Ayia Napa 1984:Från sömnig fiskeby till svenskarnas nya charterparadis

 

När GT publicerade detta reportage den 6 maj 1984 var Ayia Napa fortfarande något nytt för svenska semesterresenärer. Artikeln fångar ögonblicket då den lilla kustbyn på Cypern höll på att växa till ett charterparadis fyllt av hotell, restauranger och nöjesliv. Genom att återpublicera artikeln vill vår webbsida bevara en bit svensk resehistoria och visa hur Ayia Napa beskrevs mitt under 1980-talets stora charterboom.

GT 1984-05-06 

AYIA NAPA; CYPERN (GT) Efter en ovanligt kall vår, har nu äntligen sommaren anlänt till medelhavsön Cypern. Tusentals svenskar fyller varje vecka de charterflyg som alla större researrangörer har till ön. Populäraste platsen på Cypern är just nu Ayia Napa på den sydöstligaste delen. Här finns de solkraste badstränderna och här har man en väl utvecklad turistmiljö och ett rikt nöjesliv.

Av de fyra turistorterna, Paphos, Limassol, Larnaca och Ayia Napa, har den senast nämnde genomgått en explosiv förvandling de senaste åren.

Från att ha varit en sömnig liten fiskeby med ett par hundra bofasta har Ayia Napa förvandlats till en sjudande turistort, där det skandinaviska inslaget är stort.

I dag finns här fler än 100 hotell och lägenhetsanläggningar, samt cirka 150 restauranger.

Problem

Utvecklingen har naturligtvis inte skett utan problem. För några år sedan var byn en enda stor byggplats och infrastrukturen (serviceanläggningar m.m.) var underdimensionerad. Vägar, belysning och telefonnät var klart underdimensionerade för turistströmmen.

Nu är all byggnation i det närmaste fullbordad och fler byggnadstillstånd kommer att bli mycket svårt att få. De lokala myndigheterna har satsat stora belopp för att förbättra vägar och annat. I dag fungerar också både el- och telefonnät tillfredsställande trots de många turisterna.

— Konkurrensen mellan restauranger, barer och diskotek om turisterna, har framtvingat en högkvalitet på etablissemangen och man kan utan överdrift säga att flera av Cyperns bästa restauranger finns i Ayia Napa, säger Anders O Enhagen som är Vingresors Mellanösternchef med placering på Cypern.

Här ligger också det senaste hotelltillskottet, Sunwing, Cypern, dit en stor del av de svenska turisterna kommer på Cypernsemester.

Atmosfär

Trots att Ayia Napa vuxit så mycket, så har man lyckats bevara den gamla byatmosfären. Bytorget med det venetianska klostret från medeltiden, uteserveringarna och de backiga, vindlande gatorna är fortfarande en samlingsplats för lokalbefolkningen om kvällarna.

Här blandas turisterna med affärsmännen, bönderna och fiskarna som gärna slår sig i slang med främlingar och ofta insisterar på att få bjuda på ett glas av öns vin.

Nere vid fiskehamnen ligger Vasos Fiskerestaurang med en fin utsikt över hamnen och havet som med sin blå medelhavsfärg brukar fängsla oss skandinaver.

Bläckfisk

Här får man bläckfisk eller annan fisk till priser som även en liten semesterkassa kan klara. Naturligtvis serveras det också andra av Cyperns specialiteter — lamm- eller griskebab är något som man inte skall missa att pröva.

Cypriotisk sallad med härliga färska tomater, oliver och fårost samt andra inhemska grönsaker äter man till. Nybakat lantbröd hör också till det som man får på de flesta restauranger. Ofta är brödet fortfarande varmt när det serveras.

Bland de viner som är populärast bland lokalbefolkningens vinkännare i år, är det Etko Claret 1962 och Keo Othello 1959 som står högst upp på listan. Får man tag på Othello av den här årgången, så skall man vara glad — oftast är den redan slutsåld.

Barnvänligt

De här två vinerna är lätta, röda viner av vintagetyp. Vill man ha ett friskt vitt vin, så är Bellapais ett pärlande vin som smakar mycket friskt och harmonierar väl med den friterade bläckfisken till exempel…

Nissi Beach och flera andra badvikar med härliga sandstränder har gjort att den här semesterorten är särskilt barnvänlig och den här delen av medelhavsön är ofta solig, även om det skulle mulna till sig över större delen av Cypern.

Återpublicerad i Cypriotiska media.

Ypervorioi

Rapport från 1897: Svensk export strömmade mot Larnaca och Famagusta

  

År 1897 publicerade Gotlands Tidning  en rapport om handelsförhållandena på Cypern. I texten berättar en svensk marinofficer att svenskt järn och trä var mycket efterfrågat på ön, särskilt i Larnaca och Famagusta där större arbeten väntades. Artikeln visar att Sverige redan under slutet av 1800-talet hade handelskontakter med Cypern och Medelhavet.

Handelsförhållandena på Cypern-Gotland tidning 1897-02-26

Uti en rapport, daterad Pireus den 3 d:s, förmäler chefen på korvetten Geſle, kommendörkapten A Lind af Hageby, följande widkommande handelsförhållandena på Cypern:

Då skeppsfarten i följd af tryckta konjunkturer i allmänhet på senare tider varit och ännu är mindre betydande, har jag ansett mig böra fästa uppmärksamheten derwid, att just wårt lands hufwudprodukter, jern och trä, för närvarande stå i högt pris på Cypern, och skulle åtminstone för de första fartyg, som hitkomme i vår, frakterna och lasterna wäl betala sig, så mycket mera som större arbeten med omnämnda materialier antagligen förestå under den närmaste framtiden såväl i Larnaka som Famagusta och upplöpare ingalunda saknas.

Under sista tiden har såväl svenskt jern som trä sökt sig väg till Larnaka öfver Triest och Konstantinopel, hvilket betydligt fördyrat waran. Till hwad myckenhet ofwannämnda artiklar kunna komma att behöfwas, är beroende af hwad England will nedlägga i penningar på Cypern och dess hamnar.

Ypervorioi

"Maten på de lokala restaurangerna var resans höjdpunkt – Cypern upplevdes som lugnt och tryggt"

Efter en vecka på Cypern berättar Åsa om sina upplevelser av ön, klimatet och människorna. Trots en tuff start med hotellproblem beskriver hon resan som lugn och positiv  och lyfter särskilt fram de lokala restaurangerna, den avslappnade atmosfären och det behagliga klimatet som några av resans största höjdpunkter.

Du var på Cypern en vecka. Hur känns det nu efter resan?

Jag var väldigt nervös innan jag åkte dit. Jag hade verkligen hög puls eftersom jag inte visste vad jag skulle förvänta mig.

Levde resan upp till dina förväntningar?

Ja, till slut gjorde den faktiskt det.

Berätta lite om din resa till Cypern.

När jag kom fram var det 16 grader och regn, vilket jag inte riktigt hade väntat mig. Busschauffören var väldigt trevlig mot oss som åkte med bussen. Sedan kom jag till mitt första hotell, och det var faktiskt inte bra alls. Personalen i receptionen var trevlig, men hela hotellet luktade väldigt starkt av air freshener. Det var så stark doft att man nästan inte kunde andas. 

Jag kontaktade därför resebolaget och fick hjälp att byta hotell. Det andra hotellet var mycket bättre. Maten där var inte heller fantastisk, men klart bättre än på det första hotellet. Miljön runt hotellet var väldigt trivsam.

Hur var vädret?

Det var ungefär 23–24 grader och jag tyckte faktiskt att det var perfekt temperatur.

Hur upplevde du stränderna och miljön?

Strandpromenaderna och miljön vid havet var väldigt fina.

Hur var maten?

Jag åt ute två gånger på samma restaurang ,den heter Vaggelis i Protaras.Maten var så, bra så jag återvände till samma restaurang. Maten i hotellet var däremot inte särskilt bra.

Hur upplevde du människorna på Cypern?

När jag var där som yngre kunde folk ibland vara ganska påstridiga och försöka dra in turister i butiker och restauranger. Men nu upplevde jag det helt annorlunda. Butiksägarna var inte tjatiga alls och försökte inte dra in folk på samma sätt. Jag uppskattade också att det fanns fasta priser överallt. Det känns mycket bättre än att behöva pruta.

Hur fungerade transporterna?

Busschauffören var väldigt trevlig under resan, men logistiken generellt kunde ha fungerat bättre.

Vad tycker du att Cypern kan förbättra som turistdestination?

Vissa som arbetar i butiker och caféer skulle kunna bli lite bättre på kundservice. Ett leende eller ett enkelt hej gör mycket för upplevelsen.

Märkte du någon skillnad jämfört med hur Cypern var förr?

Ja, nattlivet känns annorlunda idag. Förr stod det inkastare utanför nattklubbarna och försökte locka in folk med gratis drinkar och erbjudanden. Det såg jag inte alls den här gången.

Det har funnits viss oro kring regionen efter incidenter och rapporter om drönarattacker tidigare under året. Märkte du av något sådant?

Nej, inte alls. Jag märkte ingenting av någon oro på plats. Däremot märkte man att det var färre turister än vanligt. Det kändes lugnare än jag hade väntat mig.

Om du jämför Cypern med andra medelhavsländer du besökt?

Jag var i Turkiet året innan och där kunde försäljarna vara ganska påstridiga och priserna otydliga. På Cypern upplevde jag det mycket lugnare och mer avslappnat. Det uppskattade jag verkligen.

Tycker du att Cypern passar för familjer?

Jag upplevde landet som lugnt och tryggt.

Skulle du kunna tänka dig att åka tillbaka?

Ja, absolut. Jag tycker om klimatet väldigt mycket. Det var varmt men inte så fuktigt, vilket gjorde att man orkade mycket mer.

Skulle du rekommendera fler svenskar att resa till Cypern?

Ja, absolut. Framförallt i maj. Jag tror att det är en perfekt period innan den stora sommarvärmen kommer.

Har du något sista budskap till svenskar som funderar på att resa till Cypern?

Ja,det är kort flygtid, smidig flygplats, bra klimat och god mat om man väljer att äta ute på lokala restauranger istället för att bara äta hotellmat. Jag tycker definitivt att fler svenskar borde upptäcka Cypern.

Ypervorioi

Allsvensk profil hyllar Cypern:”Bra väder, god mat och fantastiska människor”

Borås tidning

IF Elfsborgs danske anfallare Frederick Ihler har besökt Cyprus över 15 gånger och beskriver ön som en plats med bra människor, god mat och fantastiskt väder. Efter matchen mot IF Brommapojkarna gav han en kort intervju om sin kärlek till Cypern, Sveriges landslag och sina ambitioner för säsongen.

Hur går det nu i IF Elfsborg?
Vi vann, så det känns bra.

Saknar du Norge eller Danmark?
Självklart, det är bra länder med bra människor. Jag saknar alltid bra människor.

Vad tycker du om Sveriges landslag inför VM?
Jag hoppas att de kommer att göra det bra. Det blir fint under sommaren om landet gör ett bra VM, så jag hoppas verkligen det.

Du har nästan gjort två mål. Hur många mål tror du att du kan göra?
Jag vet inte. Jag hoppas på många. Men vi får se, det är en ny position för mig. Jag ska bara fortsätta och så får vi se.

Saknar du Cypern; 

Ja, jag älskar Cypern. Det är alltid bra väder, god mat och bra människor.

Kommer vi att se dig igen på Cypern?
Ja, självklart, självklart.

Det är också värt att påminna om att Frederick Ihler och Ypervorioi träffades på Cypern redan för två år sedan, då den danske anfallaren även gav en intervju om fotbollen och hans karriär.

Ayia Napa 2024

Ypervorioi

Wanda är på väg till Cypern: ”Kom till ön och koppla av – där finns sol, natur och vänliga människor”

Cypern fortsätter att vara ett populärt resmål för många svenskar. Trots den senaste tidens diskussioner om säkerhetsläget tvekar inte Wanda, som har besökt ön flera gånger, att resa dit igen. 

När Greek news and radio in Florida träffade henne på flygplatsen var hon på väg till Cypern ännu en gång och såg fram emot både vandring i bergen och avkoppling. Hon beskriver Cypern som ett soligt och avkopplande land med vänliga människor och rekommenderar varmt fler svenskar att upptäcka ön.

Hur många gånger har du varit på Cypern?
Ungefär fyra gånger. Jag var där redan på 1990-talet också när jag tränade människor där.

Varför väljer du att resa till Cypern?
Det är ett väldigt fint ställe med en härlig atmosfär.

Hur skulle du beskriva Cypern för någon som aldrig har varit där?
Soligt, vackert, med vänliga människor och en avslappnande miljö.

Vad ser du mest fram emot under din resa den här gången?
Vi ska vandra i bergen och sedan koppla av.

Hur upplever du tempot på Cypern jämfört med Sverige?
Det är lugnare och mer avslappnat. Jag gillar lugn och ro. Jag bor strax utanför Stockholm, där det är lugnt hemma, men i arbetet är tempot ganska högt.

Finns det någon stad eller något område du särskilt vill rekommendera?
Ja, till exempel Larnaka, men det finns många fina platser över hela ön.

Vad tycker du om den cypriotiska maten?
Jag är vegan, så jag äter mat utan kött och fisk. Det fungerar bra, och det finns till exempel vegetarisk moussaka om man ber om det på restauranger. Jag gillar särskilt traditionella tavernor.

Vad tycker du att skiljer Cypern från andra medelhavsländer?
Jag upplever att människor är mycket vänliga och att turister verkligen är välkomna.

Är du orolig efter den senaste incidenten som har diskuterats?
Inte alls. Man kan inte gå runt och vara rädd hela tiden.

Skulle du rekommendera svenskar att resa till Cypern även nu?
Ja, absolut.

Skulle du kunna tänka dig att tillbringa mer tid där i framtiden?
Ja, vi planerar att göra vissa saker där framöver. Kanske inte flytta permanent, men att vara där mer.

Vad vill du säga till svenskar som funderar på att resa till Cypern?
Kom till Cypern och koppla av. Det är ett fantastiskt ställe.

Ypervorioi

Svenskan Linda i Ayia Napa:”Turisterna kommer varje vecka, allt är som vanligt"– här är hennes bästa tips till besökare

Trots rapporter i internationella medier om drönarattacker mot den brittiska militärbasen på Cypern fortsätter vardagen i turistområdena som vanligt. I Ayia Napa märks situationen knappt alls, säger svenskan Linda Håkanssom som bor och arbetar på ön.

I en telefonintervju med Greek radio and news in Florida berättar hon att livet fortsätter i normal takt, att turister fortfarande anländer varje vecka och att oron främst finns bland människor utanför Cypern. Samtidigt delar hon med sig av sina erfarenheter av livet på ön, rekommenderar den bästa tiden att besöka Ayia Napa och ger råd till skandinaver som funderar på att resa till eller flytta till Cypern.

Hur har du upplevt situationen på Cypern efter de senaste drönarattackerna mot den brittiska basen?

Jag befinner mig i området kring Ayia Napa. Här har vi inte märkt någonting alls. När man bor här och rör sig i området har man inte sett något.

I medierna verkar det mycket större. Ibland undrar jag om jag befinner mig på samma plats som de beskriver. Jag har fått väldigt många meddelanden från vänner i Sverige. De frågar hur situationen är med bomber på Cypern.

Jag säger till dem: här finns inga bomber.

Det var några människor på hotellet som började fråga var skyddsrum och säkra rum finns. Det var så vi själva fick reda på det, eftersom vi inte hade tänkt på det tidigare.

Annars är allt som vanligt.

Märker du någon oro bland lokalbefolkningen eller turisterna?

Mer bland turister än bland lokalbefolkningen.

Pågår oron fortfarande?

Nej, åtminstone inte vad jag kan se bland turisterna.

Det har funnits vissa reseavbokningar från personer som till exempel skulle komma på måndag. Jag vet att resebolaget Ving hade omkring 500 avbokningar till Cypern, men de gällde också framtida datum.

Fortsätter turister att komma?

Ja, varje vecka.

Känner du dig trygg att bo och arbeta på ön?

Ja. Jag har tänkt på om det är konstigt att jag inte oroar mig. Men jag gör faktiskt inte det.

Nu när medierna pratar om skyddsrum har man tänkt lite mer på det. Men det finns inte skyddsrum för hela befolkningen och många används som garage eller för andra ändamål.

Jag känner mig trygg. Kanske för att jag är svensk. Om något väldigt allvarligt skulle hända känner jag att jag skulle kunna åka tillbaka till Sverige.

Märker du någon förändring i vardagen?

Nej, inte bland lokalbefolkningen.

Så livet fortsätter som vanligt?

Ja. Det är som om ingenting har hänt.

Är turister välkomna?

Ja, absolut. De behöver inte vara rädda.

Vad skulle du säga till turister som funderar på att resa till Cypern?

Jag kan inte veta vad som händer i framtiden. Men Mellanöstern har i många år varit en region med spänningar och Cypern ligger väldigt nära. Trots det har det aldrig hänt något på Cypern.

Min man, Josef, var från Libanon. Där har det funnits bombningar och konflikter i många år, men allt beror på vilken del av landet man befinner sig i.

Nu verkar det som att målet är den brittiska basen och inte befolkade områden. Naturligtvis kan civila skadas, men här där jag är har ingenting hänt.

Om jag hade hört bomber här hade jag kanske reagerat annorlunda. Men här är allt lugnt.

Vad skulle du säga till skandinaver som funderar på att resa till Cypern?

Allt är som tidigare. Det finns egentligen ingenting att vara rädd för.

Hur reagerar du när du läser i svenska medier att det finns oro?

Jag tycker att det är överdrivet. Hur kan de säga det när de inte är här?

De kanske intervjuar vissa människor, men ändå känns det överdrivet. När de skriver att flygplan eller militära styrkor skickas tror vissa att något stort kommer att hända. Men det handlar bara om förebyggande försvarsåtgärder.

Vi fick också information om att sirener skulle testas. Då trodde vissa att något var på väg att hända, men det var bara ett test.

Livet i Ayia Napa

När är enligt dig den bästa tiden att besöka Ayia Napa?

September, oktober och november. Från mitten av september är vädret fortfarande mycket varmt.

Jag skulle även säga att december är underbar.

Vad är skillnaden mellan sommaren och våren eller hösten?

På sommaren är det mycket folk på stränderna och på gatorna.

På våren och hösten finns det mer utrymme och klimatet är mer behagligt.

Finns det lugnare platser för dem som inte vill festa?

Ja. Egentligen är det bara bargatan som är det stora nöjesområdet och en del av stranden Nissi Beach under dagtid.

Vilka platser i Ayia Napa skulle du rekommendera?

Hamnen och den nya marinan i Ayia Napa. Där är det inte lika mycket folk.

Är Ayia Napa en bra destination för familjer eller främst för unga?

Den passar absolut även för familjer.

Vilka barer eller klubbar är populära bland unga?

Skandinaver gillar baren BAR DE THEATRE. Det finns också Pirates och andra ställen på bargatan.

Vilka restauranger skulle du rekommendera?

Jag skulle rekommendera att man åker till Sotira och äter på en traditionell grekcypriotisk taverna som Mousikos, ungefär tio minuter från Ayia Napa.

Jag går också ofta till Hokkaido eller De Medici, där de serverar asiatisk respektive italiensk mat.

Livet på Cypern

Vad är det bästa med livet på Cypern?

Vädret och klimatet. De gör livet lättare.

Saknar du Sverige?

Ja. Jag saknar skogen.

Skulle du rekommendera fler svenskar att flytta till Cypern? Varför?

Ja. På grund av klimatet och livskvaliteten. På vintern i Sverige stannar människor ofta inomhus. Här kan man leva mer utomhus hela året.

Man kanske inte tjänar lika mycket pengar, men livskvaliteten är hög.

Vad har du lärt dig av livet på Cypern?

Att man inte ska stressa. Cyprioter stressar inte på samma sätt.

Jag tror också att vi i Sverige ibland tar vissa saker för givna eftersom staten erbjuder mycket stöd.

Vilka aktiviteter kan svenskar göra i Ayia Napa?

På sommaren kretsar allt kring havet: dykning, snorkling och båtturer.

Men naturen är också fantastisk. Det upptäckte jag mer på vintern. Man kan till exempel vandra i Cavo Greco och det är väldigt vackert.

Vad bör skandinaver absolut prova när de kommer hit?

De måste prova cypriotisk meze.

Finns det någon dold skatt du skulle rekommendera?

Havet är den största skatten.

Till exempel Turtle Beach i Protaras.

Vad är ditt bästa råd till någon som vill flytta till Cypern?

Att inte jämföra Cypern med Sverige. Det är inte Sverige. Man har flyttat utomlands för att uppleva något annat.

Ibland går saker lite långsammare här, men man måste njuta av klimatet och livet.

Ypervorioi 

Föremål från Cypern i Malmö museum – en artikel i Arbetet 1933

I en artikel i tidningen Arbetet den 17 januari 1933 redogöres för den utveckling, som under de senaste åren ägt rum vid Malmö museum. Artikeln behandlar museets växande samlingar samt de nyförvärv, vilka tillkommit under året. Bland de föremål som därvid uppmärksammas märkas även objekt från Cypern, vilka visa att museets samlingar redan då omfattade föremål från det östra Medelhavsområdet.

Museet deklarerar

Malmö museum har under sin nuvarande chefs ledning på anmärkningsvärt kort tid genomgått en storartad utveckling. Jämför man tillståndet inom museet för en tio, femton år sedan med dess utseende av i dag, så blir förändringens genomgripande karaktär uppenbar, och speciellt restaureringen av Malmöhus och överflyttningen dit får betraktas som en händelse av grundläggande betydelse.

Också det senaste årets nyförvärv, vilka just nu i urval exponeras på museet, ge intryck av ohämmad framåtanda. Bland de cirka 1 800 föremål, som under året tillförts samlingarna, äro många av utmärkt kvalitet, och man har dessutom en angenäm känsla av att museet mera gått in för att rädda eljest dödsdömda ting än vurmat för kuriositeter. Åtskilliga av de bonader och täcken och servetter och klädningar och uniformer, som nu fått en fristad under d:r Fischers tak, skulle väl annars hamnat hos mattrasorna, och bland målningarna märker man flera goda »skåningar», en kategori som ett museum av denna art och belägenhet bör ha särskilt stora skäl att uppmärksamma.

Där är bl. a. ett sprött vårlanskap av Hill och Johan Johanssons dramatiskt levande Altfiskare men också ett par goda Reinhold Norstedt, ett högst parent hertigporträtt av Mikael Dahl från 1694 och en byskollärare från nästan jämnt två hundra år senare, målad av Ola Larsson och i sin tunna skugglösa färg inte bara en fängslande, flärdlös människoskildring utan därtill ett anmärkningsvärt gott konstverk.

Utställningen rymmer också åtskilligt annat, möbler och metall och keramik, från både Cypern och Malmö; och dessutom, inom en enkel ram, Minnet af gossen Lars Isac R-son, som dog den 11 maj 1832. Jag vet inte vem han var och bladet är inte gjort av någon känd mästarhand, men det representerar på sitt anspråkslösa vis en väsentlig tendens i konstens och människohjärtats väsen.

Minnet af
LARS ISAC R:SON
som den 14 Julii 1825, och dog
den 11 Maj 1832

Gud du som verlds from den gröf – för oss
och föda blomman som fick af en morgon;
och låter falla löf ner, då hösten kommer.
Du milda Jesu! Du hvilket hjertan ensamme
lindrar vår bekymmer.
Du som ser vår sorg och känner
hvar tår, Du skall ju då ej glömma,
den som i Jesu namn somnar.

Han ligger här, men på Guds nåd
han hvilar trygg.
Hans namn är här skrifvet
i himlens bok.

Älskade barn S. 

Arbetet 1933-01-17

Ypervorioi

Tindra om Cypern:”Det är inte en plats – det är något i mitt blod-Cypern i Mars är grönt och blomstrande"

Träningsinstruktören Tindra delar med sig av sin personliga och poetiska relation till Cypern där hennes rötter finns, där hennes mamma är född och där hittar hon hemma. 

Cypern – Där mina rötter andas…

Cypern…det är inte bara dit jag reser.
Det är dit jag minns.
Det är dit något i mig alltid har vetat vägen.

Här bor mina rötter.
Djupare än mina steg.
Innan jag fanns i denna form,
Kände marken redan mitt namn.

Här föddes min mor.
I detta ljus, detta hav.
Och även när jag är ensam,
är jag aldrig riktigt kvar själv.

Jag går när solen reser sig långsamt,
Som om den minns mig med
sand mot hud, salt i andetag.
Allt känns äldre än tid.

Nissi i morgonens guld.
Makronissos, tyst och blå,
Landa beach – jag står still
Och låter hjärtat komma ikapp sig själv.

Jag känner henne i vinden.
Inte som minne, utan nu.
Som en hand över mitt bröst.
Som ett “du är redan du”.

I värmen mellan skuggor,
i doften av sommar och hav,
i varje steg jag tar utan mål
Finns hon där, utan krav.

En kaffe i hamnen,
röster långt bort.
Men inom mig är det stilla.
Som om världen håller andan ett kort ögonblick för mig.

Jag läser böcker som ingen behöver sluta.
Låter tiden bli mjuk igen.
Hyr en bil, följer inget mer
än det som rör sig tyst inom mig sen….

Troodos i dimma och ljus.
Pissouri, som en bön.
Paphos, stenar som minns,
sånt jag aldrig själv har sett men ändå känt.

Öde byar, öppna dörrar
Klippor, grottor, hav
Allt viskar samma sak:

Du har varit här förut. Du kommer alltid vara här.

Cypern…
Du bär min historia utan att berätta den.
Du låter mig vila i något större
än mitt eget liv.

Här är jag hemma.
Inte för att stanna,
Utan för att minnas…
Att jag aldrig varit borta.

Här är jag hel.
Inte genom ord.
Utan genom vind.
Genom ljus.
Genom hav.

Hon finns i sommaren.
I värmen mot min hud.
I varje soluppgång…
Som säger:
Du är buren.
Du är hemma.

“Jag skriver för att minnas”

När vår webbsida kontaktade Tindra och ställde några frågor om hennes starka band till ön, svarade hon:

– Jag skriver för att minnas. För att inte glömma var jag kommer ifrån. Cypern är inte bara en plats, det är något i mitt blod, genom min mamma. Hemma är både här och där. Och ja… jag tror man hittar sig själv när man vågar följa det som känns som hem i hjärtat.

På frågan om vad hon saknar mest från Cypern, förutom solen, svarar hon:

– Det jag saknar mest är känslan. Doften av havet, kvällarna, enkelheten. Att andas lite friare. 

Cypern i mars – “Magiskt”

Tindra planerar också att resa till Cypern i vår och delar med sig av sina tankar om att uppleva ön under lågsäsong:

– Cypern i mars är perfekt för att utforska allt. Att möta våren på Cypern är magiskt. Otroligt grönt och blomstrande. Perfekt väder för vandring. Trodos, besöka byar. Vädret är som svensk sommar ungefär. Man behöver inte slåss om solstolar på stranden. Och det går att bada i havet om man inte är en badkruka.

Hon fortsätter:

– Jag gillar också hur öde, lugnt och stilla Ayia Napa och Protaras är, när det inte är turistsäsong. Det är som lugnet före stormen. Cypern har så otroligt mycket att utforska! Och det behagliga klimatet är perfekt för det. Sommarens varma soldagar är för varmt för det. Det är även utmärkt för människor som inte tycker om värmen under högsommaren.

Ypervorioi

Svensk FN-polis vittnar: ‘Turkarna plundrade systematiskt Cypern – "de instängda grekcyprioterna lämnades utan skydd"

                                 

Svensk FN-polis, Alvar Johansson, beskriver den dystra bilden av Cypern efter den turkiska invasionen 1974. “Turkarna plundrade systematiskt allt av värde”, säger han och kritiserar FN:s passivitet och oförmåga att skydda de kvarvarande grekcyprioterna.

Värnamo tidning 1975-11-04

FN-polis berättar om läget på Cypern

— Det är nedslående att se de förhållanden som råder i den norra delen av Cypern, som ockuperas av turkarna. Hotellen står tomma och den ekonomiska verksamheten, förutom jordbruket som fortfarande fungerar i vissa områden, har stannat av. Den nytillträdde FN-polisen Alvar Johansson från Lanneryd, som har erfarenhet från två tidigare FN-uppdrag, jämför med situationen efter den turkiska invasionen förra året. Och värst av allt: FN-insatsen har i praktiken inte lyckats hjälpa dem som blivit instängda.

Neutraliteten verkar ha lett till en förlamning som på ett provocerande sätt utnyttjas av dem som har intresse av att gynnas själva. Och de är många. På den turkiska sidan av den linje som skiljer greker och turkar i norr har plundring skett i stort sett ostört. Mycket tyder på att turkarna systematiskt plundrade allt av värde från butiker och industrier för att föra det till Turkiet. Hur ekonomin ska kunna återhämta sig återstår att se; inte ens grekernas flykt söderut verkar avta. Situationen har snarare försämrats sedan i höstas, särskilt inom turismen, som tidigare var en viktig sektor för ön.

Toma hotell

— När jag var på Cypern första gången 1965 fanns det i ett visst område 4–5 hotell. Under mitt andra FN-uppdrag 1970 hade antalet stigit till 25, och nu finns det 110, som alla var fullbelagda fram till förra året. Nu står de tomma. Den grekiska personalen har lämnat och turkarna har inte kunnat eller velat ta över dem.

Den vackra stranden runt Famagusta, välkänd för många svenskar, ligger idag öde. Omkring 200 000 flyktingar från den ockuperade delen av ön finns nu i söder. Hjälpen består framför allt i att grekcyprioterna, fulla av optimism, försöker bygga upp ett nytt liv på den del av ön som återstår och hjälper sina släktingar som fortfarande lever i små enklaver i norr — när turkarna tillåter det förstås, eftersom de är mycket misstänksamma och knappt tillåter någon passage över linjen.

Poliser betalade ut pensioner

I den utsträckning FN-personalen kunde göra något konkret handlade det mest om socialt arbete. Alvar Johansson berättar att en av hans uppgifter som polis var att föra pensioner från södra sidan till äldre som stannat kvar i grekiska byar i norr — det var enda sättet de kunde få sina pengar.

Men de mänskliga tragedier han såg och som FN inte lyckades förhindra var nedslående, och detta minskade respekten för FN:s arbete. Tyvärr utnyttjade även ohederliga element FN:s oförmåga att upprätthålla sina beslut om de mänskliga rättigheterna.

Greker fördes bort med tvång

En gång upptäckte FN-poliser att turkarna lastade äldre personer, 72 till 93 år gamla, på en buss för att föra dem från en grekisk by inom den turkiska zonen till en okänd plats. Ingen visste vart, eftersom språkproblemen gjorde kommunikationen svår både med turkarna och de äldre grekerna.

FN-högkvarteret kunde inte ens ställa upp med tolk innan de fått en “fullständig skriftlig rapport”. Under de fyra timmar som diskussionerna mellan poliser och turkar pågick fick de äldre vänta i en kvav och het buss, tills poliserna till slut tvingades låta den köra. Trots löften om att de skulle föras till en by nära de grekiska gränserna kördes bussen till Nicosia. Vad som därefter hände med de äldre grekerna fick ingen någonsin veta.

Potatisåkern

Ett annat exempel på vad som hände i byarna: när skiljelinjen drogs hamnade en bondes åker delvis på den turkiska sidan och delvis på den grekiska, där han bodde. Under sådd och skötsel av potatisarna var det inga problem; ingen hindrade honom från att gå över. Men när det blev dags för skörd stoppades han. Turkarna hävdade att åkern tillhörde dem och tog potatisarna.

En annan bonde som hade några ventiler till bevattningssystemet på den turkiska sidan och försökte laga dem blev skjuten i ryggen. Den neutrala utredningen och obduktionen visade att han sköts medan han hukade för att ta sig tillbaka under stängslet till sin egen sida. FN:s rapport slog fast att skottet avlossades “av misstag”, eftersom vakten trodde att det var en sabotör som närmade sig från turkiskt område.

Trots allt positiv

Trots allt han upplevt säger Alvar Johansson att han fortfarande har en positiv syn på livet på Cypern. Kamratskapet inom FN-styrkorna var utmärkt, oavsett nationalitet. Den civila polisen, som han tillhörde, bestod av personal från Australien, Österrike och Sverige, medan de militära styrkorna hade personal från Kanada, Finland, Danmark och England.

Poliserna hjälpte den lokala polisen med information och assistans på grund av konflikterna mellan greker och turkar, medan militären ansvarade för rapportering till högkvarteret och gränspatrullering.

Det verkar nu som att en neddragning av FN-styrkorna är att vänta.
— Våra efterträdare är betydligt färre än vi var, säger Johansson.

Samarbete med australiensare

En del av sin tjänstgöring tillbringade Johansson tillsammans med den australiska polisen.
— Det var en trevlig period som jag inte skulle vilja vara utan, säger Alvar. Jag skulle gärna återvända någon gång till Cypern som turist — men av FN-arbetet har jag fått mer än nog.

Värmano tidning 1975-11-04

Ypervorioi

Svensk arkitekt i FN-uppdrag – "Cypern är koncentrat av hela den grekiska och romerska kulturen"

Vår webbsida har hittat en intressant artikel ur Svenska Dagbladet, publicerad den 4 maj 1962. I artikeln berättas om den svenske arkitekten Hans-Ancker Holst, som på uppdrag av FN reste till Cypern för att hjälpa landet utveckla moderna och prisvärda bostäder. Holst beskrev uppdraget som ett drömjobb att få arbeta på ”Kärlekens ö”, djupt präglad av den romerska och grekiska kulturen.

Svensk arkitekt skall lära ut ”boendets konst” till cyprioter - 1962-05-04, Svenska Dagbladet 

En experimentstadsdel med olika typer av enfamiljshus vill arkitekt SAR Hans-Ancker Holst uppföra i någon av de sex städerna på Cypern, dit han i dag fredag reser på ett halvår på uppdrag av Nämnden för internationellt bistånd. Cypern är i starkt behov av bra och billiga familjebostäder och det är närmast den mycket viktiga detaljen i en stor generalplan för ön som arkitekt Holst ombetts av FN att hjälpa till med. I samband med ”experimentstadsdelen” skall cyprioterna också få lära sig konsten att bo, hur man väljer möbler t.ex. och i övrigt inrättar det trivsamt åt sig.

— Cypern lever i ett självständighetsrus sedan landet blev republik för ett par år sedan, säger arkitekt Holst. Men problemen är många och stora: landets befolkning är till femtio procent sysselsatt inom jordbruk och boskapsskötsel och lever på en låg standard, ekonomiskt såväl som bostadssocialt. I den generalplan som finns för de sex distriktsområdena ingår anläggandet av flygfält och hamnar, byggandet av vägar, sjukhus och skolor och naturligtvis också bostäder.

Hittills har finansieringsfrågan inte lösts, skattemedlen räcker knappast, men rätt snart torde det bli nödvändigt att be om stöd från den internationella lånemarknaden och jämstädes därmed skapa en marknad för långfristiga lån.

Värdefull mark

Eftersom jorden är ytterligt bördig på Cypern (trots att bevattningsproblemen är stora) betraktar cyprioterna en bit mark som en förmögenhet. Det blir därför av allt att döma nödvändigt att lagstiftningsvägen införa möjligheter för att förvärva tomtmark för allmännyttiga bostadsbyggnader. Denna fråga är en av de närmaste åren.

Ön har skött väl om sitt skogsbestånd. Det finns därför ganska gott om trä för husbyggnad. Dessutom har Cypern egen betongproduktion som bör kunna förbilliga byggandet. En rent teknisk detalj som arkitekt Holst får ta ställning till är en sorts jordbävningsförsäkring, en bestämmelse som stadgar att alla enfamiljshus måste byggas med en stomme av betong. Säkerligt ett märkligt förfarande men oerhört fördyrande när varje inbesparad pund är av betydelse.

— Som uppdrag för en arkitekt är det här något av ett drömjobb, säger arkitekt Holst. Cypern är ju ett koncentrat av hela den romerska och grekiska kulturen, ett faktum som förpliktigar: det gäller att fara varliga fram i byggnadsarbetet på ”Kärlekens ö”.

