Den 6 februari, under firandet av samernas nationaldag, besökte Greek News in Florida statsbiblioteket i Göteborg för att bevaka evenemanget och träffa några deltagare. Där mötte vi journalisten Mona-Malin Melli Sarri, som växte upp i inlandet i Västerbotten, i Vindeln.
I intervjun berättar hon om sin samiska identitet, sina erfarenheter av språket och kulturen samt hur hon ser på samernas situation i dagens samhälle.
Vilken relation har du till samerna?
Min relation till det samiska språket är att jag är same. Jag identifierar mig som same och det har jag gjort hela mitt liv.
Hur upplever du situationen i dagens samhälle?
Jag upplever den som fientlig. Den bygger till stor del på okunskap och stereotyper, men den kan variera från plats till plats. Ofta är den värre i mindre samhällen.
Har det varit så länge?
Ja, hela mitt liv har jag kämpat med hat, hot, fördomar och rasistiska uttryck. Även när det gäller möjligheten att till exempel lära mig mitt språk, nordsamiska. Det är den verklighet jag känner till.
Hur fungerar möjligheten att lära sig språket i skolan?
I Sverige finns det en lag som säger att man ska kunna läsa sitt modersmål, men det finns ingen fastställd kvalitetsnivå. I grundskolan var nivåerna ganska låga, ungefär en timme i veckan med lärare som inte alltid var utbildade. På universitetet finns däremot många kurser. Det gäller särskilt eftersom jag talar nordsamiska, som är den största varianten. Det är mycket svårare när det gäller umesamiska eller lulesamiska, som är andra dialekter.
Hur ser du på den svenska statens roll i relation till samerna?
Jag tycker att det behövs ett starkare arbete för att främja det samiska folket och språket, eftersom mycket av hatet i dag bygger på okunskap.
Har du själv upplevt diskriminering?
Ja, hela mitt liv har jag blivit förtryckt av icke-samer.
Vad ligger bakom detta förtryck?
Det handlar om många år av statliga beslut som har lett till att samer betraktats som ett mindre värdefullt folk. Historien talar om saker som rasbiologi eller nomadskolor där man försökte försvenska och kristna samerna. Det är den börda vi bär – vi vet vad vårt folk har utsatts för.
Hur kan den samiska kulturen och språket bevaras och stärkas?
Genom evenemang som detta, där språket finns, hörs och uppmuntras att talas. Genom mer utbildning, enklare lärarutbildning och större tillgänglighet. Framför allt behövs insatser i skolan och tidig utbildning för barn om Sveriges urfolk.
Vad symboliserar den samiska flaggan?
Flaggan är kopplad till naturen eftersom vi är ett naturfolk. Många säger att rött symboliserar blodet i våra ådror eller i djuren, blått havet, grönt naturen och gult solen. Men det finns olika tolkningar.
Kan du tala om markrättigheter och ILO 169?
ILO 169 är en konvention som betonar att staten måste lyssna på urfolk. Norge har ratificerat den, men inte Sverige. Det innebär att Sverige kan använda mark för gruvor, vindkraft eller vattenkraft utan att vi har något att säga till om, trots att det är vår mark.
Har detta ökat i samband med klimatdebatten?
Ja, det finns något som kallas ”grön kolonialism”, där vind- och vattenkraft är bra för miljön men inte för oss och vår kultur. Ofta hörs inte vår röst eftersom det anses vara bra för framtiden.
Hur ser situationen ut i andra länder?
Det är en svår fråga. Samer i Ryssland är hårt förtryckta och kan inte uttrycka sig fritt. Det finns förtryck i alla nordiska länder, men Norge har fler rättigheter eftersom landet har ratificerat konventionen. Jag känner få samer i Finland, men överallt finns ett tryck på att exploatera deras mark.
Ypervorioi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar