– Αν μπορούμε να το αποτρέψουμε, αξίζει τον κόπο, λέει ο αντιδήμαρχος κοινωνικών υποθέσεων Alexander Ojanne (S).

Τα παιδιά 6 ετών δεν είναι εγκληματίες

Τα παιδιά έξι ετών δεν είναι εγκληματίες. Ωστόσο, μπορεί να μεγαλώνουν σε περιβάλλοντα που αυξάνουν τον κίνδυνο να γίνουν στο μέλλον.

Για τον λόγο αυτό, η επιτροπή κοινωνικής πρόνοιας αποφάσισε να εισαγάγει το πρόγραμμα MST-CAN – μια εντατική θεραπευτική παρέμβαση για παιδιά ηλικίας 6 έως 12 ετών και τις οικογένειές τους. Στόχος είναι η πρόληψη της εγκληματικότητας και των κοινωνικών προβλημάτων πριν εμφανιστούν.

Η μέθοδος MST (Multisystemisk terapi) χρησιμοποιείται ήδη για εφήβους με αντικοινωνική συμπεριφορά ή που κινδυνεύουν να εμπλακούν στην εγκληματικότητα. Πρόκειται για μια εκτεταμένη παρέμβαση: οι θεραπευτές είναι διαθέσιμοι για τις οικογένειες 24 ώρες το 24ωρο, 7 ημέρες την εβδομάδα.

Τα αποτελέσματα θεωρούνται σαφή:
μετά την ολοκλήρωση της θεραπείας, το 86% των νέων σταματά να διαπράττει εγκλήματα και 9 στους 10 μπορούν να συνεχίσουν να ζουν στο σπίτι τους.

Τώρα, το ηλικιακό όριο μειώνεται.

Προβλήματα στο οικογενειακό περιβάλλον

Το πρόγραμμα MST-CAN δεν στοχεύει κυρίως στη συμπεριφορά του παιδιού, αλλά στις ελλείψεις του οικογενειακού περιβάλλοντος. Αυτό μπορεί να αφορά:

  • παραμέληση

  • εξαρτήσεις

  • γονείς που για διάφορους λόγους δυσκολεύονται να ανταποκριθούν στον γονεϊκό τους ρόλο

– Κανείς δεν πιστεύει ότι ένα παιδί έξι ετών έχει ανεπτυγμένα κοινωνικά προβλήματα. Αλλά μπορεί να βρίσκεται σε ομάδα κινδύνου να τα αναπτύξει. Αυτό είναι που θέλουμε να προλάβουμε, λέει ο Ojanne.

Εναλλακτική: τοποθέτηση σε ανάδοχη οικογένεια

Η εναλλακτική λύση είναι συχνά η τοποθέτηση σε ανάδοχη οικογένεια – κάτι που ο δήμος θέλει να αποφύγει.

– Δεν υπάρχει έρευνα που να δείχνει ότι η απομάκρυνση ενός παιδιού από το σπίτι του είναι θετική, αν και μερικές φορές είναι απαραίτητη. Αν μπορούμε να λύσουμε τα προβλήματα στο σπίτι, είναι πάντα καλύτερο.

Πληρώνουμε τώρα για να μην πληρώσουμε περισσότερα αργότερα

Σε διάστημα τριών ετών, το MST-CAN αναμένεται να κοστίσει 55 εκατομμύρια κορώνες. Στόχος είναι να υποστηριχθούν 90 οικογένειες – δηλαδή περίπου 600.000 κορώνες ανά οικογένεια.

– Πρόκειται για παιδιά που διαφορετικά κινδυνεύουν να εμπλακούν σε:

  • ναρκωτικά

  • εγκληματικότητα

  • ενδοοικογενειακή βία στο μέλλον

Αν μπορούμε να το αποτρέψουμε, αξίζει – τόσο ανθρώπινα όσο και οικονομικά για την κοινωνία. Αν ένα παιδί ενταχθεί σε εγκληματική συμμορία, το κόστος για την κοινωνία είναι πολύ μεγαλύτερο.

Χαρακτηρίζει την πρωτοβουλία ως επένδυση πρόληψης από νωρίς:

– Πληρώνουμε τώρα για να μην πληρώσουμε περισσότερα αργότερα.

Περιοχές εφαρμογής

Το πρόγραμμα ξεκινά στις περιοχές:

  • Järva

  • Enskede-Årsta-Vantör

  • Hässelby-Vällingby

  • Hägersten-Älvsjö

όπου οι ανάγκες θεωρούνται μεγαλύτερες.

Μακροπρόθεσμα, στόχος είναι η εφαρμογή της μεθόδου σε όλη τη Στοκχόλμη.

– Όταν έχουμε πόρους για επέκταση, θα το κάνουμε.

Τι είναι η Multisystemisk terapi (MST)

Η MST είναι μια εντατική οικογενειακή παρέμβαση εξωνοσοκομειακής φροντίδας για οικογένειες με νέους που αντιμετωπίζουν σοβαρά:

  • κοινωνικά

  • συναισθηματικά

  • συμπεριφορικά προβλήματα

Η μέθοδος αναπτύχθηκε στις ΗΠΑ τη δεκαετία του 1970 και χρησιμοποιείται στη Σουηδία από τις αρχές της δεκαετίας του 2000.

Η παρέμβαση διαρκεί περίπου πέντε μήνες για κάθε οικογένεια.

Το νέο πρόγραμμα MST-CAN βασίζεται στις ίδιες αρχές αλλά απευθύνεται σε οικογένειες με μικρότερα παιδιά από 6 ετών.

Συντακτική ομάδα 

Προπονητής Djurgården:"Δεν νομίζω να θέλει να επιστρέψει αν δεν είναι βασικός- Μάλλον θα θέλει να μείνει εκεί"

Ο Zakaria Sawo κάνει μεγάλη επιτυχία στην AEL Limassol.

Το καλοκαίρι αναμένεται να επιστρέψει στη Djurgårdens IF – ή μήπως όχι;

– Το πλάνο είναι ο Kristian Lien να είναι το βασικό μας «εννιάρι» και δεν νομίζω ότι ο Zakaria θέλει να επιστρέψει αν δεν είναι βασικός, λέει ο προπονητής Jani Honkavaara στο FotbollDirekt.

Μετά την επιστροφή του στο κυπριακό πρωτάθλημα ως δανεικός μετά την αλλαγή του χρόνου, πέτυχε πέντε γκολ στους πέντε πρώτους αγώνες, έπειτα από μια αποτυχημένη σεζόν στη Djurgården.

Η εντυπωσιακή πορεία του Sawo στην AEL Limassol δεν πέρασε απαρατήρητη και του χάρισε θέση στην εθνική ομάδα της Gambia, από όπου κατάγεται η οικογένειά του.

Ωστόσο, ο επιθετικός που αναδείχθηκε κορυφαίος παίκτης του Φεβρουαρίου στην Κύπρο, τελικά αρνήθηκε την κλήση.

Πριν από λίγες ημέρες σκόραρε ξανά και μάλιστα δύο φορές στη νίκη με 3–0 απέναντι στην Omonia Aradippou.

Τα επτά γκολ του ως δανεικός από τη Djurgården κάνουν ακόμη πιο επίκαιρο το ερώτημα: γιατί έχει τόσο μεγάλη επιτυχία στην Κύπρο (και στις δύο θητείες του εκεί — αποκτήθηκε πέρσι από την Aris Limassol με μεγάλο ποσό), αλλά δυσκολεύτηκε υπό την καθοδήγηση του Honkavaara την προηγούμενη σεζόν;

– Χαίρομαι για τον Zakaria. Έχω δει τα γκολ, αλλά για να είμαι ειλικρινής δεν έχω δει τους αγώνες. Ο Zakaria είναι παίκτης αντεπιθέσεων, είναι πάρα πολύ γρήγορος. Το ποδόσφαιρο που παίζαμε πέρσι δεν ήταν το καλύτερο για εκείνον. Πρέπει να τρέχει πίσω από την αμυντική γραμμή και να εκμεταλλεύεται την ταχύτητά του, λέει ο προπονητής της Djurgården και συνεχίζει:

– Δεν είχαμε τέτοιους αγώνες πέρσι. Αλλά χαίρομαι πολύ που του πηγαίνει καλά και θα δούμε αν θα επιστρέψει ή όχι.

Όπως αναφέρει ο Honkavaara, ο δανεισμός του στην AEL Limassol ολοκληρώνεται το καλοκαίρι και τότε το πλάνο είναι να επιστρέψει στη Djurgården, με συμβόλαιο έως το 2028 στην Allsvenskan. Ωστόσο, ο προπονητής δεν είναι βέβαιος ότι ο ίδιος ο 26χρονος θέλει να επιστρέψει.

