Ytterligare ett historiskt tidningsbelägg har nu hittats som beskriver Turkiets brutala och omänskliga invasion av Cypern 1974, inklusive vittnesmål om våldtäkter och övergrepp mot kvinnor i de grekcypriotiska flyktinglägren.
Artikeln från Expressen skildrar den humanitära katastrofen efter invasionen, där tusentals familjer förlorade sina hem och där kvinnor utsattes för svåra övergrepp inför sina egna barn. Vittnesmålen ger en stark och mörk bild av situationen på Cypern under den turkiska ockupationen.
Frågan är nu om Cyperns och Greklands ambassadörer samt Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenegrand är villiga att läsa och uppmärksamma dessa historiska dokument och de berättelser som fortfarande lever kvar bland offren och deras familjer.
Har inte också cyprioter rätt att uttrycka sina erfarenheter, sin sorg och sin historia utan att tystas ner eller glömmas bort?
Expressen 1974-12-11 - Turksoldaten våldtog mig när mina barn såg på
DEKELIA (Expressen).
— Eso mas... våra hem... se hur vi bor...
Petros Skordos från den lilla byn Gaidouras på Nordcypern skälver av rörelse när han för mig pekar ut ändlösa rader av trista, grå militärtält i Dekelia-skogens flyktingläger för grekcyprioter vid den brittiska Dekelia-basen.
Söder om den så kallade Attilalinjen, som delar Cypern i en turkisk och en grekisk zon, finns det i dag 180 000 grekcypriotiska flyktingar som lämnat allt de äger i den norra zonen, där turkarna i dag är segerherrar.
I dag har regnperioden börjat. Vinterkylan har satt in. Överallt möter jag lidande, hat och desperation. Makarios återkomst till Cypern ger inte de olyckliga människorna något hopp.
Petros Skordos berättar:
— I min by räddade sig alla familjer när turkarna kom men efter några dagar återvände vi för att se om vi kunde rädda våra grisar och getter. I Gaidouras fanns det fortfarande turkiska soldater. De sköt oss alla. Jag blev sårad men var den ende överlevande.
Maroulla Georghiou från den lilla byn Trimithi berättar:
— När turkarna kom stängde de in alla kvinnor med barnen i skolan. Jag bad att få gå hem och hämta mjölk till barnen. En soldat tog mig hem. I sängkammaren våldtog han mig i mina barns åsyn. Sedan kallade han på en annan soldat som gjorde samma sak. Jag hade helst velat dö.
Hur många kvinnor och flickor som våldtagits vet ingen men enligt uppgifter i Nicosia har över 700 grekcypriotiska kvinnor hittills beviljats legal abort.
● Resignation
Stämningen i flyktinglägren är resignerad. Varken den grekiska eller den turkiska propagandan gör något för att förbättra moralen. Det pågår ett grymt och intensivt nervkrig.
Hela Grekcypern är i stort sett krossat. Jag har talat med en rad ekonomiska experter i grekregeringen. De ger alla en nattsvart bild av den ekonomiska situationen.
Läget är i dag detta:
● ”Ockupationen”. Tidigare tillhörde 59 procent av Cypern grekerna och endast 12,3 procent turkarna. I dag ockuperar turkarna 40 procent av ön. I den grekiska sydzonen lever i dag 40 procent av den grekiska befolkningen som flyktingar. De har förlorat allt till turkarna.
● Levnadsstandarden har sjunkit med 50 procent. Alla tjänstemän har påtvingats en lönesänkning med 20 procent. I privata företag kan sänkningen ofta vara så stor som 50 procent. Pengarna går till flyktingarna.
● Arbetslösheten. Cirka 30 procent av den aktiva arbetsstyrkan går utan arbete. De flesta familjer försörjde sig tidigare med tre extraknäck. Det går inte längre.
● Skolorna. Över en tredjedel av de grekiska skolorna är ockuperade av turkarna. Många har förstörts men de flesta barn är tillbaka i improviserade skolor.
— En tunn tältduk är det enda skydd som många grekcypriotiska flyktingar har i lägren på Cypern. Barn och gamla fryser just nu när vinterkylan satt in.
● Jordbruket. Grekerna har förlorat 48 000 svin, 280 000 får, 1,5 miljoner höns och 12 000 kor. Det betyder en produktionsförlust på 144 miljoner kronor för grekerna.
Chefen för regeringens ekonomiska planeringsavdelning, dr Iakovous Aristidou, säger till Expressen:
— Om det inte blir en politisk lösning och om Cypern blir delat i två zoner så finns det ingen ekonomisk framtid för Grekcypern. Vi blir dömda till misär och underutveckling.
Chefen för flyktingarbetet dr Georg Iacovou säger till Expressen:
— Vi kan aldrig absorbera den stora massan av flyktingar om Cypern blir delat. Det kommer att ta minst 30 år om allt går bra att nå samma levnadsstandard som Cypern hade för fem månader sedan.
Allt beror nu på Makarios politik".
