 |
| Foto: Tor Johnsson |
Turkiet har samtidigt ett stort inflytande i Syrien. Landet kontrollerar flera områden med hjälp av militär och väpnade grupper. Syftet är att minska det kurdiska självstyret och förhindra att kurder får mer makt.
Nu har PKK, den kurdiska gerillarörelsen, sagt att man vill lägga ner vapnen. Det är ett stort steg men väcker också frågor om framtiden.
Vad betyder det här för kurderna i Syrien? Varför dödas druser? Och hur påverkar Turkiet och IS utvecklingen i landet?
För att vi får svar på dessa frågor har vi intervjuat Kurdo Baksi, journalist och debattör, som i många år följt situationen i Mellanöstern. Han ger sin bild av vad som sker – och vad som väntar härnäst
Du skrev nyligen en artikel där du uttrycker tvivel kring Erdoğans löfte mot kurderna. Kan du utveckla varför du känner dessa tvivel?
Det är väldigt viktigt att kurdfrågan löses med fredliga medel. Den 27 februari meddelade Kurdistans arbetarpartis (PKK) ledare Abdullah Öcalan att PKK lägger ned vapnen och att PKK upplöser sig. Öcalans deklaration verkställdes i praktiken den 11 juli i år i irakiska Kurdistan, då 15 kvinnor och 15 män inom PKK brände ned sina vapen i en symbolisk ceremoni. Men nu måste Turkiet ge något tillbaka. Kurderna hoppas nu att kurdernas existens och identitet erkänns, samt att det kurdiska språket blir ett officiellt språk. Men jag tvivlar på att Erdoğan vill erkänna kurdernas rättigheter officiellt. Jag är rädd att han vill utnyttja kurderna för att sitta längre vid makten. Enligt den turkiska författningen kan inte Erdoğan kandidera en gång till till presidentposten utan stöd av 400 parlamentsledamöter. Utan kurder har inte Erdoğan just nu 400 röster för att ändra grundlagen.
Varför tror du att PKK har lagt ner vapnen just nu, med tanke på att Turkiet inte visat någon kompromiss i regionen? Är det något stormaktsland som tryckte på PKK att göra detta eller finns det något strategiskt intresse bakom beslutet?
Det finns flera orsaker. Efter 41 års strider vill inte PKK kriga längre utan sätta sig vid förhandlingsbordet. För det andra är det ju främst Erdoğan som vill att PKK lägger ned vapnen och upplöser sig självt. Erdoğans förhoppning är att ett fredsavtal med kurderna ska ge honom starkt väljarstöd men jag tror inte det. Hatet mot kurder, som Erdoğan själv odlat det senaste kvartsseklet, är stort i Turkiet. Detta innebär att nationalistiska turkar inte kommer rösta på Erdoğan ifall Turkiet ger kurderna kulturella eller medborgerliga rättigheter. Och kurderna är så arga på Erdoğan eftersom denne bland annat ockuperat syrisk-kurdiskt territorium och ligger bakom fängslanden av och mord på många kurder.
Ser du inte detta som ett riskabelt beslut efter att Turkiet stödjer Syriens nya regim och strävar efter att återuppta det Osmanska riket?
Jo, Erdoğan betraktar sig som en osmansk sultan och vill bygga ett neo-osmanskt imperium. Men hans planer kommer inte att fungera. Det kan vara så att PKK ingick vapenvila med Erdoğan bara för att kurderna i Syrien ska få självstyre.
Syriens nye ledare Al-Sharaa har tidigare lovat att förena alla minoriteter under den nya regimen, men i praktiken tycks det motsatta ske. Efter attacker mot kristna har nu även druser blivit måltavlor. Hur ser du på den här utvecklingen i Syrien?