– Έχουμε τον Kristian Lien και το σχέδιο είναι να είναι ο βασικός επιθετικός μας. Δεν νομίζω ότι ο Zakaria θέλει να επιστρέψει αν δεν είναι βασικός.

– Αν είναι βασικός στην Κύπρο, τότε μάλλον η φιλοδοξία του είναι να παραμείνει εκεί. Δεν έχουμε μιλήσει ακόμη γι’ αυτό. Ελπίζω να συνεχίσει να σκοράρει και μετά θα δούμε ποια είναι η κατάσταση. 

Συντακτική ομάδα 

tisdag 7 april 2026

Franz Brorsson:"Vi vill bo i Sverige efter våra fotbollskarriärer men vi vågar inte för att vår familj inte går säkert"

Franz Brorsson bryr sig inte bara om fotboll, utan också om sitt land, Sverige. I vår intervju talar han öppet om sin oro för utvecklingen i Sverige, särskilt när det gäller trygghet, invandringspolitik och integration. Diskussionen tog sin början när han konstaterade att Cypern i dag upplevs som ett tryggare land att leva i än Sverige. Därifrån fortsatte samtalet in på frågor om samhällsutvecklingen, kriminaliteten och behovet av en mer öppen debatt om Sveriges framtid.

Går det att säga att Sverige inte är lika tryggt som det var för 15–20 år sedan?

Nej, precis. Och det är ju inte bara Sverige. Det är också i hela Västeuropa. Frankrike, Tyskland, England, Sverige.

Sverige är så litet land att där kanske det går så snabbt att se effekterna eller konsekvenserna av en dålig politik under längre tid.

Många pekar på att det var okontrollerad invandring i västvärlden. Är det det som ligger bakom den otrygghet och kriminalitet som sticker ut nu?

Såklart att det är en stor faktor att ha haft en invandringspolitik som har varit okontrollerad utan en riktig plan att få in dem i samhället, och sen att de har kommit från länder där kulturen är helt annorlunda jämfört med västerländska kristna värderingar, jämfört med länder från Mellanöstern och Nordafrika och andra delar av Afrika och lite Balkan också, som är överrepresenterade i grova brott.

Mord, gängvåld.

Det kommer från dessa länderna och det är ingen åsikt, det är fakta, statistik som kommer från polisens och Brås egna statistik.

Tror du att det är en brist på integration, eller vad är det som är skälet till att vi har så mycket kriminalitet och utanförskap?

Det är så att vi människor söker oss till likasinnade, alltså pratar vårt språk. Till exempel svenskar ute i Spanien. Många svenskar ute i Spanien söker också till sig själva. De kan också bli lite isolerade för att de vill hänga med andra svenskar.

Så det är inte konstigt egentligen att folk från Somalia eller folk från de här länderna söker sig till varandra. Men om de inte kan språket och kommunicera med resten av samhället och får jobb, då blir det små parallellsamhällen som växer fram, vilket inte alls är bra i ett så litet land som Sverige.

Då ser man konsekvenserna rätt så snabbt.

Hur bedömer du regeringens nuvarande arbete mot organiserad brottslighet och integration, särskilt det förebyggande arbetet?

Det går ju i alla fall i rätt riktning.

Sen kanske inte tillräckligt snabbt. Det var två månader utan skjutningar nu här och det var rekordlång tid utan skjutningar i Sverige, och sen nu efter Ramadan till slut så eskalerade det igen. Många vill ha det till att man är islamofob för att säga så. Det skulle jag inte säga att jag är, såklart. Jag hatar inte muslimer och jag har vuxit upp med många muslimer. Spelat med många muslimer.

Jag gjorde en TikTok om just detta här och då sa jag att det är ingen slump att det hände rätt efter Ramadan.

Fem skjutningar på fem dagar efter Ramadan.

Det är för att majoriteten som utför gängvåld är från muslimska länder, från Nordafrika, från Mellanöstern. Det är inget konstigt att säga. Precis som att om kristna utförde de flesta gängkriminaliteten och jag säger att efter julen så eskalerade skjutningarna eller drog igång, då är man inte rasist eller islamofob eller hatar kristna. Eller om man säger att mäns våld mot kvinnor — då hatar inte jag män, utan det är så det är. Det är verkligheten.

Vad är ditt förslag för att Sverige ska bli ett säkert och tryggt land igen?

Du måste erkänna problemet, ett.

Var problemen kommer ifrån.

Vi har importerat en del problem.

Det kommer från dessa länder jag pratar om. Länder i Mellanöstern, Nordafrika. Det är ett stort problem, och gängvåld såklart.

Sen två är att stoppa den felaktiga invandringen.

Och sen tre har vi: utvisa kriminella.

Även om de har medborgarskap?

Ja.

Gör de grova kriminella handlingar, mördar, våldtäkter, grova rån, alltså grov kriminalitet, då ska du rätt ut direkt.

Men då måste Sverige när man väl kommer till landet ha en tydlig plan eller en tydlig skrift: du får medborgarskap nu eller kommer till landet, men gör du någonting i landet inom 15 eller 10 år, då åker du rätt ut. Det är klart att fortkörningsböter eller mindre brott kanske man får chans, men grova brott då åker du rätt ut.

Det ska vara värdefullt och folk ska vara rädda om det svenska medborgarskapet, och nu känns det inte som det.

Tror du att det kan bli möjligt?

Jag hoppas det, att de ändrar på det snabbt, att folk kan gå rätt ut och inte det här att du får tre år och sen två år senare är du utsläppt och tillbaka i samhället. Det är ett skämt.

Brottsoffren, de som är våldtäktsoffer, sitter kanske två, tre år med det, knappt det, och de åker ut igen. Vissa får skadestånd för att de har varit för unga, de har gruppvåldtagit 17-åriga tjejer och sen får de skadestånd för att de har suttit häktade för länge.

Hur reagerar du på att sådana personer får skadestånd?

Man blir ursinnig förbannad och jag är inte ensam om det. Man vill inte ens se det, för man blir så förbannad. Jag är inte skattebetalare längre men jag har betalt mycket skatt i Sverige och det kan förstöra en hel dag när man läser någonting sånt.

Men ändå fortsätter svenskar bara att jobba som vanligt. Det händer ofta att man knyter näven i fickan och kanske pratar med sina närmaste, men inte mer än så, för svenskar är rädda att uttrycka sig utåt.

Folk är rädda för kicken. Hade jag spelat i Malmö FF nu så hade jag inte vågat säga detta förmodligen, för då hade jag kanske fått kicken eller fått så mycket skit på matcher och så vidare. Men nu när jag inte bor i Sverige eller jobbar i Sverige så kan jag uttrycka mig mer frispråkigt. Många är rädda att bli av med det för de är rädda för sin inkomst såklart.

De behöver pengar.

Har det att göra med svenskarnas psyke, tradition eller historia, att de inte vill uttrycka sig fritt? Vad är källan till problemet?

Jantelagen, man ska inte sticka ut.

Alla ska vara lika. Man ska inte säga emot. Säger 90 procent en sak så ska man hålla med där. Man ska göra sitt jobb, vara tyst och inte sticka ut. Det är inte som USA där man kan ha sina fria åsikter.

Du blir så kontroversiell i Sverige. Media och många stämplar dig som kontroversiell för att du säger någonting som inte majoriteten håller med om, och då är du helt plötsligt nazist, rasist, islamofob, alla de här etiketterna som ingen bryr sig om längre.

Om jag skulle bli kallad islamofob eller rasist så bryr jag mig inte, för jag vet om att jag inte är det. Jag vet vad jag står för och de här etiketterna, ingen bryr sig om dem längre.

Politik och partier

Men ansvaret ligger inte bara hos ett parti?

Nej, det är ju alla politiska partier både på högerblock och vänsterblock. Det är Moderaterna, det är Socialdemokraterna, så det är inte bara ett parti.

Det här talet som har blivit rätt ökänt, om man hänger med lite i politiken, är ju ”Öppna era hjärtan” med Fredrik Reinfeldt. Det talet styrde Sverige på helt fel väg.

Det är inte bara han som har varit med och förstört politiken, Reinfeldt. Det är väl bara fakta, det är egentligen ingen personlig åsikt. Man ser att Sverige inte alls har gått bra sedan det talet och hans politik eller deras politik.

Hur skulle du betrakta Moderaternas och Liberalernas vändning i migrationspolitiken? Är det dubbelmoral eller har de blivit mer medvetna om situationen?

Det är väl bra att man kan ändra sig. Man måste kunna acceptera att man har gjort fel. Vi har haft fel politik.

Det blev inte rätt. Sverige har inte blivit tillräckligt bra och sedan måste man korrigera sig, så det är egentligen bra och starkt att kunna ändra åsikt och ändra riktning.

Det ska väl Mohamsson ha en stor eloge för, att hon har gjort den här vändningen, och hon verkar omtänksam också.

