Turkiets bosättarpolitik i Afrin – "Ett brott mot folkrätten som världen blundar för'"

     

I Afrin har det skett drastiska förändringar sedan Turkiets ockupation i 2018. En omfattande bosättningspolitik har förändrat områdets etniska sammansättning som har väckt internationell kritik. I en intervju svarar riksdagsledamot Nima Ali Gholam Poor (SD) hur detta påverkar regionens stabilitet och säkerhet.

Turkiets brott mot internationell rätt

När Turkiet ockuperade Afrin inleddes en omfattande bosättningspolitik där befolkningen i området förändrades drastiskt. Enligt Nima  strider detta mot internationell rätt.

"Den bosättningspolitik som Turkiet förde när de facto ockuperade Afrin kränker artikel 49 i Fjärde Genèvekonventionen och artikel 8 i Romstadgan."

Artikel 49 i Genèvekonventionen förbjuder en ockupationsmakt från att tvångsförflytta befolkningen eller införa egna bosättare på ockuperad mark. Liknande anklagelser har riktats mot Turkiets agerande i norra ockuperade Cypern, där en omfattande demografisk förändring skett sedan den turkiska invasionen i 1974.

Förstörelsen av kulturarv och minoriteternas rättigheter

Turkiets närvaro i Afrin har inte bara påverkat den demografiska sammansättningen utan även det kulturella arvet. Kurdiska och yazidiska helgedomar har vandaliserats och förstörts, något som enligt Nima kräver internationell uppmärksamhet.

"Nu mer än någonsin är det viktigt att Sverige sätter press på den nya syriska regimen att respektera landets minoriteter och deras kulturarv. Sverige borde villkora relationerna med Syrien genom krav på respekt för minoriteternas rättigheter."

Den nya syriska regimen har återtagit kontrollen över Afrin, men osäkerheten kvarstår om den kommer att skydda de minoriteter som drabbats av Turkiets politik.

Turkiets roll i regional destabilisering

Turkiet har bedrivit militära operationer inte bara i Syrien utan även i Irak, Libyen, Cypern och Somalia. Enligt Nima har dessa interventioner bidragit till instabilitet snarare än säkerhet:

"Med tanke på att Turkiet länge stött olika jihadistiska grupper så är regional stabilitet inte någonting som Turkiet prioriterar i sina interventioner. De underminerar suveräniteten i dessa länder och normaliserar folkrättsbrott genom militära lösningar."

Denna aggressiva politik har även påverkat Turkiets relationer med västvärlden. Ett turkiskt EU-medlemskap är enligt Nima inte längre realistiskt:

"Det är inte seriöst att tala om Turkiet som en EU-medlem när landet gränsar till att bli en diktatur. Även inom NATO pågår en diskussion om Turkiets framtid i alliansen."

Flyktingar som ett politiskt vapen

Turkiets hantering av flyktingar har varit en viktig fråga i Europas säkerhetspolitik. Enligt Nima har Turkiet använt migranter som ett geopolitiskt vapen både i Syrien och gentemot EU.

"Turkiet har använt migranter för att skapa milisgrupper i Syrien och har även bosatt internflyktingar i Afrin som en del av sin bosättningspolitik. Dessutom har Turkiet hotat EU vid flera tillfällen genom att öppna gränserna för flyktingströmmar."

Den turkiska regimen har dragit nytta av sin strategiska position och utnyttjat migration för att tysta kritik från EU. Nima menar att detta är en utveckling som kommer att fortsätta så länge Turkiet ser möjligheter att använda migranter som ett politiskt verktyg.

"Det här är något som politiker i väst måste reflektera kring"

Turkiets bosättningspolitik i Afrin och dess bredare geopolitiska ambitioner har haft långtgående konsekvenser för regionens stabilitet. Nima  anser att västvärlden måste höja rösten och ifrågasätta Turkiets agerande:

"Det är inte många som faktiskt pratar om Turkiets bosättningspolitik idag. Om vi vill försvara en regelbaserad världsordning kan vi inte acceptera att Turkiet bryter mot folkrätten utan konsekvenser."

Israel och Cypern har intensifierat sitt samarbete för att motverka Turkiets inflytande i regionen, något som på sikt kan förändra maktbalansen i östra Medelhavet. Men enligt Nima kan det också leda till en mer aggressiv turkisk utrikespolitik.

"Men ju mer det samarbetet stärks så kommer man även se en mer aggressiv turkisk politik gentemot både Cypern och Israel"

Intervjun publicerades på den Cypriotiska nyhetssidan Sigmalive.

Ypervorioi 

Nima Gholam Ali Pour: "Vi befinner oss i en migrationskris som i grund och botten hotar Europas säkerhet och identitet"

Nima Gholam Ali Pour Facebook

Svenska socialförsäkringsutskottet besökte Grekland för några dagar sedan. Syftet med resan var bland annat att studera Greklands asyl- och migrationspolitik, migrationsströmmarna i landet och relationen till tredjeländer samt mottagande av asylsökande.

Under besöket träffade utskottet bland andra Greklands vice migrations- och asylminister, Sofia Voultepsi, och Greklands förste vice talman och rikspolischef. Riksdagsledamöterna besökte även Greklands parlament och hade ett möte med migrationsutskottet. Utskottet besökte även kustbevakningens högkvarter samt ön Samos, där det finns migrantanläggningar. 

