Svensk monument i Mesolongi:"Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget"

I dag firas Greklands nationaldag till minne av befrielsen från det osmanska riket. I detta frihetskrig på 1820-talet deltog även svenska frivilliga som reste till Grekland för att kämpa för landets frihet. Flera av dem deltog i försvaret av Mesolongi och några gav sina liv där.

Som ett minne över deras insats restes senare ett svenskt monument i staden Mesolongi. Denna historia är i dag inte särskilt känd i Sverige.

Här publicerar vi en historisk artikel från 1939 ur Svenska Dagbladet om det svenska minnesmärket över de svenska frivilliga i Mesolongi.

Ett äreminne över svenska Hellaskrigare

Bohuslänsk bautasten reses i Mesolongi

Ett svenskt minnesmärke, en bautasten, restes i den grekiska staden Mesolongi till minne av de svenska frivilliga som stupade under det grekiska frihetskriget på 1820-talet. Stenen var cirka fem och en halv meter hög och placerades på en mindre kulle av bohuslänska kullerstenar.

Den högtidliga avtäckningen skulle äga rum den 2 april, samtidigt som grekerna firar årsdagen av stormningen av Mesolongi.

Inskriptionen på stenen var huggen på grekiska och löd i översättning:

”Till minne av svenskar som föllo under grekiska frihetskriget.”

Redan i början av frihetskriget år 1822 utsattes Mesolongi för en två månader lång belägring av turkiska styrkor. Belägringen hävdes tack vare grekernas tappra motstånd. Försvararnas bedrifter blev snart kända över hela Europa och väckte stark sympati för Greklands sak.

Insamlingar startades för att skaffa vapen och förnödenheter. Bara i Sverige samlades 35 000 riksdaler in. Entusiasmen i Sverige var stor och många frivilliga reste till Grekland. De anslöt sig till de internationella filhellenska styrkorna tillsammans med frivilliga från många andra länder.

År 1825 belägrades Mesolongi för andra gången av turkiska styrkor, denna gång med stöd av en egyptisk armé. Efter en lång belägring tog förråden slut. Försvararna försökte då bryta sig igenom fiendens linjer, men planerna avslöjades och endast ett fåtal lyckades ta sig igenom. När fiendens styrkor trängde in i staden sprängde de kvarvarande grekerna staden i luften.

Den mest kände av de deltagande svenskarna var Maximilian Myhrberg, som tjänstgjorde som adjutant hos den franske generalen Fabvier. Tyvärr gick de flesta dokument om de filhellenska kårerna och deras sammansättning förlorade vid stormningen av staden. Många av de svenskar som deltog i försvaret av Mesolongi och gav sina liv där har därför inte fått sina namn bevarade till eftervärlden.

Redan i maj 1829 beslutade den grekiska regeringen att uppföra ett monument till de utländska frivilligas ära. Monumentet restes i ”Hjältarnas park” i Mesolongi och följdes senare av flera andra minnesmärken.

Där finns bland annat en staty av lord Byron, som efter en kort men för grekerna mycket betydelsefull insats avled i Grekland år 1824. Där finns även en staty av amiral Hastings samt monument över tyska, finska och polska frivilliga. Efter det svenska monumentets uppförande planerades också minnesmärken över amerikanska och portugisiska frivilliga.

Det svenska minnesmärket, hugget i röd bohusgranit, skänktes till Grekland av Svenska Orient Linien. Arbetet med att ställa monumentet på plats ombesörjdes av rederiets generalagent i Levanten, generalkonsul Eugen Eugenides, en känd vän av Sverige.

Den svenska bautastenen transporterades till Grekland med Orientlinjens ångfartyg Birkaland.

Svd 1939-03-04

Svd 1939-03-04 

Ypervorioi