I en tid präglad av geopolitiska spänningar och osäkra internationella relationer är Sveriges utrikespolitik i Kaukasus och särskilt Armenien av stor betydelse. För att bättre förstå Sveriges strategi och engagemang i regionen, har vi ställt en rad viktiga frågor till riksdagsledamot Erik Hellsborn (SD). Här följer en sammanfattning av hans svar på de mest aktuella frågorna rörande Sveriges roll i Armenien, samt de utmaningar och möjligheter som Sverige står inför i sin utrikespolitik i regionen.
Hur ser du på Sveriges roll i internationella säkerhetssamarbeten som EU:s civila uppdrag i Armenien (EUMA)?
Erik Hellsborn: EU observationen i Armenien fyller en viktig funktion. Som ett medlemsland i EU ska Sverige givetvis även fortsättningsvis vara en aktiv del av denna.
Vad bör Sveriges strategi vara för att stödja en fredlig lösning i Nagorno-Karabakh, samtidigt som vi uppmuntrar Armenien att närma sig EU?
Erik Hellsborn:Ambitionen ska vara att fortsatt stödja en utveckling för demokrati och anti-korruption i Kaukasien. Mer exakta strategier för att uppnå detta lämnar jag åt personer med bättre detaljkunskap än mig. Gällande Nagorno Karabach är det upp till Armeniens demokratiskt valda styre att formulera vad för krav och slutmål man vill föra fram i diskussionerna med Azerbajdzjan. Det är givetvis svårt att ta ställning innan allt detta är formulerat, men jag utgår ifrån att man från Armeniens sida kommer framföra rimliga synpunkter.
Hur tycker du att Sverige kan bidra till att lindra de humanitära konsekvenserna för civila, både i Armenien och i de områden som berörs av konflikten?
Erik Hellsborn: Sverige har och ska fortsätta vara en röst för demokrati och mot tyranni och orättfärdigt våld. Finansiellt stöd är dock något annat. Medan Sverige tidigare varit en av världens främsta biståndsgivare, så ser vi oss tvungna att omprioritera nu. Det ökade hotet från Ryssland i kombination med en epidemi av grov organiserad brottslighet innebär att vi måste satsa mycket mer på försvar och polis, snarare än bistånd. Mer finansiell hjälp från Sverige kommer därför bli svårt.
Vad tycker du om samarbetet mellan Sverige och Armenien när det gäller kultur och utbildning? Finns det utrymme för Sverige att spela en större roll i att främja kulturellt utbyte och akademiska samarbeten med Armenien?
Erik Hellsborn: Jag kan dela med mig av en anekdot: När jag besökte Brandy-tillverkaren Ararat våren 2023 visade de mig en karta över europeiska länder som de exporterade till. Sverige fanns inte med. Men när jag tittade på Systembolagets sortiment ett år senare så hade deras produkter tillkommit, vilket gjorde mig glad att se. Med det sagt finns det förstås mycket mer att göra. Kulturellt utbyte är avgörande för att skapa en gemensam ”vi”-känsla, där såväl Armenien själva som Europa, ser Armenien som en del av den västerländska civilisationen.
Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien, särskilt kring Artashat har orsakat mycket lidande och oro för regionens stabilitet. Samtidigt har Azerbajdzjan fått stöd från västländer på grund av sina energiintressen. Hur tycker du att EU bör förhålla sig till dessa affärsintressen samtidigt som man uppmuntrar ett fredligt och demokratiskt förhållningssätt till konflikten och landets interna politik?
Erik Hellsborn: Europa gjorde ett stort misstag när man till stora delar gjorde sig beroende av diktaturen i Moskva för energiförsörjning. Detta inser de flesta idag, men det är en bisarr situation när lösningen blev att istället göra sig beroende av diktaturen i Baku. På kort sikt är det ett problem som är svårt att lösa, Ryssland hotar Europa på ett sätt som Azerbajdzjan aldrig kan. Att handla med de senare är därför det minst dåliga alternativet. På längre sikt är lösningen elektrifiering. Det framtida Europa ska klara sin egen energiförsörjning, utan att göra sig beroende av diktaturer och skurkstater.
Azerbajdzjan kritiseras ofta för att kränka mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet och pressfrihet. Vad tycker du att EU och Sverige bör göra för att förbättra situationen för människorättsaktivister och politiska dissidenter i Azerbajdzjan?
Erik Hellsborn: Sverige ska vara tydliga i sin kritik mot Azerbajdzjans bristande demokrati och brott mot internationella konventioner, och lyfta detta i relevanta internationella forum.
Turkiet har erbjudit både politiskt och militärt stöd till Azerbajdzjan under konflikten i Artsakh. Hur tycker du att EU och Sverige bör förhålla sig till detta stöd, särskilt när det handlar om användning av vapen och militär hjälp som kan eskalera konflikten?
Erik Hellsborn:Vad som skedde i Artsakh var helt uppenbart en etnisk rensning, vilket givetvis är skäl för hård kritik mot Azerbajdzjan. Även Turkiet måste kunna kritiseras omför sin roll. Genom Nato är Sverige och Turkiet visserligen allierade, men det är bara en militär allians, och inget som bör stå i vägen för att kunna framföra legitim kritik.
Turkiets stöd till Azerbajdzjan ses också som en del av dess strategi att stärka sitt inflytande i Kaukasus. Hur anser du att EU och Sverige bör navigera dessa geopolitiska intressen i sin utrikespolitik, särskilt med tanke på de spända relationerna mellan Turkiet och Armenien?
Erik Hellsborn: Detta är förstås en svår fråga då vi är allierade med Turkiet genom Nato. Blir Turkiet attackerade är vi skyldiga att hjälpa dem. Det betyder dock inte att vi har någon skyldighet att stödja landets offensiva ambitioner, tvärtom bör detta kritiseras när det är skäligt att göra. Exempelvis som vid stödet till Azerbajdzjan i Nagorno Karabach.
Armenien har ett stort behov av att diversifiera sin energiförsörjning. Hur bör EU, och Sverige i synnerhet, hjälpa Armenien att minska beroendet av Ryssland för energi och utveckla mer mångsidiga och hållbara energimarknader?
Erik Hellsborn:Att vara öppna och välkomnade för europiska företag är gynnsamt. Något vi kan se genom exempelvis svenska Evolutions etablering i Armenien. Att ge goda villkor för europeiska energibolag kan locka dem att etablera sig, och hjälpa till att bygga upp ny energiinfrastruktur.
Ypervorioi
