Turkiets bosättarpolitik i Afrin – "Ett brott mot folkrätten som världen blundar för'"

     

I Afrin har det skett drastiska förändringar sedan Turkiets ockupation i 2018. En omfattande bosättningspolitik har förändrat områdets etniska sammansättning som har väckt internationell kritik. I en intervju svarar riksdagsledamot Nima Ali Gholam Poor (SD) hur detta påverkar regionens stabilitet och säkerhet.

Turkiets brott mot internationell rätt

När Turkiet ockuperade Afrin inleddes en omfattande bosättningspolitik där befolkningen i området förändrades drastiskt. Enligt Nima  strider detta mot internationell rätt.

"Den bosättningspolitik som Turkiet förde när de facto ockuperade Afrin kränker artikel 49 i Fjärde Genèvekonventionen och artikel 8 i Romstadgan."

Artikel 49 i Genèvekonventionen förbjuder en ockupationsmakt från att tvångsförflytta befolkningen eller införa egna bosättare på ockuperad mark. Liknande anklagelser har riktats mot Turkiets agerande i norra ockuperade Cypern, där en omfattande demografisk förändring skett sedan den turkiska invasionen i 1974.

Förstörelsen av kulturarv och minoriteternas rättigheter

Turkiets närvaro i Afrin har inte bara påverkat den demografiska sammansättningen utan även det kulturella arvet. Kurdiska och yazidiska helgedomar har vandaliserats och förstörts, något som enligt Nima kräver internationell uppmärksamhet.

"Nu mer än någonsin är det viktigt att Sverige sätter press på den nya syriska regimen att respektera landets minoriteter och deras kulturarv. Sverige borde villkora relationerna med Syrien genom krav på respekt för minoriteternas rättigheter."

Den nya syriska regimen har återtagit kontrollen över Afrin, men osäkerheten kvarstår om den kommer att skydda de minoriteter som drabbats av Turkiets politik.

Turkiets roll i regional destabilisering

Turkiet har bedrivit militära operationer inte bara i Syrien utan även i Irak, Libyen, Cypern och Somalia. Enligt Nima har dessa interventioner bidragit till instabilitet snarare än säkerhet:

"Med tanke på att Turkiet länge stött olika jihadistiska grupper så är regional stabilitet inte någonting som Turkiet prioriterar i sina interventioner. De underminerar suveräniteten i dessa länder och normaliserar folkrättsbrott genom militära lösningar."

Denna aggressiva politik har även påverkat Turkiets relationer med västvärlden. Ett turkiskt EU-medlemskap är enligt Nima inte längre realistiskt:

"Det är inte seriöst att tala om Turkiet som en EU-medlem när landet gränsar till att bli en diktatur. Även inom NATO pågår en diskussion om Turkiets framtid i alliansen."

Flyktingar som ett politiskt vapen

Turkiets hantering av flyktingar har varit en viktig fråga i Europas säkerhetspolitik. Enligt Nima har Turkiet använt migranter som ett geopolitiskt vapen både i Syrien och gentemot EU.

"Turkiet har använt migranter för att skapa milisgrupper i Syrien och har även bosatt internflyktingar i Afrin som en del av sin bosättningspolitik. Dessutom har Turkiet hotat EU vid flera tillfällen genom att öppna gränserna för flyktingströmmar."

Den turkiska regimen har dragit nytta av sin strategiska position och utnyttjat migration för att tysta kritik från EU. Nima menar att detta är en utveckling som kommer att fortsätta så länge Turkiet ser möjligheter att använda migranter som ett politiskt verktyg.

"Det här är något som politiker i väst måste reflektera kring"

Turkiets bosättningspolitik i Afrin och dess bredare geopolitiska ambitioner har haft långtgående konsekvenser för regionens stabilitet. Nima  anser att västvärlden måste höja rösten och ifrågasätta Turkiets agerande:

"Det är inte många som faktiskt pratar om Turkiets bosättningspolitik idag. Om vi vill försvara en regelbaserad världsordning kan vi inte acceptera att Turkiet bryter mot folkrätten utan konsekvenser."

Israel och Cypern har intensifierat sitt samarbete för att motverka Turkiets inflytande i regionen, något som på sikt kan förändra maktbalansen i östra Medelhavet. Men enligt Nima kan det också leda till en mer aggressiv turkisk utrikespolitik.

"Men ju mer det samarbetet stärks så kommer man även se en mer aggressiv turkisk politik gentemot både Cypern och Israel"

Intervjun publicerades på den Cypriotiska nyhetssidan Sigmalive.

Ypervorioi