Al-Sharaa är en syrisk nationalist och jihadist. Han vill inte ge några rättigheter till jihadister. Tyvärr har han organiserat beduinstammar och genomfört massakrer på druser i Suweida. Al-Sharaas säkerhetsstyrkor patrullerar drusiska gator med världens farligaste terrorrörelse Islamiska statens (IS) flagga på uniformen. Jihadister tvingar flera drusiska män att hoppa från balkongen men skjuter ihjäl dem innan de hoppar ner. Två jihadister tvångsklipper en religiös drusledares mustasch bara för att mustaschen är helig just för druserna.
Det värsta är att omvärlden ger stöd till despoten Al-Sharaa i Damaskus.
Hur ser Syriens kurder på den nuvarande utvecklingen? Känner de oro eller kanske svek från den nya regimen?
Kurderna i Syrien är mycket oroliga just nu och fruktar att bli nya måltavlor för den jihadistledda HTS-regimen. Kurderna litar inte på Al-Sharaa-regimen, varför de vill att Syrien ska bli en federal stat. Men USA:s Syriensändebud Tom Barrack krävde nyligen, i krångliga meningar efter ett möte med kurdledarna och HTS, att alla måste lyda de nya makthavarna i Damaskus blint.
Turkiet hotar att gå in i Syrien ifall Syrien delas i stater eller federalstater. Kurdernas framtid står på spel. Jag hoppas att omvärlden inte sviker kurderna, som har offrat 11 000 unga kurder för säkerheten i Mellanöstern och resten av världen. Hela världen måste tacka kurderna i Syrien för att de kan åka tunnelbana, flyga eller gå på konsert utan risken att mördas av jihadister. Vi kommer ihåg jihadisternas attentat i Paris, London, Köpenhamn och Bryssel.
Turkiets utrikesminister Fidan träffar regelbundet Syriens ledare Al-Sharaa, vilket tyder på ett tydligt turkiskt stöd för den nya regimen. Samtidigt har Israel gått in för att skydda druserna, något som Turkiet öppet kritiserat. Ser du tecken på ett slags kallt krig mellan Israel och Turkiet i Syrien?
Turkiet ser Al-Sharaa som en turkisk ambassadör i Damaskus. Detta retar Israel och Saudiarabien främst. Dock tror jag inte det blir krig mellan Israel och Turkiet i Syrien. Båda staterna kommer att störa varandra många gånger. Israel tål inte turkiska baser i Syrien och kommer ge taktiskt och kanske strategiskt stöd till kurder och druser för att säkra sin egen framtid och sina egna gränser mot den jihadistledda Damaskusregimen. Att kriga med Israel betyder att kriga med Donald Trump och USA. I och med att Erdoğan sitter vid makten i Ankara med stöd av Trump, skulle ett bråk med Trump innebära slutet för Erdoğan. Men vi kommer höra mycket obehaglig turkisk retorik de närmaste månaderna angående Syrien och Israel...
Iran och Hizbollah tycks ha tappat en stor del av sitt inflytande i Mellanöstern. Ser du Turkiet som den nya centrala aktören som nu försöker fylla det? Med vilka medel i så fall?
Ja, Turkiet försöker bli en central aktör i Mellanöstern. Turkiet vill ha kontroll över främst svaga stater som Syrien och Irak. Men EU, Israel, Egypten, Saudiarabien, Ryssland, USA och det just nu svaga Iran kommer inte att tillåta att Turkiet blir en central aktör i Mellanöstern. För det första är Turkiet inget demokratiskt land. För det andra har Turkiet ockuperat EU-landet Cypern sedan juli 1974. För det tredje har Turkiet ockuperat kurdiskt territorium i Syrien. För det fjärde vill inget land i världen att Turkiet förvandlas till ett neo-osmanskt imperium. Ett starkt Turkiet är ett hot mot den internationella säkerheten eftersom Turkiet samarbetar med jihadister helt öppet. Turkiet anses inte vara en normal stat.
Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard tog nyligen initiativ till att införa sanktioner mot israeliska ministrar. Samtidigt har vi inte sett några liknande initiativ från hennes sida mot Syriens regim, trots dokumenterade övergrepp och avrättningar av kristna och druser. Hur tolkar du denna tystnad?
Jag tycker att Sverige ska införa sanktioner mot hela den syriska regimen och protestera skarpt mot den nya regimens brott mot alawiter och druser. Sveriges tystnad kan bero på att Sverige inte vill reta Turkiet i fråga om jihadisternas Syrien. Sverige agerar inte ansvarsfullt längre när det gäller grundläggande mänskliga rättigheter. Det finns så mycket dokument som visar Al-Sharaa-regimens brott mot de mänskliga rättigheterna.
Erdoğan fängslar oppositionspolitiker. Många europeiska ledare visar öppet stöd till oppositionen. Tror du att oppositionen ska rädda Turkiets demokrati eller ändra Turkiets islamiska inriktning? Ska de i så fall acceptera kurdernas rättigheter?
Det är svårt att ge svar på denna fråga just nu. Oppositionen i Turkiet får inget betydande stöd av det internationella samfundet. Erdoğan kontrollerar just nu hela Turkiet med järnhand, men han kan inte vinna ett val igen. Om Erdoğan tillåter president- och parlamentsval igen, kommer Turkiet inte att bli en islamistisk stat. Om Erdoğan inte tillåter några val igen, är jag orolig att Turkiet inte kommer bli en demokrati på många decennier. I slutet av detta år kommer vi veta mer om vilken riktning Turkiet rör sig mot.
Turkiet och Libyen har kommit till ett nytt avtal om EEZ, ekonomisk zon, något som ignorerar Greklands suveräna rättigheter. Tycker du att detta avtal är en del av Turkiets strategi för att utöka sitt inflytande i regionen?
Ja, absolut. Turkiet har alltid betraktat Libyen som ett turkiskt län. Libyen var länge en osmansk koloni. Efter Muammar al-Gaddafis fall etablerade Turkiet flera baser med soldater i Libyen. Dessutom är Turkiets ekonomi mycket svag, varför landet gör allt för att hämta pengar från utlandet. Jag hoppas nu att EU ger stöd till sitt medlemsland Grekland, eftersom Turkiet ignorerar ett EU-lands suveräna rättigheter.
Enligt turkiska medier har Turkiet och Syrien nått en överenskommelse om att etablera en exklusiv ekonomisk zon (EEZ) i östra Medelhavet. Vad innebär ett sådant avtal, och i vilken mån är det förenligt med internationell rätt?
Som jag nämnde tidigare är Turkiets ekonomi väldigt dålig. Jag tror inte detta avtal är förenligt med internationell rätt. EU har inte sett varmt på detta avtal. Det inbegriper även det turkiskt ockuperade Cypern. Ockupationsstaten Turkiet borde inte få tillgång till handel och andra saker på cypriotiskt territorium. Turkisk media skriver att avtalet ska gynna det turkiskt ockuperade Cypern.
Enligt Europeiska medier har flera europeiska stater gett grönt ljus för att leverera bland annat 40 Eurofighter-stridsflygplan till Turkiet. Varför betraktar Europa Turkiet som en viktig allierad, och varför sker denna militära upprustning just nu?
Europa anser att Turkiet är en viktig allierad eftersom Turkiet inte tillåter asylsökande att komma till Europa och kan leverera soldater vid ett stort krig mot Ryssland. Under tiden kommer Turkiet få vapen och pengar för att inte närma sig för mycket till Ryssland. Makabert politiskt spel kan man tycka, men så är läget. EU har gett ett uppdrag till Italiens premiärminister Giorgia Meloni att hålla sig väl med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, så att inga asylsökande kommer till Europa. Men Europas snälla linje mot Turkiet kan kosta Europa mer än vad man tror. Om det inte blir demokrati i Turkiet de närmaste åren kommer miljontals medborgare i Turkiet att söka sig till Europa.
Ypervorioi
