I Örebro finns en liten men livlig grekisk-ortodox församling Sts. Demetrios & Nestor som samlas i ett kapell som hyrs av Svenska kyrkan. Tack vare Greksika Metropolitdömet i Stockholm, S:t Georgios, har församlingen vuxit under de senaste åren. Här firas liturgin på både grekiska och svenska, och gemenskapen består av greker, svenskar och andra ortodoxa troende från olika länder som har funnit en plats där de känner sig hemma.
Församlingen har under de senaste åren vuxit stadigt, mycket tack vare fader Georgios, som genom sitt lugn, sin värme och sin djupa tro har blivit en andlig lärare och vägledare för många medlemmar. Hans närvaro har hjälpt människor att närma sig Gud, och flera berättar att de genom honom funnit den stillhet och mening de länge sökt.
Under hösten intervjuade Greek News & Radio FL (Florida) flera medlemmar i församlingen om deras väg till den ortodoxa tron, deras upplevelser av gemenskapen och den andliga betydelse som kyrkan i Örebro har fått i deras liv.
Denice: ”Det var det jag letade efter i livet”
Denice, 31 år, är uppvuxen protestantiskt på sin mammas sida. Hennes pappa är inte troende, och under tonåren slutade hon bry sig om religion. När hon blev äldre började hon tänka att det nog finns något mer, men det kändes inte rätt för henne som protestant.
Hon började läsa om olika frågor och fick nya vänner som var ortodoxa. Hon läste, lyssnade och lärde sig mer om ortodoxin – och till slut bestämde hon sig för att detta var rätt.
”Det var det jag letade efter i mitt liv”, säger hon.
Sedan 2020 är hon medlem i församlingen.
”Det känns bra – man är välkommen och det är öppet, oavsett var man kommer ifrån. Det känns väldigt välkomnande och familjärt.”
Denice känner att hon har hittat den rätta vägen.
”Absolut. Jag tror att det finns många som känner att det måste finnas något mer i livet, men som inte riktigt vet vad det är. Ortodoxin är inte så känd i Sverige, därför skulle jag verkligen rekommendera människor att komma hit och lära sig mer. Man märker att den skiljer sig från både katolicismen och protestantismen, och jag tror att många skulle ha nytta av att upptäcka den.”
George Babbish: ”Här är Kristus närvarande”
George Babbish kommer från Betlehem. Han berättar att han tycker mycket om att vara med i församlingen i Örebro.
”Det känns väldigt bra! Man får träffa människor och be Gud om hjälp. Det är jätteskönt för dem som ber till Gud. När Kristus är här känner man det – Jesus sa att där två eller tre samlas, där är jag mitt ibland dem.”
Han berättar att de har haft sin kyrka i Örebro i flera år och att han tycker mycket om gudstjänsten.
”Jag tycker mycket om den grekiska gudstjänsten, för i mitt land, där Jesus föddes, har vi samma gudstjänst. Det är jättebra att vara med.”
George känner sig hemma bland alla människor i kyrkan.
”Ja, med alla människor som är här – med fader Georgios och hans familj och alla som deltar. Annars skulle jag inte komma.”
Han skrattar varmt:
”Det här är den bästa kyrkan i hela Sverige som jag har varit i, och jag säger till alla att komma hit.”
Lucas Ekström:"Här känner jag mig hemma i tron"
Lucas Ekström, 28 år, berättar att det som lockade honom mest att komma till den ortodoxa församlingen var samhörigheten och vördnaden inför gudstjänsten.
”Det jag saknade mest var nattvarden, det egentliga fokuset på liturgin och den stora vördnaden inför gudstjänsten.”
Han känner sig hemma.
”Det är en gemenskap med ödmjukhet och vördnad inför Gud, med respekt och kärlek för människor – en enkelhet som jag uppskattar väldigt mycket.”
Lukas skulle rekommendera alla att komma hit och ta del av liturgin och gemenskapen.
”Man växer och lär sig mycket, och att vara med och ta del av det sociala kan betyda mycket.”
Han beskriver hur det var i början:
”Det är lite konstigt i början eftersom jag är protestant, men man vänjer sig och man lär sig på resans gång. Det är en process som tar sin tid.”