Men är det inte lite för sent?

Jag hoppas inte det. Jag är optimist av mig så jag hoppas inte det är för sent. Jag tror inte det är för sent.

Men stora förändringar krävs nu. Det måste komma fler förändringar, men jag hoppas att det sker i samma takt och ännu snabbare, för till slut så är det för sent om vi ska ha ett stabilt samhälle. Men jag tror inte vi är där än. Jag hoppas att vi kan ändra detta.

Kultur, religion och identitet

Vi ser också att det byggs många nya moskéer i Sverige. Varför? Är det en åtgärd för att människor ska känna sig hemma, eller vilka konsekvenser får det? Samtidigt stängs många kyrkor.

Svenska folket är ju inte så troende längre.

Men muslimer som kommer till Sverige är ju mer troende och tror på sin ideologi, på sin tro, vilket jag respekterar, att man har stark tro. Men kommer man till ett nytt land där man har västerländska värderingar, man har kyrkor och ett land som är väldigt stabilt uppbyggt på de kristna värderingarna, då ska man väl inte hämta dit sin egen kultur och bygga moskéer i ett kristet land, utan de måste respektera våra värderingar och börja förstå vår kultur.

Var vi kommer ifrån och anpassa efter oss, helt enkelt.

På så sätt kommer man in i vårt samhälle. Men om man inte vill förstå och hämtar sin ideologi och sin religion till ett kristet land, det är inte snällt mot dem som har byggt det landet på kristna värderingar. Man måste också förstå svenskar som inte vill ha böneutrop i sitt eget land, för det är ett kristet land. Då vill jag ha kvar de kristna värderingarna och ha kvar det som har byggt det landet, alltså kyrkor och så här.

Jag tror att svenskar kanske blir mer kristna när de ser vad som är på gång. Samma sak som händer på det hållet: skulle svenskar komma till Mellanöstern, tror du att det hade gått att bygga kyrkor där och börja predika utåt att vi ska ta plats mer och mer?

Nej, det finns inte på världskartan.

Vi har anpassat oss efter deras kultur.

Skulle du vilja ha ett sekulärt land eller ett kristet land?

Stor fråga. Jag har tänkt mycket på det faktiskt. Den svenska modellen har varit väldigt bra fram tills kanske 20 år tillbaka.

Jag tror ändå att religion är viktig för att ha lite vad som är rätt och fel i ett samhälle, vad som är gott och ont. Jag tror att vi har förlorat den kompassen i det västerländska samhället de senaste 20 åren. Samhörighet, vad är rätt och vad är fel och vad är gott och vad är ont. Har man ingen religion alls så tappar man den biten, tror jag. Ingen konsekvenstänk. Ett samhälle där man inte tror på någonting alls tror jag inte heller är bra.

Så jag är väldigt liberal av mig: tro vad ni vill, men respektera seden där du bor. Är du i Japan, det är mycket japaner där, då respekterar man vad de gör. Kommer du till Sverige så respekterar man deras religion och deras värderingar.

Man trycker inte på sin egen religion på andra i för stor skala, skulle jag vilja säga.

Måste inte Sverige också främja sin kultur och sin historia? Att vara stolt över vad man är?

Jag håller med om att man ska vara stolt över sin kultur. Bara en sådan sak som den svenska flaggan — att det har varit en stämpel, det börjar kanske suddas ut nu, men att då är man rasist eller måste vara Sverigedemokrat för att ha en svensk flagga. Det är helt sjukt.

När folk tar studenten i Sverige så har alla de som är födda i Sverige, som har gått i skola i 19–20 år, hela deras liv, flaggor från sina länder — Tunisien, Iran, Irak, allt möjligt. Men så ser vi svenskarna knappt med flaggan.

Egentligen borde de ju ha den svenska flaggan. Det är de som har gett dem utbildningen gratis, tagit hit dem, men de är stolta över sitt ursprung, vilket jag kan köpa. Men Sverige borde vara lika stolt över det, att visa att de är svenskar, vi har svensk flagga här, och vara mer stolta över flaggan.

Kolla USA, de är extremt stolta över sin flagga.

Svenskarna borde vara mer stolta över sitt ursprung. Det är inte synd att vara stolt svensk. Det är mycket bra vi gör.

Gäng, språk och demografi

Vi ser många konflikter ute i världen, men också samma konflikter på Sveriges gator.Det var en partiledare, jag tror det var Jimmie, som sa det: ”Om du hämtar Mellanöstern, hela Mellanöstern, då kommer Sverige att bli Mellanöstern.”

Så är det. Det är logiskt och som det ser ut nu så stämmer det ganska bra. Vi snackar i Sverige mycket om mångkulturism, vi ska vara mångkulturella. Men jag vet inte om vi är så mångkulturella egentligen. Det är Mellanöstern, Nordafrika, Somalia, deras kulturer som kommer hit, och många av de här kulturerna bråkar med varandra. De bråkar inte med svenskar.

Men de bråkar med varandra. De tar dit deras konflikter. Det är tråkigt att det är så.

Vad är anledningen till att det finns så många gäng i Sverige? Är det svarta pengar eller något annat som ligger bakom?

Det är inte mitt expertområde, men om du inte integreras i samhället och du vill ha snabba pengar, då blir du kriminell.

Alla som har lite common sense, sunt förnuft, säger att massinvandringen har varit problemet. Sen nästa grej som många från vänstersidan säger är att det handlar om socioekonomiska faktorer, att de inte har jobb, att de inte har pengar, att de är utsatta och så här. Men en sådan sak som gruppvåldtäkter, handlar det om socioekonomiska faktorer? Det är klart att det inte gör det.

För mig är det kulturer som inte hör hemma i väst, där man har helt annan syn på kvinnor, helt annan syn på hur man ska leva, och då blir det också kaos i samhället.

Det är kanske många som inte vill leva det här gängkriminella livet, men de vill ha jobb och snabba pengar och hamnar i skiten. Nu är vi där, så vi kan ju inte fortsätta med massinvandring eller ha massa extra asylinvandring och så vidare om vi inte kan ta hand om problemen idag. Då kan vi inte fylla på med massa mer folk, för då förstör vi för de som redan är där.

Många poliser och myndigheter har information på arabiska. Vad säger du om det? Är det bra? Bidrar det till integration?

Jag skojar om det till några vänner: snart kommer det massa skyltar på arabiska i Sverige. I Malmö finns det. Det kommer kanske öka ännu mer och då ska vi anpassa oss efter deras språk.

Sen förstår jag att polisen vill nå ut till de som håller på med gängvåld och de pratar nog förmodligen arabiska. Men det är ingen bra väg att gå. Helt plötsligt så pratar inte de svenska, så då måste vi prata arabiska eller så finns det skyltar på arabiska.

Då tänker de som kommer hit: varför ska vi lära oss svenska?

Då växer problemen ännu större. Jag tänker 20 år framåt, 25 år framåt. Då är det skyltar på andra språk och då helt plötsligt är svenskar minoritet i sitt eget land. Folk förstår inte att till slut så är Sverige, svenskar med svenskt ursprung, minoritet i sitt eget land och då måste svenskar fly från sitt eget land.

De här diskussionerna har jag redan haft med många av mina vänner som har jobb utomlands och har pengar. ”Vi vill inte bo i ett land där vi inte är säkra. Vi älskar Sverige. Vi vill bo i Sverige efter våra fotbollskarriärer men vi vågar inte för att vår familj inte går säkert.”

Det är otroligt sorgligt. Jag vill bo i Sverige och jag älskar Sverige, men det är på väg att bli något som vi aldrig kommer kunna ändra igen.

Påverkar detta också Sveriges demografi?

Ja, så är det. Det är ju så att 35 procent är utrikes födda eller har utländsk bakgrund i Sverige. Kan det stämma? Jag fick upp det i alla fall.

Snart är vi på 50 procent med tanke på att flera med utländsk bakgrund föder barn.

Det här hade varit lugnt om den här kulturen blomstrade. Men Sverige blomstrar ju inte, det är svårt att säga, Sverige brinner.

Om folk från Ukraina kommer hit, jobbar stenhårt, bidrar till samhället och gör det bättre, hur bra som helst. Eller om folk hade kommit från dessa länderna och de hade bidragit ännu mer till samhället än kanske svenskarna själva gör, då hade vi accepterat det. Precis som att Cypern här, där vi är nu, jättemånga svenskar kommer hit och driver business från andra länder. Vi bygger ju Cypern. Vi är med och bygger med pengar, vi betalar skatt, vi bidrar. Vi lever inte på det cypriotiska systemet som de som kommer hit och lever på det svenska systemet.

Det kanske funkar några år men sedan, var ska pengarna komma?