Vår hemsida tog kontakt med riksdagsaledamöten Nima Gholam Ali Pour (SD) som var med på resan med socialförsäkringsutskottet för att ge oss en inblick i den grekiska invandringspolitiken samt hans egna syn på den europeiska invandringspolitiken som står högt på de europeiska ledarnas agenda.

Hur bedömer du Greklands migrationspolitisk? Kunde landet ha striktare migrationspolitisk för att minska migrationsflödet till Europa?

- De som kan göra en bedömning av grekisk migrationspolitik bäst är det grekiska folket och deras representanter. Men någonting som attraherar irreguljära migranter är sannolikheten att de kan få uppehållstillstånd. Enligt Eurostat var beviljandegraden av asyl 62 procent i Grekland år 2023. Samma år var beviljandegraden av asyl i Sverige 22 procent. Hur kommer det sig att Migrationsverket bedömer att asyl ska beviljas i sådana fall medan deras motsvarighet i Grekland beviljar asyl i så många fall? Det måste grekiska politiker ta reda på och se till att färre personer beviljas asyl i Grekland eftersom vi vet att större delen av de som söker asyl i europeiska länder egentligen är ekonomiska migranter.

Hur kan Sverige bidra till att minska eller till och med se till smugglandet av flyktingar till Europa försvinner?

- Sverige bidrar redan idag då vår kustbevakning är på plats och hjälper till. Vi har även svenska gränspoliser som hjälper till på Samos. Men det Sverige kan göra inom EU är att stärka stödet bakom förslaget om att asylsökande ska tas emot i tredje land. I slutändan är mottagande utanför EU det enda som kommer göra flyktingsmugglarnas tjänster värdelösa.

Nima Gholam Ali Pour Facebook

Det finns många icke-statliga organisationer bland annat nordiska som hjälper immigranter att komma till Europa.Vad tycker du om dessa organisationer?

- Alla organisationer som främjar den illegala migrationen och därmed gör Europa otryggare ska fördömas. Så som jag har förstått det är det olagligt att agera på detta sätt i Grekland och jag hoppas att straffen är så stränga att det avskräcker dessa organisationer från att agera på detta sätt. Vi befinner oss i en migrationskris som i grund och botten hotar Europas säkerhet och identitet. Det är vansinnigt att främja irreguljär migration i ett sådant läge.

Just nu finns inget krig i Syrien eller i Afghanistan men det finns ändå många asylsökande från dessa länder.Varför och hur kom detta sig ?

- Det handlar om ekonomiska migranter och lyckosökare. Varken Syrien eller Afghanistan gränsar till Grekland eller Sverige. Om dessa människor söker asyl varför söker de inte asyl i första säkra land? Man måste vara ärlig. Dessa människor är inte asylsökande utan de utnyttjar en förlegad asylrätt som felaktigt definierar dessa ekonomiska migranter som asylsökande och ger de vissa rättigheter som är avsedd för människor som flyr från krig eller förföljelse.

Danmark och andra Europeiska länder kräver omvärdering av situationen i Syrien. Vad tycker Sverige om situationen i Syrien?

- I Sverige tar Migrationsverket stor hänsyn till den analys som Europeiska unionens asylbyrå tagit fram där det framgår vilka områden i Syrien som är säkra och vilka områden där det pågår väpnad konflikt. Därefter bedöms varje asylsökande individuellt. Men det är inte så att man kan få asyl bara för att man kommer från Syrien. 2023 var beviljandegraden till syriska asylsökande 66 procent. Det innebär att rätt många syrier bedömdes ändå inte behöva skydd i Sverige.  

Ylva Johannson besökte Grekland i januari och bland annat sa hon att "utan migration kommer vi att svälta".Håller du med henne? Om nej varför ? (https://bulletin.nu/ylva-johansson-s-utan-migration-kommer-vi-att-svalta)

- Nej. Viss arbetskraftsinvandring behövs även om konsekvensen av avsaknaden av arbetskraftsinvandring inte skulle vara svält. Men det är inte laglig arbetskraftsinvandring som drabbat Grekland och resten av Europa, utan det är irreguljära migranter som kommer hit olagligt och är en belastning för Europa. Vi skulle inte svälta om dessa migranter slutade komma. Så hon har fel.

Grekland liksom Sverige har tagit emot många immigranter men vi ser en grov brottslighet i Sverige i jämförelse med andra Europeiska länder. Varför är det så grov brottslighet i Sverige?

- I Sverige har makthavarna varit naiva och utgått ifrån att all invandring är av godo. Medan massinvandringen pågått har rättsväsendet inte expanderat för att hantera den ökande kriminaliteten som är en konsekvens av invandringen. Därmed har de kriminella fått övertaget. Polisen har varit underbemannad och underfinansierad medan politikerna inte ens erkänt många av problemen förrän de blivit mycket allvarligt. Nu görs rekordstora satsningar på rättsväsendet och det införs strängare straff. Men det kommer ta decennier innan rättsväsendet kan få övertaget igen.

Nima Gholam Ali Pour Facebook

Ypervorioi