1962-05-04 Svenska Dagbladet 

Svenska Dagbladet 1962-05-04

Ypervorioi

2.9.1974: Aftonbladet på Cypern – Vittnesmål om våldtäkter, våldsorgier och flyktingkatastrof

    

Vår hemsida har hittat ännu en historisk artikel från den dramatiska perioden 1974. Den är publicerad i Aftonbladet den 2 september 1974 och beskriver situationen på Cypern kort efter den turkiska invasionen.

I reportaget skildras en verklighet fylld av plundringar, våldtäkter mot kvinnor och massiva flyktingströmmar, där tusentals grekcyprioter förlorade sina hem och tvingades leva i tält och provisoriska läger.Detta reportage bekräftar också det som FN:s rapporter och vittnesmål från tiden slog fast: att den turkiska invasionen innebar grova våldsdåd mot civilbefolkningen på Cypern, övergrepp som än idag präglar minnet av 1974

Aftonbladet 1974-09-02

Staffan Heimerson

Vår man i Mellanöstern, Staffan Heimerson, var på Cypern före, och under kriget i juli. Nu har han återvänt till det som var en av svenskarnas semesteröar. I sin rapport här nedan kallar han Cypern i september för det förlorade paradiset. Det han mötte var så långt från turisternas idyll man kunde komma.

NICOSIA, Cypern (Aftonbladet)

Sju veckor av statskupp, invasion, krig, flykt, kaos och nöd har förvandlat till och med själva doften på Cypern.

Jag kände den nya lukten när jag stötte samman med turkiska soldater inne i byn Akheriou, som de just plundrat och vanställt.

Och lukten mötte mig i Ormidhia, där grekcypriotiska flyktingar lever i tält, hönshus och hyddor gjorda av vass.

Det var den tunga, söt-sura lukten av otvättad människa.

Det är svårt att hålla sig ren, när man lever utan vatten och tvättmöjligheter i veckor, kanske månader. Det gäller både för soldaterna i bergen och för de civila flyktingarna i och utanför tält över huvud.

Den obestämda lukten är det enda omisskännliga. Allt annat förändrar sig. Men mellan den finns skymtar av det gamla Cypern kvar.

Cypern i september är det förlorade paradiset.

Skyltarna längs vägarna ser ut att vara gjorda i sommar. Det är Kyrenia golf club. Mount Hilarion Hotel. Heaven’s Holiday Heaven. Men i staden Kyrenia är affärerna stängda och fönsterrutorna krossade.

FLYKTINGSKAROR UTANFÖR PARADISET

Utanför Famagusta finns kaféet Mitt Paradis men på vägen strömmar flyktingskaror fram.

Den enda skylt som speglar dagsläget fann jag i Larnaca. Till slakthuset stod det. Och intill slakthuset ligger skolan som tjänstgör som koncentrationsläger och där 400 turkar hålls som gisslan.

Den bok som brukar läsas av den som vill veta något om konflikten mellan greker och ö-turkar är skriven av reseskildraren och romanförfattaren Lawrence Durrell och har titeln Bittra citroner.

I september detta år är de bittrare än någonsin.

Grekerna i norra delen av provinsen drivs hemifrån av vad de kallar en brutal ockupationsarmé. 191 000 personer (enligt grekcypriotiska källor, siffran verkar realistisk) har jagats bort från sina byar och hem.

Och för dessa 80 000 som lever utan tak över huvudet finns det 1900 gram bröd om dagen. De bor på marken i tältstäder där barnen springer barfota i stenöknen, där det inte finns mjölk eller grönsaker och där kvinnorna kokar soppa av bönor och vitklöver.

Berättelserna om plundringarna är förfärande. Grekcypriotiska kvinnor i Famagusta påstår att de samlats ihop av turksoldater och våldtagits. Flyktingar från byar i de av turkarna ockuperade områdena berättar att hus bränts, bilar körts sönder och boskap slaktats. Byarna har bombats sönder.

TURKISKA VÅLDTÄKTER

Men sant är att på ett sjukhus i Nicosia ligger sju kvinnor, chockade efter att ha blivit våldtagna av turkiska soldater.

Antingen kan den turkiska militärledningen inte hålla sina trupper under kontroll eller också struntar den i det.

Våldtäkts­historierna är också sanna, men förstorats upp och det är samma berättelser som går runt och återkommer.

Våldtäkten ingår i den klassiska krigsbilden, och den som sett pojkarna från landet, sitta där uppbundna rätts i sexualnöd, finner det märkligt att de inte funnit sina kvinnliga offer i sina krigsfruar i ännu större våldsorgier.

Krigstriumferna manifesteras i stället av att de mellan Kyreniabergens toppar spänt linor från vilka fotbollsplanstora turkiska flaggor vajar.

HUR HÖGT ÄR JUBLET NU?

Det ger känslan av att det verkligen är en ockupationsarmé som härskar på öns norra del.

Men för turkcyprioterna på den delen av ön kom de alltså som befriare, sedan Makarios-regimens rasistiska politik gjort dem till andra klassens medborgare.

Hur högt är jublet nu bland dem?

För att finna ut det körde jag till byn Temblo. Byn ligger på en hylla just ovanför landstigningskusten. Jag har vänner där, tyvärr kvällen före den turkiska invasionen satt jag på torget i just den byn och intervjuade männen, som drack sött turkiskt kaffe och rökte vattenpipa.

— I tio år har vi väntat på hjälp från våra bröder på fastlandet, sa då byns skollärare. Vi hoppas de kommer, och när de kommer ska vi ansluta oss till dem. Vi ska segra. Vi ska ta vår egen del av ön och livet ska bli bättre.

Så sa han kl 18 på kvällen den 19 juli. Kl 5 på morgonen den 20 juli kom bröderna från fastlandet.

Temblo blev den första byn som befriades.

I går satt männen på samma vis och drack kaffe och rökte vattenpipa. Men de som förut var högljudda språksångar anammade nu det man brukar höra i diktaturstater:

— Jag vet ingenting om politik, sa männen och satt därefter tysta.

Vad var det som hade gått snett?

Jag fann snabbt en praktisk anledning till att livet i Temblo inte kändes så bra. Sex veckor efter kriget runt byn har den fortfarande inte fått sin elektricitet tillbaka.

Den militära administrationen har svårt att klara av de civila uppgifterna. Turkcyprioterna som levt i det sofistikerade samhälle Cypern varit betraktad med förväntning fastlandsturkarnas fumlighet och välhanthet. Befriarna imponerar inte längre på dem.

ARMÉN HAR HELA MAKTEN

Men armén har styrkan och makten och ingen säger det högt. Befrielsens triumfer har mest skrämt dem en del. Målet för turkcyprioterna var att skaffa sig frihet och politisk handlingskraft, inte att se grekcyprioternas byar krossade.

Men flyktingfrågan kan de inte ömma mycket för.

— Många av oss i Temblo är själva flyktingar. Vi drevs från våra byar för tio år sedan. De som flydde till turkarnas kvarter i Nicosia fick leva i tält i fyra år därför att grekerna nekade oss ta in byggnadsmaterial så att vi kunde bygga baracker.

— Det kanske bara är nyttigt att grekerna får känna av obehaget ett slag, sa skolläraren.

VARJE TURK ÄR LYCKLIG NU

Och om invasionen sa han:

— Hur det än är just nu är varje turk på ön i hjärtat lycklig över invasionen. Det finns behov av viskning, vi kände oss förnedrade därför att de andra fanns i fastlandet…

Och när jag talade med dem rättade de mig ofta när vi talade om Famagusta och Kyrenia. De sa:

— Det är dags att du tänker på vår självständighet nu. Det är turkcypriotiska städer och vi vill att du använder de turkiska namnen, Girne och Magusa.