Jag snackar med otroligt framåtriktade människor som är miljonärer, miljardärer, idrottsprofiler, vanliga arbetare som bara har jobbat upp sig, säljare och sådant. De tänker: var ska vi bo i framtiden? Vi kan ju inte bo i Sverige för vi är inte säkra. Så vi flyttar ut, och vad händer då med skatteintäkterna i Sverige? Då kommer de minska, och de som kommer dit kanske inte jobbar eller är gängkriminella.

Vad händer med skattesystemet?

Då betalar ingen skatt till slut.

Och det är också: om 20–30 år, vad händer då?

Vi räknar ut det själva.

Krav, pensionärer och framtid

Hur skulle svensk kultur och svensk bildning kunna blomstra igen? Vad måste svenskar, men också ansvarstagande invandrare, göra för att hjälpa Sverige att växa igen?

Jag tror nummer ett är att våga prata om det. Att prata om det precis som jag gör nu här. Att vi står upp och säger att det är problemet.

Problemen kommer från massinvandringen och dessa länderna.

Två: stoppa den felaktiga invandringen.

Tre: utvisa kriminella direkt och inte ha något medlidande där.

Men framför allt prata om det, att inte vara rädda och prata ut. Och invandrare som du själv, som kommer till Sverige och bidrar, som är ödmjuka, respekterar den tradition och kultur som Sverige har, de måste våga prata mer också.

Är det bra att ställa krav på att man ska kunna svenska, svensk historia, svenska principer och värderingar innan man tar sig in i landet?

Absolut, absolut.

Det är klart. Då förstår du var vi kommer ifrån och då kan man få förståelse för varandra och skapa bättre samhälle.

Inget konstigt.

Det finns många pensionärer som klagar på sin pension i dagens Sverige. De har byggt upp landet. Vad säger du om det?

Jag tycker det är otroligt sorgligt.

Du bygger ett land, jobbar i 50 år, sedan är du pensionär och ska ha en bra pension, och så är det slut. Skattepengarna räcker knappt till.

Först ska pengar gå till att bekämpa brottslighet, och sedan ge pengar till folk som knappt har varit i landet. De får bidrag och så vidare. Det är som att råna de äldre i Sverige.

Och sedan dessutom, det är klart jag snackar inte om massorna, men de som gör de här sjuka grejerna, som våldtar äldre på ålderdomshem och i deras hem, det är folk från dessa länderna jag pratar om. Och det är hemskt.

Jag tänker på alla normala. Jag kan vara egoistisk, jag behöver inte göra den här artikeln eller prata mig utåt, för jag klarar mig ganska bra utomlands och har stabil ekonomi.

Men många som lever i utsatta områden, svenskar, också invandrare och muslimer som inte vill ha detta heller, de borde också tänka: ”Jag vill inte heller ha detta skitet hit.” Om jag är hederlig muslim och jobbar hårt och jag älskar Sverige, då vill inte jag heller att gängkriminella ska ta mina barn ifrån mig.

Så de borde vara ännu mer högljudda och prata om problemen, för de kan inte bli stämplade rasister.

Jag är vit man, då blir jag stämplad rasist direkt.

Men den utveckling vi ser i dagens Sverige ser vi inte i Danmark. Varför inte?

För deras politiker har gjort sitt jobb bättre än svenska politiker. I Danmark kan man vara lite hårdare. Man kan vara mer öppen med vad man tycker och tänker.

I Sverige är det mycket mer mellanmjölk.

Man tar inte riktiga beslut, hårda beslut som kanske blir jobbiga i stunden men som i långa loppet blir bäst för landet. Utan svaga ledare. Danmark har starka ledare.

Det är helt enkelt.

Vi ser också att Socialdemokraterna i Danmark i flera frågor ligger närmare Sverigedemokraterna i Sverige. Vad beror skillnaden på?

Sverige borde kolla mer på Danmark.

Det är nog kulturskillnad. Trots att Danmark och Sverige ligger nära geografiskt så är danskar mycket hårdare, mycket tuffare i allt ifrån förhandlingar till hur man ska skapa ett samhälle. Man sätter krav på de som kommer dit.

Men vi svenskar är lite för godtrogna. Vi bara: okej, välkommen in i vårt land. Vi är rädda att bli kallade rasister och vi ska rädda hela världen. Det är vår kultur, för vi har inte haft krig på så många år.

Danskarna, Hitler attackerade ändå Danmark och Norge, så de har ju krigat för inte så länge sedan. De förstår att man inte kan vara hur snäll som helst. Men Sverige har levt i fred så länge så befolkningen förstår inte att man till slut inte kan rädda hela världen. Bara för att vi har haft fred så länge så är det ingen garanti för att ha det i framtiden.

Därför tror jag att vi svenskar blivit mycket mesigare jämfört med våra grannländer. Finland har också krigat mot Sovjet, så jag tror det har gjort att svenskarna inte blivit lika tuffa.

Borde Sverige också lyfta fram vetenskap, utveckling, upptäckter, utbildning och bildning mer?

Jag förstår vad du menar.

Vi snackar ju om Sverige ändå. Vi har mycket techföretag, industrier också. Industriland också.

Sverige är ju ett levande land inom mycket. Kolla militär också. Det har ju Skype, Spotify — kolla Spotify, sponsrar Barcelona. Vi har hur mycket som helst, massa artister, Abba. Vi har sjukt mycket framgång på olika plan.

Men det är ju fortfarande mycket framgång ändå. Sverige, trots allt med skitet vi ser, vi skapar ändå fortfarande mycket, skulle jag säga. Vi är ju ett framgångsrikt land.

Väldigt många personer skapar sina företag från Sverige.Vi har ett stort skyddsnät så folk vågar ta risker. Det är också väldigt bra med Sverige, ett otroligt bra nät. Socialdemokraterna byggde upp det, det är fantastiskt.

Men nu när systemet fallerar, pengarna går till annat. Det är ingen garanti bara för att vi har haft framgång förr, så är inte framgången garanterad i framtiden.

Det är splittrat, absolut, och klyftorna växer, det är alla överens om. Massinvandringen har inte hjälpt till heller i detta.

Hur skulle du beskriva ditt framtida Sverige?

Ett tryggt samhälle där man inte behöver vara rädd för att bli rånad på kvällarna.

Det är kanske en utopi, kanske omöjligt att nå dit igen, men jag hoppas det. Jag vill att vi blir ett ledande exempel i Europa på att det går att rädda och vända skutan. Det handlar inte bara om Sverige, det handlar om flera länder, men jag vill att Sverige ska bli ett ledande exempel så att man säger: kolla här vad Sverige gjorde.

Just nu är vi ett skräckexempel. Norge, Danmark, Finland använder Sverige som ett skräckexempel. ”Vi ska inte bli som Sverige. Kolla vad Sverige har gjort.”

Jag vill att Sverige ska bli en förebild i att vi ändrade. Sverige gjorde massvis med dåliga beslut men vi gick och räddade det. Så jag vill att Sverige ska bli ett ledande exempel i Europa. Danmark, Nato och Sveriges styrkor

Ypervorioi

Markus Rohdén:"Περνώ πολύ καλά- Δεν έχω αποφασίσει ακόμα αν θα μείνω ή θα επιστρέψω στην Σουηδία"

 

Ο Marcus Rohdén, πρώην βασικό στέλεχος της IF Elfsborg και διεθνής με την εθνική Σουηδίας, είναι σήμερα ένας από τους σημαντικούς παίκτες της AEK Larnaca. Μετά τον αγώνα απέναντι στον Apollon Larnaca, μίλησε για την απόδοση της ομάδας, το μέλλον του στην Κύπρο, τις πιθανότητες της Elfsborg στο Allsvenskan και την εξέλιξη της εθνικής Σουηδίας υπό τον Graham Potter.

AEK Larnaca – Apollon σήμερα. Πώς αισθάνεσαι μετά τον αγώνα;

Πραγματικά δεν θεωρώ ότι κάναμε καλό παιχνίδι. Στο πρώτο ημίχρονο μείναμε πολύ πίσω και δεν καταφέραμε να παίξουμε το δικό μας παιχνίδι. Δημιούργησαν πολλές ευκαιρίες και κόρνερ και μας πίεσαν αρκετά. Δεν μπορέσαμε να ανταποκριθούμε στην πίεσή τους.
Στο δεύτερο ημίχρονο βελτιωθήκαμε λίγο και πετύχαμε ένα γκολ. Ήταν σημαντικό το 1–0 με βάση την εικόνα του πρώτου ημιχρόνου. Μετά ισοφάρισαν και το παιχνίδι έληξε ισόπαλο στην έδρα τους. Ήρθαμε εδώ για να κερδίσουμε και θέλαμε τους τρεις βαθμούς, αλλά με βάση την εξέλιξη του αγώνα μπορούμε να είμαστε ικανοποιημένοι με τον έναν βαθμό.