Tankarna om att bli ortodox har vuxit fram.
”Jo, jag har tänkt på det. Det är en process som jag håller på med nu. Jag känner att jag vill bli ortodox, men det är en väg som får ta sin tid.”
Agne Tallroth: "Den här är den riktiga kyrkan"
Agne Tallroth, 54 år, berättar att han blev ortodox i februari 2022. Han började fundera på ortodoxin redan när han bodde i Nordirland, i Belfast, 2019.
”Jag ville tillhöra den genuina kyrkan, den riktiga, den som är grundad av Herren själv och som har hållit fast vid läran och traditionen från början utan att förändras med tiden.”
Han berättar att det känns mycket bra att vara med i kyrkan.
”Jag känner mig hemma här. Det är en stor familj.”
Agne rekommenderar alla svenskar att komma till kyrkan.
”Det är gemenskap med Gud och med varandra. De flesta funderar någon gång i livet på varför vi är här och vad meningen med livet är.Jag fick svar på de frågorna här i kyrkan.”
Sarah: ”Det känns mer rätt här”
Sara berättar att hon och hennes man kommer från en protestantisk frikyrka, men att de sökte en tro med mer historia och liturgi.
”På den vägen hamnade vi här.”
Hon känner att de hittat rätt.
”Det känns mycket bra, som en större trygghet och en stadigare grund. Det känns som att man har kommit in i en familj som redan fanns – man fick bara gå in vid sidan. Jättefint välkomnande och en jättefin gemenskap.”
Sara rekommenderar fler svenskar att komma.
”Ja, absolut – för deras frälsnings skull.”
Om liturgin, som är både på grekiska och svenska, säger hon:
”I början tyckte jag att det var svårt, men nu, som fader Georgios säger, behöver man inte förstå allting – själen är närvarande. Och man lär sig mer och mer på vägen.”
Sofia: "Välkomna, den här är ortodoxin"
Sofia Fountoukidou, som kommer från Serres och har rötter i Pontus och Thrakien, berättar att hon har varit medlem i församlingen i fyra år.
”Det är ett sätt för mig att kunna delta i kyrkan på det ortodoxa sättet. Jag känner mig stolt och som en aktiv medlem.”
Hon gläds över att fler svenskar har börjat söka sig till ortodoxin.
”Det finns svenskar som är intresserade av att bli ortodoxa och som söker information om vad ortodoxin är. De vill se den rätta tron. Jag säger till dem: ’Välkommen, det här är ortodoxin.’”
Sofia hoppas att församlingen fortsätter växa.
”Vi lär av varandra, och det gör mig glad att se både barn och vuxna delta i kyrkans liv.”
Elisseos Arvanitidis: ”Gud öppnar dörren”
Elisseos Arvanitidis, 76 år, med rötter i Thrakien, berättar att allt började för omkring nio år sedan när deras präst först kom som diakon.
”Sakta men säkert skapade vi vår egen kyrka, med hjälp från Metropolitdömet i Stockholm. Nu har vi vår egen präst och vi har allt vi behöver.”
Han säger att församlingen i dag består av omkring 150 personer.
”Vårt mål är att vi äldre, tillsammans med de yngre familjerna med små barn, ska bevara tron. Barnen deltar i nattvarden och lär sig genom att vara en del av kyrkans liv.”
Giorgos uttrycker stor tacksamhet.
”Vi är mycket glada över att ha så fina människor omkring oss. Alla är välkomna! Den som vill komma till Gud knackar på dörren och Gud öppnar dörren.”
Han berättar också att församlingen fortsätter växa, och att flera nya dop ska ske under månaden.
”Nu har vi nya familjer och barn – och som den äldre i församlingen kommer jag att döpa dem. Den här månaden ska jag döpa flera svenskar som vill bli ortodoxa. Det är en stor glädje för oss alla.”
Han avslutar med ett budskap till greker världen över.
”Våra landsmän utomlands gör allt för att bevara våra traditioner och föra dem vidare. Jag vill uppmuntra dem att fortsätta så. Det är också vad vi försöker göra här – för vårt hemland och för vår tro.”
Ypervorioi