Och i så fall måste sägas att Girne och tiotusentals svenska turisters Magusa nu är spökstäder, ödefolkade, döda.

Men i Nicosia (Lefkosa på turkiska) har livet blommat upp. I den grekcypriotiska sektorn sitter folk på tavernorna till strax före elva om kvällen, då utegångsförbudet träder i kraft. Stekgatorna är tillbaka på gatorna och affärerna håller öppet.

Men viljan att överleva kan också vara viljan till framtiden. Spontant kommer folk fram till mig på gatan och jag frågar:

— Blir det krig en gång till? Hur ska det gå för vårt Cypern?

Artikeln publicerades på Cypern 

Ypervorioi

15 augusti 1974:Turkiets andra invasion av Cypern – Famagusta i fokus och svenska vittnesmål från fronten

Barometern 1974-08-15 

Den 15e augusti 1974, bara några veckor efter den första invasionen, inledde Turkiet sin andra stora militära offensiv på Cypern. Denna gång var målet att snabbt klyva ön i två delar och befästa kontrollen över stora delar av territoriet. Striderna blev intensiva, FN-soldater dödades och enorm förstörelse drabbade både städer och byar.

Vår webbplats har lyckats hitta och bevara originaltidningar från denna dramatiska period, där bland annat svenska dagstidningar som Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Expressen och Barometern rapporterade direkt från Cypern om krigets förlopp, civila flyktingströmmar och de internationella reaktionerna. Dessa historiska källor ger en unik inblick i hur Sverige tog emot nyheterna om invasionens andra fas.

Göteborgs Posten 1974-08-15

Aftonbladet 1974-08-15

Våldsamma strider rasar nu omkring hamnstaden Famagusta, på östra Cypern där Svenska FN trupperna är för förlagda. De framryckande Turkiska trupper anföll imorse staden både med flyg och artilleri i ett energiskt försök att erövra Cyperns största hamn. 

En Svensk FN officer som kontaktades via telefon i det Svenska lägret Famagusta sade att Turkarna nådde utkanten av staden under natten. 

" Våldsamma strider utbröt i gryningen efter som grekerna svarade med mycket hårt motstånd" sade den Svenska officeraren. 

Turkarna trängde under den inledande offensiven vidare söder om Famagusta, och gick till ett angrepp för att vinna kontroll över delen där ortens viktigaste hotell och turistanläggningar är belägna. Detta område används av svenska FN-trupper som förläggningsområde.

Vittnen talade om "skarpa knallar" från artillerield och granater från tunga vapen som slår ner i staden. Den grekcypriotiska radion rapporterade att Famagusta hotas av fullständig förstörelse om inte de turkiska styrkorna hejdas.

Både i Famagusta och i Nicosia gick flyglarmen gång på gång. Invånarna har flytt till skyddsrum. Samtidigt försökte grekcyprioterna i norra delen av Nicosia att försvara sina positioner med stridsvagnar, pansarfordon och infanteri.

Expressen 1973-08-15

FRÅN GRANATGEVÄR

– I natt låg där ett konstant flygplansbuller över Famagusta, berättar en svensk FN-man i telefon till Aftonbladet. – Under natten hörde vi flera explosioner från granatgevären.

Han berättar vidare att de svenska FN-soldaterna ligger kvar i området och inväntar order.

Röken ligger tung över Nicosia efter de turkiska flyganfallen, som satte in kring flygplatsen som hålls av FN-styrkor. 17 finska FN-soldater skadades vid de turkiska attackerna.

Aftonbladet 1974-08-15

De svenska turisterna började flygas hem i dag

I dag började hemtagningen av de svenska turisterna efter de nya striderna på Cypern.
130 turister som i morse flögs till Malmö och Göteborg, och 170 landade i Köpenhamn.

Senare i dag kommer sju plan till området – men får landningstillstånd.

Flygplatserna på Aten och Rhodos är öppna för landning av svenskar. Samarbetet mellan charterbolagen har fungerat bra och omkring 1 000 svenskar ska evakueras från Cypern.

UD:s kristelefon i Stockholm besvaras nu dygnet runt. Enligt uppgift har svenska ambassaden på Cypern fungerat väl.

Expressen 1974-08-15

”Svenska FN-soldaterna ligger och avvaktar”

Försvarsstaben fick ny rapport om Cypern-situationen vid niotiden i morse. Då var läget oklart, man visste bara att Famagusta var inringat och att FN-soldaterna, bland dem svenskar, låg kvar.

Enligt den rapport TT fått från militärledningen är svenska FN-förbanden ännu inte indragna i direkta strider. Svenskarna följer sina FN-order – att hålla sig utanför stridigheterna men observera.

En del av styrkan finns i Famagusta.

STARK MOTSÄTTNING

I dag tycks den starkaste motsättningen mellan Turkiet och USA vara hotet om turkiskt utträde ur NATO om landet inte får fria händer på Cypern.

Turkiet hotar att dra sig ur hela alliansen. USA:s försvarsledning har inte gett något klart besked om man tänker vidta militära eller diplomatiska påtryckningar mot Turkiet.

Barometern 1974-08-15

SVENSK REAKTION

Den svenska regeringen ställde sig kritisk mot Turkiets nya offensiv på Cypern på onsdagen. Det framgår av ett uttalande från utrikesdepartementet på onsdagskvällen. - Regeringen stöder den resolution som säkerhetsrådet antog på onsdagsmorgonen med uppmaning till omedelbar vapenvila, heter det.

Det är för svensk del naturligt att notera att i en situation där förhandlingar icke dessa avslutats och omfattande militära attacker inleddes.

I uttalandet erinras också om att Sverige redan i fredags i hänvändelser till de turkiska regerings­egeringarna uttryckte inställningen, att alla parter strikt borde iaktta vapenvila och samarbete med FN.

Den svenska FN-kontingenten rapporterar att det förekommit flygmalmatt bland hamnområdet i Famagusta, men att ingen i den svenska FN-styrkan är skadad och att allt är väl vid bataljonen.

Barometern 1974-08-15

Ypervorioi

För 61 år sedan idag: Turkiska flyg attackerade – raketer slog ned i svensk FN-bas på Cypern

Dagens Nyheter 2025-08-09

I augusti 1964 hamnade svenska FN-soldater i skottlinjen under Cypernkrisen. Arkivmaterial från Dagens Nyheter och Aftonbladet visar hur turkiska flyganfall träffade staden Polis, nära svenska förläggningar. Rapporterna beskriver kulspruteeld mot gator, raketer mot baser och motstridiga uppgifter från parterna – ett dramatiskt kapitel i både svensk och cypriotisk historia.

Enligt Dagens Nyheter artikel från 1964 genomförde Turkiska plan under den 9e Augusti nya attacker mot grekcypriotiska ställningar på Cypern. Under ett anfall mot staden Polis i nordvästra Cypern slog raketer ned i den svenska FN-förläggningen alldeles utanför staden. 

Försvarsstaben upplyser att inga svenskar skadades i samband med angreppet. På kvällen meddelade FN-högkvarteret att ett turkiskt plan skjutits ned. Både Grekland och Turkiet har förlagt sin krigsrätt i området. I FN har säkerhetsrådet inkallats till ett krismöte. Greklands premiärminister har vädjat till Cyperns president Makarios om en fredlig lösning.

Svenska FN-soldater
Svenska FN-soldater och en svensk läkare tog om hand en cypriotisk kvinna i Mancaroområdet nära staden Famagusta, som skadats när turkiska raketer träffade hennes bostad. Kvinnan fick splitter i huvudet och skickades till sjukhus för operation.

En annan cypriotisk kvinna och ett spädbarn som bodde i samma område skadades också.

Motattack
Under dagen kom rapporter om att grekcyprioterna inlett en motattack i riktning mot byn Kokkina, där turkcypriotiska styrkor haft en stark bas.

Samtidigt har turkiska flygvapnet fortsatt att bomba grekcypriotiska ställningar och byar i området.

Aftonbladet 1964-08-09

Ypervorioi 

Tindra Hjelmberg–Cyperns nya svenska turistambassadör som visar Cyperns magi

Cypern har fått sin nya svenska turistambassadör- Tindra Hjelmberg - en engagerad person som inte bara delar med sig av sin kärlek till ön, utan också har gjort succé på internet med sina videor från Cyperns vackraste och mest magiska platser.

Efter att ha fått pris och medalj från Ayia Napas kommun som turistambassadör, fick vi den stora äran att prata med henne. Med rötter i både Sverige och Cypern är hon en naturlig länk mellan länderna, och hennes passion för Cypern och dess historia är tydlig i varje ord.

Under vår intervju tipsar hon om både välkända och mindre kända platser att besöka, berättar om sina resor till Pafos och Polis och delar med sig av sin kärlek till det berömda cypriotiska dessertvinet Commandaria. 

Hur kändes det att bli utsedd till turistambassadör av Ayia Napas kommun; 

Det är otroligt stort och betyder så mycket för mig. Har varit på Cypern så många gånger. Varje gång upptäcker jag nya platser och saker att se. Cypern har så mycket på en och samma ö. Det är sol, bad, natur, mat och en fantastisk historia!

Du har även fått cypriotiskt medborgarskap kan du berätta om den processen och vad det betyder för dig? 

Ja. Det fick jag i mars. Och på måndag ska jag hämta mitt Cypriotiska id. Jag är halvcypriot. Mamma från Cypern och pappa svensk. Jag är född och uppväxt i Sverige. Besökte Cyperns ambassad för intervju. Och fick ta med mig personbevis och handlingar, som tex mammas födelsebevis. Uppgifter om min Cypriotiska släkt. Det tog ca 4 månader att få medborgarskapet.

Vad är det som får dig att återvända gång på gång på Cypern; 

Önskan av att komma hem.. Jag känner mig hemma på ön. Trevliga människor! Och en säker plats att vara på.

Finns det några platser på ön som du tycker är underskattade eller mindre kända men fantastiska? 

Den ockuperade sidan är jag inte jätteglad i att besöka. Där känns det mindre säkert. Och jag känner ju till historian. Mina morföräldrar fick överge sitt hem 1974.. Jag har varit där för att se spökstaden, för mamma och pappa träffades, jobbade och bodde. Ledsamt. I övrigt tragiskt att se hur mycket har förfallit på den sidan. Och många moskeer har byggts. Obehagligt.

Vilka platser skulle tipsa till Svenskarna att besöka;

Spökstaden som sagt för att förstå och se vad som hände 1974. Jag har hört att Turkarna har sin story, där Cypern är boven. Ta reda på fakta och historian bakom. Är mitt råd. Krig är aldrig ok. 1974 var smärtsamt för Cypern. Många fick överge sina hem, i tron om att en dag få återvända. Ett 1000-tal personer saknas än idag.  Episkopi, Pissouri och Cape Aspro.Episkopi området ligger mig varmt om hjärtat med Cape Aspro, som flera borde besöka! Framförallt om man gillar vandring!! Natur. Och kontrasten berg-hav och natur! Limassol känns som en blandning av en storstad som påminner om New York. Den känslan blandar med gamla byggnader. Paphos, Polis och Troodos. Gillar att det är så mycket bananodlingar i Paphos regionen.De vackraste soluppgångarna är i Cape Greco och de vackraste solnedgångarna i Paphos/Polis.Hela ön är fylld med magiska platser!!

Kan du berätta lite om Polis; 

Polis är en charmig liten by. Åkt båttur till blue lagoon. Vandrat i Akamas. Sett sevärdheter som Afridites bath och vattenfall. Har många övergivna byar att utforska där, som jag inte hunnit med. Det får bli i jul!

Du har besökt en vinproduktion på Cypern. Kan du berätta lite om den upplevelsen? 

Ja. Det finns en fantastisk ”vinväg” i Troodos. Med många fantastiska vingårdar att besöka. Min favorit är Linos Vinery, som ligger i Omodos. Varit där många gånger. Och de tillverkar den bästa commandarian, jag någonsin smakat. Otroligt trevlig familj, som äger winery. De berättade stolt att man nu kan beställa ur deras sortiment, på Systembolaget nu.

Vad tyckte du om vinets smak och produktionens process? 

Helt underbart. Är inte jätteförtjust i alkoholhaltiga drycker. Men Commandaria. Det måste man smaka, om man inte gjort det. Ett sött dessertvin. Alla jag bjuder det på hemma, tycker som jag. Det bästa som smakat.

Hur ser du på framtiden för turismen på Cypern; Vad kan Cypern förbättras för att locka fler turister; 

Fortsätta vara en säker plats för turister. Förbättra och förebygga hantering av tex naturkatastrofer. Som den tragiska branden, som nu uppstod i Troodos. För mig är det viktigt att de som bor på ön har det bra och att alla fantastiska platser bevaras. Jag tänker på människorna, som är så trevliga och vänliga. Har pratat grekiska med många äldre människor i byar jag besökt. Då deras engelska inte är så bra, blir de jätteglada när jag pratar grekiska med dom. Och jag blir så glad, när de berömmer mig för min fina grekiska. Tacksam att jag kan språket.

Hur har dina upplevelser och  medborgarskapet påverkat dig som person; 

Som Cypriotisk medborgare är jag stolt!! Det har alltid varit och är en del av mig. Som liten skämdes jag lite för att att jag inte är helt Svensk. Fick ofta frågor om var jag kommer ifrån. Vilket var jobbigt ibland. Idag är jag stolt. Och jag har också förståelse för mina rötter och ursprung. Jag uppskattar det enkla. Som att se och uppleva. Vandra på stränder, barfota. Lyssna till havet eller vandra i gamla byar. Jag förstår mitt ursprung och känner mig ”hemma o hel” på Cypern. Min mor gick dessvärre bort för 11 år sen. Men på Cypern känner jag hennes närvaro.

Om du skulle beskriva Cypern med tre ord, vilka skulle det vara; 

Kärlek, glädje och värme. 3 ord är alldeles för lite. Men jag fick med det viktigaste. Cypern är kärlekens ö.

Skulle du kunna tänka dig att bo permanent på ön ? 

Ja absolut. Det vore drömmen. Och jag har börjat titta på att investera i ett eget hem på ön. 

Vi hörde att du kan även Grekiska ! Kan du dela med oss en mening om Cypern på Grekiska ; 

Det stämmer. Eftersom mina morföräldrar tvingades fly 1974, och passade oss på dagarna, när mor o far arbetade, så lärde jag mig grekiska. Då de inte kunde Svenska. Och jag jobbar på att förbättra min grekiska. Känns ännu viktigare nu när jag är medborgare. Delar med mig av min standardmening. Είμαι μισή Κύπρια. Ο πατέρας μου είναι Σουηδός και η μητέρα μου είναι Κύπρια.

Ypervorioi