Πολλοί σε επαινούν και σε θεωρούν έναν από τους πιο σημαντικούς παίκτες της AEK Larnaca. Πώς το βλέπεις;

Περνάω πολύ καλά εδώ. Έχω προσαρμοστεί καλά στην ομάδα και έχω μεγάλη εμπιστοσύνη από τον σύλλογο. Έχουμε πάει καλά ως ομάδα. Κερδίσαμε το κύπελλο πέρσι και το Σούπερ Καπ το φθινόπωρο, οπότε έχω ζήσει πολλές επιτυχίες με τον σύλλογο και έχω συμβάλει κι εγώ. Πιστεύω ότι το εκτιμούν αυτό.

Θέλεις να μείνεις στην AEK Larnaca και να ανανεώσεις το συμβόλαιό σου;

Είναι καλή ερώτηση. Συζητάμε με τη σύζυγό μου τι θέλουμε να κάνουμε στο μέλλον. Είναι μια επιλογή να μείνουμε, αλλά είναι επίσης μια επιλογή να επιστρέψουμε στην πατρίδα. Δεν έχουμε αποφασίσει ακόμη και η ομάδα δεν έχει ξεκινήσει συζητήσεις μαζί μου.

Είναι προτεραιότητά σου να συνεχίσεις στο εξωτερικό ή σκέφτεσαι να επιστρέψεις στη Σουηδία;

Όπως είπα, το συζητάμε μαζί με τη σύζυγό μου και την οικογένεια. Έχουμε ένα μωρό σχεδόν τριών μηνών, οπότε υπάρχουν πολλά πράγματα να σκεφτούμε. Θα δούμε τι θα γίνει.

Η Allsvenskan ξεκίνησε αυτό το Σαββατοκύριακο. Τι πιστεύεις για την Elfsborg αυτή τη σεζόν;

Ελπίζω και πιστεύω ότι θα κάνουν καλή χρονιά. Έχουν πολλούς ενδιαφέροντες παίκτες που μπορούν να κάνουν το βήμα παραπάνω αν ξεκινήσουν καλά. Υπάρχει μεγάλη δυναμική στην ομάδα και πολλοί ποδοσφαιριστές υψηλής ποιότητας. Αν βρουν ρυθμό, πιστεύω ότι μπορεί να πάνε πολύ καλά.

Ποιοι είναι τα φαβορί για το πρωτάθλημα;

Μετά το παιχνίδι Hammarby–Mjällby χθες, όπου η Hammarby κέρδισε 3–0, πιστεύω στη Hammarby.

Τι γνώμη έχεις για τον νέο προπονητή της Elfsborg, τον Hamberg;

Είναι πολύ ενδιαφέρουσα επιλογή. Έχω ακούσει ότι έχει μεγάλη ικανότητα και πιστεύω ότι μπορεί να κάνει πολύ καλή δουλειά.

Έχεις αγωνιστεί στο παρελθόν στην εθνική ομάδα. Πώς βλέπεις την εξέλιξή της τώρα με τον Potter προπονητή;

Νομίζω ότι η εθνική έχει αποκτήσει καλύτερη δομή από τότε που ανέλαβε ο Potter. Μοιάζει περισσότερο με το πώς πρέπει να παίζει η Σουηδία. Ένα από τα δυνατά στοιχεία της ομάδας είναι η άμυνα και αυτό φαίνεται να έχει βελτιωθεί στους τελευταίους αγώνες. Ήταν πολύ ωραίο που η ομάδα προκρίθηκε στο Παγκόσμιο Κύπελλο.

Ποιο ήταν το «μυστικό» της επιτυχίας;

Η άμυνα, αλλά και η ατομική ποιότητα. Βλέπουμε μια πολύ καλή δουλειά και με παίκτες που μπορούν να κάνουν τη διαφορά, σε συνδυασμό με ισχυρή άμυνα, μπορεί να υπάρξει καλό αποτέλεσμα.

Μέχρι πού μπορεί να φτάσει η Σουηδία στο Μουντιάλ;

Πιστεύω ότι έχει μεγάλες πιθανότητες να περάσει από τη φάση των ομίλων. Μετά θα εξαρτηθεί από τον αντίπαλο, αλλά θεωρώ ότι μπορεί να προχωρήσει τουλάχιστον έναν ακόμη γύρο.

Θα παρακολουθήσεις το Μουντιάλ;

Φυσικά.

Αν κληθείς είσαι έτοιμος;

Δεν πιστεύω ότι θα κληθώ, αλλά φυσικά είμαι έτοιμος. Παρ’ όλα αυτά θα πρέπει να συμβούν πολλά για να γίνει κάτι τέτοιο.

Συντακτική ομάδα 

måndag 6 april 2026

Marcus Rohdén:"Jag har ännu inte bestämt om jag ska fortsätta utomlands – Sverige har stora chanser att ta sig vidare från VM-gruppen"


Marcus Rohdén, tidigare profil i IF Elfsborg och svensk landslagsspelare, är idag en viktig spelare i AEK Larnaca. Efter matchen mot Apollon Larnaca berättar han om lagets prestation, sin framtid på Cypern, Elfsborgs chanser i Allsvenskan och utvecklingen i det svenska landslaget under Graham Potter.

AEK Larnaca–Apollon idag. Hur känns det efter matchen?

Jag tycker faktiskt inte att vi gör någon bra match. I första halvlek blir vi för låga och får inte igång något eget spel. De skapar många målchanser och hörnor och trycker ner oss. Vi kommer inte riktigt till deras press. I andra halvlek spelar vi upp oss lite och får in ett mål. Det kändes bra att göra 1–0 med tanke på hur första halvlek såg ut. Sedan kvitterar de och det blir oavgjort på deras hemmaplan. Vi kom hit för att vinna och ville ha tre poäng, men sett till hur matchen blev får vi vara nöjda med ett poäng.

Många hyllar dig och ser dig som en av de viktigaste spelarna i AEK Larnaca. Hur känns det?

Jag trivs jättebra här. Jag har kommit in bra i laget och får mycket förtroende från klubben. Det har gått bra för oss. Vi vann cupen förra året och supercupen i höstas, så jag har varit med om mycket framgång med klubben och kunnat bidra. Jag tror att de uppskattar det.

Vill du stanna i AEK Larnaca och förnya kontraktet?

Det är en bra fråga. Jag och min fru diskuterar vad vi vill göra framöver. Det är ett alternativ att stanna, men det är också ett alternativ att kanske vända hemåt. Vi har inte bestämt oss ännu och klubben har inte heller börjat diskutera något med mig.

Är det en prioritet för dig att fortsätta spela utomlands eller kan du tänka dig att återvända hem?

Som jag sa tidigare diskuterar jag och min fru det här tillsammans med familjen. Vi har en liten bebis på snart tre månader, så det är mycket att tänka på. Vi får se vad som händer.

Allsvenskan drog igång nu i helgen. Vad tror  du om Elsfsborg i denna säsong?

Jag hoppas och tror att de kommer göra en bra säsong. De har många spännande spelare som jag tror kan slå igenom om de får lite flyt och en bra start i Allsvenskan. Det finns mycket potential i laget och många spelare med hög kvalitet. Får de ihop spelet ordentligt så tror jag att det kan bli riktigt bra.

Vilka är dina favoriter till SM-guldet?

Efter att ha sett Hammarby–Mjällby igår och Hammarby vann med 3–0 så tror jag på Hammarby.

Vad tycker du om Elfsborgs nya tränare, Hamberg?

Han är väldigt spännande. Jag har hört att han har mycket kompetens och jag tror att det kan bli väldigt bra.

Du har tidigare varit med i landslaget. Hur ser du på utvecklingen nu med Potter som tränare?

Jag tycker att landslaget har fått en bättre struktur sedan Potter kom in. Det känns mer som ett svenskt landslag ska spela. En av Sveriges styrkor är försvarsspelet, och det tycker jag att man har satt bra i de senaste matcherna. Det var väldigt roligt att laget gick till VM.

Vad var framgångsreceptet?

Försvarsspelet, men också individuell kvalitet. Vi ser ett väldigt bra jobb och med spelare som kan göra skillnad kan det bli bra tillsammans med ett starkt försvarsspel.

Hur långt kan Sverige gå i VM?

Jag tror att de har stora chanser att ta sig vidare från gruppen. Därefter får man se vilket motstånd de får, men jag tror att de kan ta sig vidare minst en runda till.

Kommer du att följa VM?

Såklart.

Om du blir inkallad. Är du redo?

Jag tror inte att jag kommer bli inkallad, men självklart är jag redo. Samtidigt ska det väldigt mycket till för att det ska hända.

Intervjun publicerades både i Cypriotiska och Svenska media


Ypervorioi

Franz Brorsson:"Στη Σουηδία, όταν σκέφτεται κανείς το κυπριακό ποδόσφαιρο, το πρώτο όνομα που έρχεται στο μυαλό είναι το ΑΠΟΕΛ"

   

Ο Σουηδός κεντρικός αμυντικός Franz Brorsson έχει αγωνιστεί στο Champions League με τη Malmö FF και σήμερα εκπροσωπεί το ΑΠΟΕΛ. Μετά από αρκετές σεζόν στην Κύπρο, έχει αποκτήσει σαφή εικόνα για τις διαφορές μεταξύ του σουηδικού και του κυπριακού ποδοσφαίρου, τη σημασία των οπαδών και γιατί περισσότεροι Σουηδοί παίκτες μπορούν να κάνουν το βήμα προς το νησί.

Σε αυτή τη συνέντευξη μιλά στην ιστοσελίδα μας για τη ζωή στο ΑΠΟΕΛ, την εξέλιξη του κυπριακού ποδοσφαίρου, τη σημερινή κατάσταση της Malmö FF και γιατί η ατμόσφαιρα της Allsvenskan παραμένει κάτι ξεχωριστό για τον ίδιο.

Τι γνώριζες για το ΑΠΟΕΛ πριν έρθεις εδώ;

Είχα ξαναέρθει στην Κύπρο, οπότε ήξερα ότι έχει απίστευτους φιλάθλους και ότι ήταν πάντα δύσκολο να παίζεις εκτός έδρας εναντίον τους όταν αγωνιζόμουν στον Άρη Λεμεσού.

Επίσης, όταν ήμουν μικρός και παρακολουθούσα Champions League, υποστήριζα την Barcelona και τότε έβλεπα το ΑΠΟΕΛ. Στη Σουηδία, όταν σκέφτεται κανείς το κυπριακό ποδόσφαιρο, το πρώτο όνομα που έρχεται στο μυαλό είναι το ΑΠΟΕΛ.

Η Πάφος, ο Άρης και οι άλλες ομάδες δεν ήταν τόσο γνωστές. Ίσως τώρα να είναι περισσότερο, αλλά όχι παλαιότερα.

Ποια είναι η μεγαλύτερη διαφορά μεταξύ Άρη Λεμεσού και ΑΠΟΕΛ σήμερα;

Οι οπαδοί. Είναι διαφορετικό να παίζεις μπροστά σε τόσο έντονη υποστήριξη και υπάρχει περισσότερη πίεση — κάτι που μου αρέσει, γιατί το είχα ζήσει και στη Malmö FF.

Υπάρχει περισσότερη δημοσιότητα γύρω από την ομάδα, κάτι που μου είχε λείψει. Αυτό είναι ένα μεγάλο μειονέκτημα για τον Άρη.

Επίσης, εκεί υπήρχε Λευκορώσος ιδιοκτήτης, ενώ εδώ είναι κυπριακή εταιρεία. Το ΑΠΟΕΛ είναι μεγαλύτερος σύλλογος και αυτό ήταν κάτι που μου έλειπε.

Το ΑΠΟΕΛ δεν βρίσκεται αυτή τη στιγμή στην κορυφή της βαθμολογίας. Πώς μπορεί να επιστρέψει;

Είμαστε ακόμα μέσα στο Κύπελλο, οπότε έχουμε πιθανότητες για ευρωπαϊκή έξοδο.

Έχουμε μείνει πίσω κυρίως λόγω τραυματισμών βασικών παικτών, όπως ο Pieros, ο Meijer και ο Dalcio τον Δεκέμβριο.

Μετά την αλλαγή του χρόνου χάσαμε πολύ έδαφος. Το να επιστρέψουμε στις νίκες είναι κάτι που απασχολεί όλους. Χρειάζεται και μεγαλύτερη οικονομική σταθερότητα.

Θα σύγκρινες τους οπαδούς του ΑΠΟΕΛ με αυτούς της Malmö;

Ζουν για την ομάδα τους. Το ποδόσφαιρο είναι η ζωή και το πάθος τους. Υπάρχουν πολλές ομοιότητες και αυτός ήταν ένας λόγος που ήθελα να έρθω εδώ.

Όταν νικήσαμε την Ομόνοια πριν λίγες εβδομάδες, η ατμόσφαιρα ήταν απίστευτη. Σε τέτοια παιχνίδια αυτό μπορεί να σου δώσει 5–10% παραπάνω.

Πόσο μεγάλη είναι η διαφορά στην ατμόσφαιρα μεταξύ Σουηδίας και Κύπρου;

Στη Σουηδία πολλοί λένε ότι η Allsvenskan είναι μέσα στις τρεις καλύτερες ατμόσφαιρες στην Ευρώπη.

Η Σουηδία έχει μεγαλύτερα γήπεδα, περισσότερο κόσμο και καλύτερες εγκαταστάσεις. Το ΓΣΠ είναι πολύ καλό όταν γεμίζει, αλλά πολλά γήπεδα στην Κύπρο είναι παλιά. Στη Σουηδία σχεδόν όλα είναι σε πολύ καλή κατάσταση.

Malmö FF και η πορεία προς την πρώτη ομάδα

Γιατί πήρες ευκαιρία ως νεαρός παίκτης;

Έχει να κάνει με τις ευκαιρίες. Πρέπει να τις εκμεταλλεύεσαι όταν έρχονται.

Στη Σουηδία δίνουν περισσότερες ευκαιρίες στους νέους. Είναι διαφορετική νοοτροπία. Δουλεύουμε πιο σκληρά.

Πώς ήταν η πορεία σου προς την πρώτη ομάδα της Malmö;

Ήμουν κοντά στο να πάω σε κολέγιο στις ΗΠΑ, αλλά έκανα καλές εμφανίσεις στο Youth League και πήρα συμβόλαιο στην πρώτη ομάδα.

Τι συμβουλές σου έδωσε ο Åge Hareide;

Είναι ένας από τους καλύτερους προπονητές που είχα.

Ήταν πολύ ξεκάθαρος: δουλέψτε σκληρά, ακολουθήστε το πλάνο και πιστέψτε στον εαυτό σας.

Πριν από αγώνες με Celtic ή Salzburg μάς έλεγε:

«Δεν είναι τόσο καλοί. Αν παίξουμε σωστά, κερδίζουμε».

Μου είπε επίσης πριν από έναν αγώνα Champions League:

«Αύριο παίζεις. Είσαι έτοιμος;»

Απάντησα: «Ναι».

Μου είπε: «Παίξε όπως πάντα».

Αυτό μου έδωσε μεγάλη αυτοπεποίθηση.

Πώς ήταν να παίζεις Champions League τόσο νέος;

Ήμουν αγχωμένος, αλλά το σημαντικό ήταν να πιστεύω στον εαυτό μου και να παίζω απλά.

Τι λείπει σήμερα από τη Malmö FF;

Είναι ίσως η μεγαλύτερη αγωνιστική πτώση των τελευταίων 15 χρόνων.

Το 2022 ήταν επίσης δύσκολο, αλλά τότε έπαιζαν Europa League.

Φέτος δεν έχουν ευρωπαϊκές υποχρεώσεις και δεν φαίνεται ότι θα πάρουν το πρωτάθλημα.

Αυτό που λείπει είναι η αίσθηση πραγματικής ομάδας. Έχουν καλούς παίκτες ατομικά, αλλά χρειάζεται συνοχή.

Δεν θα μπουν σε κρίση, αλλά δεν έχουν βρει ακόμα τη σωστή ισορροπία.

Το κυπριακό πρωτάθλημα

Ποια είναι η μεγαλύτερη διαφορά μεταξύ κυπριακού πρωταθλήματος και Allsvenskan;

Στη Σουηδία το ποδόσφαιρο είναι πιο οργανωμένο και δομημένο.

Στην Κύπρο υπάρχουν περισσότεροι ποιοτικοί παίκτες ατομικά.

Έχουν έρθει μεγάλα ονόματα όπως ο David Luiz και ο Jairo. Η Πάφος, η Ομόνοια και το ΑΠΟΕΛ έχουν υψηλό επίπεδο.

Η κυπριακή λίγκα συχνά υποτιμάται. Τα αποτελέσματα στην Ευρώπη δείχνουν το επίπεδό της.

Είναι επίσης πιο ψηλά στην κατάταξη από τη σουηδική λίγκα.

Είναι καλή επιλογή για Σουηδούς παίκτες;

Ναι.

Πολλοί Σουηδοί έχουν έρθει τα τελευταία χρόνια. Ο Leo Bengtsson, για παράδειγμα, ήρθε μετά από δική μου παρότρυνση.

Κερδίσαμε το πρωτάθλημα μαζί και μετά πήγε στη Lech Poznań.

Οι παίκτες μπορούν να εξελιχθούν, να κερδίσουν περισσότερα χρήματα και να προχωρήσουν σε μεγαλύτερα πρωταθλήματα.

Θα πρότεινες σε περισσότερους Σουηδούς να έρθουν στην Κύπρο;

Ναι.

Πλέον βλέπουν ότι παίκτες 20–22 ετών μπορούν να εξελιχθούν εδώ και να κάνουν το επόμενο βήμα.

Πρέπει οι κυπριακές ομάδες να κοιτάζουν περισσότερο τη σουηδική αγορά;

Ναι.

Οι Σουηδοί παίκτες είναι πνευματικά σταθεροί και μαθαίνουν γρήγορα.

Πρέπει οι σουηδικές ομάδες να κοιτάζουν Κύπριους παίκτες;

Υπάρχει δυναμική.

Αλλά οι σουηδικές ομάδες επενδύουν κυρίως στις ακαδημίες τους και αυτό αποδίδει.

Παράδειγμα ο Lucas Bergvall.

Τι χρειάζεται η Κύπρος για να εξελίξει νέους παίκτες;

Δεν υπάρχουν ακαδημίες όπως στη Σουηδία.

Πρέπει να επενδύσουν σε εγκαταστάσεις και να δώσουν ευκαιρίες σε νέους.

Τι άλλο χρειάζεται το κυπριακό ποδόσφαιρο;

Εγκαταστάσεις.

Όταν ήρθα στον Άρη, τα γήπεδα και τα αποδυτήρια ήταν σε πολύ κακή κατάσταση.

Στη Σουηδία, στη Δανία, στη Νορβηγία και στη Γερμανία είναι εξαιρετικά.

Τα χρήματα υπάρχουν — αλλά πηγαίνουν κυρίως στους μισθούς παικτών.

Πρέπει να επενδύσουν σε:

  • γήπεδα

  • γυμναστήρια

  • διατροφή παικτών

  • εγκαταστάσεις

Αυτό θα προσελκύσει ταλέντα από τη Σκανδιναβία.

Είναι καλύτερη η κατάσταση στο ΑΠΟΕΛ;

Ναι, αλλά το ΑΠΟΕΛ πρέπει να συγκρίνεται με μεγάλες ομάδες της Γερμανίας — όχι με μικρότερες κυπριακές ομάδες.

Για να γίνει το επόμενο βήμα, χρειάζονται επενδύσεις.

Συναντάς άλλους Σουηδούς στην Κύπρο;

Ναι.

Marcus Rodén και Emil Bergström.

Βρισκόμαστε κάθε μήνα.

Είναι ικανοποιημένοι;

Ναι. Το επίπεδο είναι καλύτερο από όσο περίμεναν.

Είσαι ευχαριστημένος με τη φετινή σου απόδοση;

Ναι.Οι τελευταίοι μήνες πήγαν καλά και νιώθω δυνατός σωματικά.

Θέλεις να μείνεις στην Κύπρο;

Είμαι ανοιχτός να μείνω είτε στο ΑΠΟΕΛ είτε στο νησί.

Βλέπεις την Κύπρο ως χώρα με προοπτική;

Ναι.Η Λεμεσός εξελίσσεται πολύ. Η Πάφος επίσης ανεβαίνει. Υπάρχει μεγάλη δυναμική τα επόμενα χρόνια.

Allsvenskan

Ποιος είναι φαβορί για το πρωτάθλημα;

Mjällby και Hammarby δείχνουν δυνατές.

Η Malmö είναι πάντα φαβορί.

Αλλά ίσως είναι η χρονιά της Hammarby πριν αποσυρθεί ο Bessara.

Σου λείπει η Allsvenskan;

Ναι.

Η ατμόσφαιρα στα παιχνίδια με Hammarby, Djurgården και AIK είναι μοναδική.

35.000 θεατές — κάτι που δεν υπάρχει συχνά εδώ.

Η Tele2 Arena και η Friends Arena δεν συγκρίνονται.

Θα επέστρεφες στη Σουηδία;

Ναι.

Πιθανότατα κάποια μέρα.

Συντακτική ομάδα 

söndag 5 april 2026

Franz Brorrson:“Cyperns liga har mer spets än Allsvenskan – Malmö FF saknar lagkänslan just nu”


Den svenske mittbacken Franz Brorsson har spelat Champions League med Malmö FF och representerar idag APOEL FC. Efter flera säsonger på Cypern har han fått en tydlig bild av skillnaderna mellan svensk och cypriotisk fotboll, supporterskapets betydelse och varför fler svenska spelare kan ta steget till ön.

I denna intervjun berättar han om livet i APOEL,utvecklingen i cypriotisk fotboll, Malmö FF:s dagens situation och varför atmosfären i Allsvenskan fortfarande är något speciellt för honom.

Vad visste du om Apoel innan du skulle komma hit?

Jag har varit tidigare på Cypern, så det är klart att jag visste att de har otroligt bra fans och att det var alltid svårt att spela bortamatcher när jag spelade i Aris Limassol. Sen så är det såklart när jag var ung och kollade på Champions League och jag följde Barcelona i Champions League och så såg jag Apoel. Så Apoel är förknippat för alla i Sverige i alla fall med Cypern.

Så när folk tänker på Cypern fotboll så är det Apoel alla kan. Paphos, Aris och de andra lagen, ingen kan de lagen. Kanske nu, men inte innan.

Vad är det största skillnaden mellan Aris Limassol och Apoel just nu?

Supportrarna. Att det är skillnad med att spela framför supportrar och de har lite mer press på sig, vilket jag gillar i och med att jag spelade i Malmö FF tidigare. Så det händer mer och det är mer som skrivs om laget, vilket jag också hade saknat lite. Det är en stor nackdel Aris har.

Sen är det ju lite annorlunda att det var en vitryss där som äger laget här är cyprioter och aktiebolag. Det är ju en större klubb och vilket jag saknade framförallt, så det där lockar också mer Apoel.

Apoel är inte i toppen i ligan just nu men hur ska ni återvända i toppen?

Vi är kvar i cupen, så vi har chans på en Europaplats.Vi har halkat efter och stor anledning är att vi har skador på viktiga spelare. Pieros och Meijer och Dalcio också i december där.Sen efter årsskiftet så tappade vi för mycket mark.Att få vinna, det är en stor fråga som många vill ha svar på, men det gäller att försöka få en stabilare ekonomi.

Skulle du jämföra Apoel fans med Malmö fans?

Att de brinner för sitt lag och stöttar, att det är deras liv.Att fotboll är deras liv och passion, så det är många likheter och därför ville jag komma hit och känna på det igen.

När vi slog Omonia för några veckor sen här så var det verkligen god stämning och det hjälper 5–10 % i såna matcher. Det var otroligt kul att kunna ge fansen det minnet.

Hur stor skillnad är stämningen mellan Sverige och Cypern?

I Sverige säger alla som följer Premier League, franska ligan och Tyskland att Sverige är topp tre i Europa. Sverige är bättre än Cypern. Sverige har större arenor, mer folk och fler bra arenor. GSP är jättebra när den är full, men många arenor här är gamla och slitna. Det har du inte i Sverige. Alla har bra arenor och mycket fans.

Malmö FF och vägen till A-laget

Varför fick du chansen som ung spelare?

Det handlar om tillfälligheter. Det gäller att ta chansen när du får den.I Sverige får många unga chansen, det är en annan kultur. Mentalitet är en stor skillnad. I Sverige jobbar man hårdare. 

Hur var vägen till A-laget i Malmö?

Jag var nära att gå college i USA men gjorde bra matcher i ungdoms League. Då fick jag kontrakt och chans i A-laget.

Vilka råd och lärdomar fick du av Åge, och vilken betydelse hade han för din utveckling som spelare?

Han är en av de bästa ledarna jag har blivit tränad av. Han var väldigt rak och tydlig med vad han ville av oss spelare: jobba hårt, följ planen och tro på oss själva. Mycket handlade om just tron på oss själva.

När vi skulle möta Celtic eller Salzburg sa han: “Kolla här, de är inte så bra, grabbar. Gör vi en bra match så vinner vi.” Han fick oss att verkligen tro på det.

Han kom också fram till mig och sa: “Du spelar i morgon mot Zalgiris i Champions League-kvalet. Är du redo?”Jag svarade: “Jag är redo.”

Han sa: “Kör bara som vanligt så blir det bra.”

Det gav en stor trygghet.

Hur var det att spela Champions League som ung?

Det var nervöst men viktigt att tro på sig själv och spela enkelt.

Nu ser vi ett annat Malmö FF än tidigare år. Vad tycker du att laget saknar just nu?

Ja, jag följer dem fortfarande. Det här är nog den största dippen de haft de senaste 15 åren. Under lång tid har det nästan gått på räls för Malmö FF. 2022 var också ett lite svagare år, när jag lämnade laget och de slutade sexa, men då spelade de samtidigt i Europa League.

I år har de inget Europaspel och just nu ser det inte ut som att de kommer att vinna ligan. Samtidigt kan saker förändras snabbt i fotboll.

Det jag tycker saknas är känslan av ett riktigt lag. Jag är inte involverad i laget, så jag ser det bara utifrån, men om man tittar på till exempel Mjällby – när ett lag fungerar bra tillsammans, när alla vet vad de ska göra och krigar för varandra, då blir också de individuella spelarna bättre och kan ta steg vidare till större klubbar i Europa, Italien eller USA.

Det känns som att Malmö har värvat individuellt skickliga spelare, men det är inte automatiskt så att det fungerar bara för att spelarna är dyra eller bra var för sig. Det krävs att laget fungerar som helhet.

Malmö kommer inte hamna i någon kris på det sättet, men just nu känns det som att de inte riktigt har fått ihop laget fullt ut. Det är så det ser ut utifrån.

Den Cypriotiska ligan

Vad är den största skillnaden mellan den cypriotiska ligan och Allsvenskan – när det gäller tempo, taktik, struktur och spelarkvalitet?

Den största skillnaden är nog att fotbollen i Sverige är mer organiserad och strukturerad. Samtidigt skulle jag säga att det finns fler individuellt skickliga spelare här nere på Cypern. Hit kommer stora profiler, som till exempel David Luiz och Jairo, och lag som Pafos, Omonia och även vi håller en hög nivå.

Jag tycker också att många underskattar den cypriotiska ligan. Om man tittar på resultaten i Europa ser man att lagen härifrån gör starka prestationer. Pafos tog nio poäng i Champions League-spelet, medan Malmö FF tog en poäng i Europa League. AEK Larnaca slog Crystal Palace och kryssade dessutom en gång i slutspelet.

Den cypriotiska ligan är dessutom rankad högre än Allsvenskan och har kanske lite mer spets. Samtidigt är Allsvenskan en jämn liga där nivåskillnaderna mellan lagen är mindre.

Hur konkurrenskraftig är den cypriotiska ligan för svenska spelare? Är det en bra liga att komma till för att utvecklas som fotbollsspelare?

Ja, jag tycker det. Det har kommit många svenska spelare hit de senaste åren. Till exempel Leo Bengtsson, som jag själv övertalade att komma från Häcken. Vi vann ligan tillsammans och spelade i Europa League, och sedan gick han vidare till Lech Poznań. Det finns flera sådana exempel, och fler klubbar börjar titta på Cypern nu än för fyra–fem år sedan.

Jag tror att ligan har stor utvecklingspotential, särskilt för nordiska spelare. Svenska spelare kan komma hit, tjäna bättre, spela i ett bra klimat och samtidigt ta nästa steg i karriären. Gör man det bra här kan man gå vidare till större ligor i Europa.

Skulle du rekommendera fler svenska spelare att ta steget till Cypern?

Ja, det skulle jag. När jag kom hit var det kanske fler som undrade varför man skulle gå till Cypern. Nu har man sett att unga spelare, 20–22 år gamla, kan komma hit och utvecklas. Gör man det bra här kan man ta nästa steg – antingen tillbaka till större klubbar i Sverige eller vidare till ligor i Polen, Turkiet eller Frankrike. Det är en möjlighet som fler borde överväga.

Tycker du också att klubbar på Cypern borde titta mer på den svenska marknaden?

Ja, absolut. Svenska spelare är ofta stabila mentalt och lär sig snabbt, så det finns mycket att hämta där.

Samtidigt har vi sett cypriotiska spelare som Johannes Pittas spela i AIK. Tror du att svenska klubbar borde titta mer på Cypriotiska spelare?

Det finns absolut potential här. Samtidigt tror jag att svenska klubbar i första hand fokuserar på att utveckla sina egna talanger, och det har fungerat väldigt bra. Man kan till exempel se hur spelare som Lucas Bergvall har tagit stora steg och sålts vidare till stora klubbar i Europa. Därför tror jag att Sverige kommer att fortsätta arbeta mycket med sin egen talangutveckling.

Vad måste Cypern göra för att utveckla unga spelare?

De har inte akademier som Sverige har. De köper in för mycket spelare. De måste pumpa in pengar i akademierna, ha bra träningsanläggningar och våga ge unga spelare chansen.

Vad är det som cypriotisk fotboll behöver satsa mer på för att ta nästa steg? Du nämnde tidigare träningsanläggningar och att våga satsa på ungdomar – men krävs det något mer, till exempel ett annat sätt att tänka mentalt och organisatoriskt?

Jag har tänkt mycket på detta faktiskt, så bra att du frågar. Det som behövs är att de investerar i sina faciliteter. Ha bra gym, ha bra planer som sköts ordentligt. Du har ju solen här, så det ser bra ut och kan vara på topp.

När jag kom hit till Cypern och till Aris var det katastrof. Katastrofplaner och katastrof omklädningsrum. I Sverige, i Norden, Danmark, Norge och Tyskland är det fantastiskt bra. Man kommer ner hit och säger: nej, jag går inte till Cypern, för det är inte professionellt.

Så de måste börja med att sätta pengarna där. Pengar finns, men de ger för mycket pengar till spelare jämfört med vad de ger till allt runt omkring. De måste börja med frukost till spelare, lunch till spelare och sätta pengarna i faciliteterna för att locka unga killar från Sverige.

Jag har själv tankar på om jag ska bli agent. Då vill jag att mina framtida spelare ska kunna ha det bra och ha det professionellt och kunna utvecklas här nere och inte se det som en slutstation.

Pengarna måste komma till faciliteterna, planerna, gymredskap och allt möjligt. Du ska kolla hur Tyskland gör till exempel och kolla hur Sverige gör och kopiera det bara. Det behövs inte så mycket mer egentligen.

Du säger att pengarna finns – men att de inte fördelas rätt. Går för stor del till spelarlöner i stället för struktur och utveckling?

Och det är det som du sa, att pengarna finns. Men de fördelas inte lika. Pengar går bara till spelarna eller till något annat.

Ser det likadant ut i Grekland också när det gäller satsningar på faciliteter och organisation?

Ja, absolut. Det var okej, men det kan också bli mycket bättre. Det är liknande där faktiskt.

Har APOEL bättre förutsättningar än många andra klubbar på Cypern? 

Såklart har Apoel bättre än mycket annat här, men Apoel borde jämföra sig med storklubbar i Tyskland och inte jämföra sig med Paralimni.

Man ska jämföra sig med andra större lag. Såklart har Apoel bättre faciliteter än Atromitos till exempel.

Jag säger inte att det är dåligt i Apoel, det säger jag inte. Men för att ta ytterligare steg, och för andra lagen också inte bara Apoel utan hela ligan då måste man investera i faciliteterna. Det är viktigare än vad folk tror för att få hit bra talanger.

Träffar du andra svenskar här?

Ja, Marcus Rodén och Emil Bergström. Vi träffas varje månad.

Är de nöjda?

Ja, de är nöjda. Ligan är bättre än de trodde.

Är du nöjd med din prestation i år?

Ja, de senaste månaderna har gått bra. Kroppen känns bra.

Vill du stanna på Cypern?

Jag är öppen för att stanna både i Apoel och på ön.

Ser du alltså Cypern som ett utvecklings- eller framtidsland?

Ja, absolut. Det händer mycket i Limassol. Pafos är också på väg framåt, medan Larnaca ligger lite efter. Min känsla är att det finns stor utvecklingspotential och många möjligheter här. Som jag ser det kommer det att hända mycket under de kommande åren.

Allsvenskan

Vilket lag ser du som favorit till SM-guldet i Allsvenskan i år?

Jag såg på upptaktsträffen att många pekar ut Mjällby och Hammarby som favoriter. Det är nog de två lagen som ser starkast ut just nu. Samtidigt brukar Malmö FF alltid vara en favorit.

Men Hammarby har varit så nära under många år, så ska de vinna guld är det kanske i år – innan Bessara lägger av. Därför finns det en stor press på Hammarby att ta guldet nu. Annars tror jag att det kan dröja länge innan nästa chans kommer. Hammarby har ju inte vunnit guld på 2000-talet, så om de inte vinner i år kan det ta många år igen.

Saknar du Allsvenskan?

Ja, jag saknar atmosfären på arenorna. När du möter Hammarby, Djurgården och AIK och det är 35 000 på läktarna, och det är ordentliga arenor som inte riktigt finns här nere.

Där saknar Cypern något, eftersom det inte är lika mycket publik på matcherna här. Samtidigt är Limassol Arena perfekt när den är full – den är hur bra som helst. Men Tele2 Arena och Friends Arena, som du kanske själv har varit på, går inte att jämföra.

Kan du tänka dig flytta tillbaka?

Ja, förmodligen, någon dag.

Ypervorioi